Meriter

Holmström, Nils Axel, f 7 sept 1881 i Lund, d 24 nov 1947 i Sthlm, Ad Fredr. Bageriarb 95—05, led av styr för Sv bageriarbetareförb:s sthlmsavd 03—04, av styr för nämnda förb 04, expeditör för tidn Brand 04—09, led av styr för Sthlms arbetarekommun från 06, startade o drev i Sthlm Axel Holmströms förlag från okt 10, kassör i Amaltheakomm 12—17, kassör i finlandskomm 30, ordf i Sv antikrigsförb 32—34.

G 29 april 41 i Sthlm, Ad Fredr, m Siri Ansina Serafia Larsson, f 22 april 86 i Ramdala, Blek, d 19 april 46 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till arbetaren Carl August L o Ingrid Kristina Petersdtr.

Biografi

Efter några års skolgång i Lund blev Axel H lärling i ett bageri i Ystad och stannade där till dess han fullbordat sin gesällutbildning. Som tonåring deltog han i sin första strejk, då arbetarna begärde att arbetstiden inte skulle överskrida 86 timmar per vecka.

Tidigt anslöt sig H till bageriarbetarnas fackförening och till den socialistiska ungdomsrörelsen, i vilken han var rastlöst verksam som propagandist och tidningsförsäljare. 1901 flyttade han till huvudstaden, där han blev kassör i Sthlms södra socialistiska ungdomsklubb. 1903 invaldes han i styrelsen för bagarnas fackförening och året därpå i styrelsen för Sv bageriarbetareförbundet. Från 1906 tillhörde han styrelsen för Sthlms arbetarekommun och spelade från detta år en observerad roll i många sammanhang, bl a som expeditör för tidningen Brand, som utgavs av ungsocialistiska förbundet med Hinke Bergegren som redaktör. Vid sidan av Bergegren framträdde H och många ungdomar som kritiker av Hjalmar Brantings teori om samhällets gradvisa omvandling genom den allmänna och lika rösträtten, vilket vid den tiden kunde förefalla helt utopiskt. H var anarkist, lärjunge till furst Peter Krapotkin, vilken uppfattade staten som det samlade uttrycket för betryck, ofrihet och mänsklig förnedring. Statstyranniet kunde enligt denna mening brytas ner bl a genom en organiserad värnpliktsstrejk.

När H i en diskussion vid ett massmöte i Sthlms Folkets hus 3 april 1906 yttrade sig i sådana vändningar, blev han åtalad och dömd till tre månaders fängelse. Vid ett nytt möte den 12 i samma månad framhärdade han i inte mindre utmanande uttalanden och dömdes i en andra rättegång till fyra månaders straffarbete. För ett senare yttrande inför offentligt forum, som ansågs innefatta missaktning av riksdagen och kränkning av polisen i och för dess tjänsteutövning, dömdes han till böter, som förvandlades till 20 dagars fängelse. När H inkallades som värnpliktig, vägrade han anlägga uniform och dömdes till upprepade frihetsstraff.

När mer än 200 ryska socialister av olika schatteringar 1906 tog sig över till Sthlm, organiserade H tillsammans med Hinke Bergegren en kongress, som gått till historien. I sammankomsten deltog både Lenin och Stalin liksom även den ryska socialdemokratins ledare Plekanov och författaren Maxim Gorkij. Trots polisens vaksamhet kände myndigheterna inte till evenemanget, förrän kongressen var över och Branting i Social-Demokraten rapporterade händelsen. Han hade talat till de revolutionära flyktingarna både vid öppnandet och avslutandet av kongressen.

Under många år ägnade sig H med obetvinglig energi åt kravet på frihet åt tre unga arbetare, som under en hamnarbetarstrejk i Malmö sommaren 1908 hade placerat en dynamitladdning i lastrummet på ångfartyget Amalthea. Båten var hotell för 80 från England införskrivna yrkesstrejkbrytare, av vilka en dödades. Två av attentatsmännen dömdes att mista livet men fick senare sina domar ändrade till livstids straffarbete.

H avslöjade i pressen upprörande detaljer om de tre fångarnas behandling på Långholmen. Han genomkorsade landet i alla riktningar och talade vid mer än 600 talrikt besökta möten för amnesti åt de dömda. Vid berättelserna om hur det kunde gå till bakom lås och bom i ett civiliserat land slöt vetenskapsmän, advokater, politiker, författare och hela den sv arbetarrörelsen upp bakom kravet på frihet åt Amaltheamännen. Efter nio år kröntes ansträngningarna med framgång.

Från 1910 var H etablerad bokförläggare i Sthlm. Han öppnade vägen till offentligheten för många senare bekanta författare. Den förste i raden var Gustav Hedenvind-Eriksson med Ur en fallen skog, vidare Hannes Sköld, Ivan Oljelund, Ragnar Casparsson, Harry Blomberg, Carl Emil Englund, Victor Arendorff, Henning v Melsted, Artur Möller och andra. På förlaget utgavs också Jaroslav Haseks klassiska satir om den tappre soldaten Svejk, ett tiotal volymer av Upton Sinclair och böcker av den mytiske Traven med en bred läsekrets.

Författare

Ragnar Casparsson

Arkivuppgifter

Några brev till o från H i AA. — Kommenterade utdrag ur H:s Dagbok från Långholmen utg av sonen Arne H i Fib, julnr 1955.

Källor och litteratur

Källor o litt: I A Bonnier, An teckn: ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); R Gasparsson, Vårt fattiga liv (1961); Sv folkrörelser 1 fl 936 i.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Axel Holmström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13765
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Axel Holmström, urn:sbl:13765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Casparsson), hämtad 2024-04-18.