Meriter

9 Holmgren, Torsten Andreas Frithiofsson, bror till H 7, f 1 aug 1874 i Håbo-Tibble, Upps (enl Uppsala Domk), d 28 maj 1934 i Sthlm, Engelbr. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 26 maj 91, elev vid KTH 15 sept 91, ex från dess avd för maskinbyggnadskonst o mek teknologi 9 juni 94, ing hos Siemens & Halskes verkstäder i Berlin 94— 97, förest för elektricitetsverket i Gävle 97-— 99, chef för ab W Wiklunds verkstadsab:s elektriska avd 99—01, konsult ing o deläg i Elektriska prövningsanstalten Holmgren & Rossander i Sthlm 01—06, samtidigt Sv brandtariffören:s inspektör för elektriska anläggningar och åter från 16, tf övering vid Trollhätte kraftverk 07, övering där 10—15, åter deläg i Elektriska prövningsanstalten 16, ensam innehavare från 28. — LIVA 20.

G 2 juni 98 i Sthlm, Klara, m Estrid Sofia af Klintberg, f 30 juni 74 där, ibid, dtr till överkommissarien Ludvig Ferdinand af K o Gertrud Sofia Catharina Bergman.

Biografi

På grundval av de upptäckter, som gjorts under 1800-talet, hade i mitten av 1880-talet en elektrisk starkströmsindustri börjat växa fram i olika länder. I Sverige hade framför allt Jonas Wenströms konstruktioner av dynamomaskiner och hans geniala undersökningar av trefassystemet ådagalagt den elektriska energins mångskiftande möjligheter. När Torsten H vid 17 års ålder vann inträde vid Tekniska högskolan, fanns där ingen undervisning på detta område utöver vad som meddelades på föreläsningarna i fysik. Den första blygsamma undervisningen i elektroteknik började först året efter det att H blivit student, och den första professuren i ämnet tillkom så sent som 1901. Han nödgades därför studera på högskolans avdelning för maskinbyggnadskonst.

Så snart H avlagt sin civilingenjörsexamen, tog han anställning som elev och ingenjör hos det då ledande elektrotekniska företaget i världen, Siemens & Halske i Berlin. Redan som tjugutreåring blev han föreståndare och chef för Gävle nyanlagda elektricitetsverk, ett av de första i landet. Men större uppgifter väntade, och han stannade ej länge där.

Sin väsentliga gärning utförde H dels som konsulterande ingenjör, dels som överingenjör under den första utbyggnaden av Trollhätte kraftverk, där han svarade för den elektriska utrustningen. Därutöver hade han hand om planläggningen av distributionen och försäljningen av kraften. Trollhätte kraftverk var det första av statens kraftverk och länge landets största. H:s verksamhet i Trollhättan blev ett mönster för den fortsatta exploateringen av vattenkraften.

Vid seklets begynnelse hade H tillsammans med civilingenjören, sedermera prof Carl A Rossander övertagit den av Axel Estelle grundade Elektriska prövningsanstalten i Sthlm. Med undantag för de nio år, då H intog en ledande ställning i Trollhättan, förblev han prövningsanstalten trogen livet ut. Att detta företag snart kom att inta en rangställning bland de konsulterande ingenjörsfirmorna i landet var främst H:s förtjänst. Under hans ledning utfördes planeringen av ett stort antal kommunala och enskilda kraft- och elverk, inte bara inom landet utan också utomlands. I samarbete med ab Vattenbyggnadsbyrån i Sthlm planlades exempelvis ett större kraftverk vid floden Perak i Bortre Indien.

H tog ofta nya initiativ. Sålunda var han en av grundarna av Bergslagens gemensamma kraftförvaltning 1917. Han var länge Sv brandtarifföreningens inspektör för elektriska anläggningar. Han gav uppslaget till brandförsäkringsanstalternas elektriska nämnd och verkade ivrigt för förbättringar inom installationstekniken. Under sin rastlösa verksamhet gjorde han också ett flertal uppfinningar i de elektriska och elektrokemiska facken och bidrog ofta med uppsatser i fackliga publikationer. Hans handbok för elektrotekniker har haft stor betydelse för den sv eltekniken. Ofta togs han i anspråk för statliga och enskilda kommittéers utredningar.

H var pionjär inom sv elteknik. Då han började sin verksamhet, låg denna i sin linda; då han gick bort, var eltekniken en mäktig faktor i samhället.

Författare

Sven Em Ohlon

Arkivuppgifter

En del av H :s handl:ar i Tekn mus. Några brev från H i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förslag till elektrisk utrustning af statens kraftverk vid Trollhätte strömmar utarb. [Omsl.] Göteborg 1S07. 4: o. 22 s, 1 pl. (Meddelanden från Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverk, n: o 3; tills med D Bergman, A Decker o A Lindström. [Omsl.]) — Kungl. Trollhätte kanal- och vattenverks högspänningslinier. Konstruktion och utförande. Göteborg 1909. 46 s. (Tredje allmänna elektroteknikermötet 1909.) [Annan uppl] Sthlm 1910. 4: o. 22 s, 10 pl. [Ur TT, avd Elektroteknik.] — Kraftstationens elektriska utrustning jämte därtill hörande anläggningar samt det elektriska lednings- nätet m. m. Redogörelse utarb af E Cron-wall med ledning af föredrag hållna af . . . Sthlm 1914. 4: o. 186 s, 35 pl. (Trollhättan, dess kanal- och kraftverk, historik och beskrifning utg af Kungl. vattenfallsstyrelsen, d 3. Trollhätte kraftverk, afd 2—3.) — Planerna på en gemensam kraftförvaltning för bergslagsindustrien. Sthlm 1917. 27 s. (Svenska vattenkraftföreningens publikationer, 81 = 1917:2.) — Energibehofvets tillväxt och möjligheterna för dess tillgodoseende med särskild hänsyn till förhållandena i Värmland. Sthlm 1918. 28 s. (Ibid, 104 = 1918: 12.)

— Om revision av elektriska kristidsinstallationer. Fyra uppsatser . . . samt Elektriska inspektionens meddelande n: o 47. [Omsl: Elektriska kristidsinstallationer.] Sthlm 1921. 74 s. [Ur Brandskydd.] — Föreskrifter rörande elektriska anläggningar med handledning vid deras tillämpning beträffande befintliga och nya installationer sammanförda. Sthlm 1921. 326 s. (Handbok för elektrotekniker. 2.) 2. uppl [föret] 1925. 595 s, 1 bil. 3. uppl [föret] 1932. 444 s. (Ibid, 2:1 .) —• Landsbygdselektrifiering, hjälpreda vid distribution och användande av elektrisk energi på landsbygden. Sthlm 1922. 313 s. (Ibid, 3.) — Underlag för beräkning av starkströmsledningar ur elektrisk synpunkt, med tabeller och diagram sammanförda och uträknade inom Elektriska pröfningsanstalten, Stockholm. Sthlm [1922]. 161 s. (Ibid, 4; tills med G A Stedt.) 2. uppl revid o ut-vidg: . . . starkströmsledningar, med tabeller och diagram utarbetade inom . . . 1934. 530 s. (Tills med flera anon medarb.) — Elektrisk energi som värmekälla. [Rubr.] Sthlm 1923. 15 s. (Sv vattenkraftföreningens publikationer, 151 = 1923:6.) — Allmänna intryck beträffande kraftdistributionsteknikens nuvarande läge och utvecklingstendenser. [Rubr.] Sthlm 1924. 39 s. (Ibid, 167 = 1924:10.) — Den svenska järnindustriens energibalans och dess sannolika utveckling. Föredrag vid Jemkontorets tekniska diskussionsmöte den 29 maj 1925. [Rubr: Den svenska järnhandteringens energibalans.] Uppsala 1925. 19 s. [Utvidg tr i JKA, årg 109, 1925, Tekniska diskussionsmötet i Jernkon-toret. . ., Upps, s 19—55.] — Installationsteknik utarb inom Elektriska pröfningsanstalten under ledning... Sthlm 1927. 359 s. (Handbok .. ., 5.) —• Elektricitet och brandsäkerhet. Radioföredrag den 27 juni 1928. Sthlm 1928. 11 s. [Ur Brandskydd.]

— Normer och tekniska anvisningar m. m. rörande elektriska anläggningar jämte hissföreskrifter och speciella stockholmsföreskrifter sammanförda. Sthlm 1932. 448 s. (Handbok..., 2:2.)

Källor och litteratur

Källor o litt: KTH :s arkiv, huvudarkivet: ink skriv:er 1891, nr 170, avg skriv.-er 1894, nr 79, RA.

P Henriques, Skildringar ur KTH :s hist, 2:2, 1891—1911 (1927); SvTeknF; Troll- hättan, dess kanal- o kraftverk, 2:1 (1916), s 236 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten A F:son Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13754
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten A F:son Holmgren, urn:sbl:13754, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.