C Edvard L Hubendick

Född:1875-02-26 – Skeppsholms församling, Stockholms län
Död:1952-04-24 – Nacka församling, Stockholms län

Mekaniker, Lärare


Band 19 (1971-1973), sida 424.

Meriter

Hubendick, Carl Edvard Ludvig, f 26 febr 1875 i Sthlm, Skeppsh, d 24 april 1952 i Nacka. Föräldrar: kaptenen vid flottan förf Ludvig Andreas H o Evy Mathilda Christina Wæhrenqvist. Elev vid h a l på Östermalm i Sthlm 88—92, vid tekn skolan där 92—94, vid H Berwalds förberedande kurs för KTH 94—96, ord elev vid KTH 15 sept 96, utex som bergsing 22 dec 00, ritkontorschef vid J V Svensons motorfabrik 00—02, studier vid Polytechnikum i Zürich 01—02, l:e ing vid Ing:firma Fritz Egnell 02—10, övering vid Morgårdshammars mek verkstad ab 10— 12, chefsing vid J V Svensons motorfabrik 12—16, sekr i utredn om inhemsk tillverkn av skifferolja 13—18, prof i läran om förbränningsmotorer vid KTH 17 juni 16—40 (uppehöll professuren till 8 febr 45), led av lagerhusbyggnadskomm 17—21, sakk vid kommerskoll :s undersökn rör sulfitspriten som motorbränsle 18—19, huvudred för Tekn tidskr 22, led av styr för Tekn mus 24—51, huvudred för De tekn vetenskaperna 26—35, ordf i styr för statens maskin- o redskapsprovn:anstalter 26—45, led av redaktionskomm för årsboken Dadalus 30— 50, led av styr för ab Glesum 33—35, för Flygtekn försöksanstalten 40, kursledare vid NKI-skolans tekn fackavd 43. — LIVA 19, LVA 30, LLA 32.

G 3 nov 08 i Sthlm, Hedv El, m Anna Katarina (Ketty) Nettelblad, f 2 okt 87 där, Svea livg, dtr till generalfältläkaren MD Per Anton Victor N o Anna Sofia Wilhelmina Lundgren.

Biografi

Edvard H:s centrala konstruktions- och forskningsområde blev trafikmotortekniken, vid sekelskiftet ännu i pionjärskedet, där hans mångsidiga insatser framstår som banbrytande. Under hans ledning tillkom i firma F Egnell båtmotorn Penta, uppkallad efter ingenjörsgruppens femtal, och vid Morgårdshammar båtmotorerna Tellus och Pilen. Som prof vid KTH 1916 i ett nyinrättat ämne, läran om förbränningsmotorer, planerade och ledde H förbränningsmotorlaboratoriet där, vilket han 1918 presenterade i högskolans festskrift. Laboratoriet blev ett forskarcentrum, där deluppgifter anvisades assistenter och lärjungar och H stod för samordningen och publiceringen, som framgår bl a av hans Studier över förgasarproblemet (1929). H anlitades under första världskriget inom kommerskollegium i frågor om inhemskt ersättningsbränsle, utom ved främst sulfitsprit och generatorgas; av ett flertal publikationer i dessa ämnen märks sammanfattningen Studier över spritmotorproblemet (1923) och den populära Våra bränslen (1921), där han förordar inhemsk råvara. Som expert på kylteknik tillhörde H lagerhusbyggnadskommissionen (1917—21), som ledde genomförandet av anläggningar enligt förslag av 1916 års lager- och kylhuskommitté. Han var sv representant vid världskraftkonferensen i London 1924.

Alltifrån 1930-talet blev H anlitad som expert på flygmotorer och bränslefrågor. En av honom ledd kommitté under IVA avsåg primärt frågan om motorstart under kyla, men uppdraget utvidgades och redovisades 1934 under rubriken Resultaten av det senaste decenniets bensinforskning. Vidare inriktade sig H på utvecklandet av ett inhemskt flygmotorbränsle, en uppgift som under andra världskriget påskyndades i samverkan med flygförvaltningen m fl myndigheter. Experiment och provflygningar med tillsatser av alkoholer i flygbensinen genomfördes, och en diger rapport (otryckt) därom avlämnades 1943 av H och hans medarbetare.

Om H:s förmåga som lärare vittnar bl a ett 1918 utgivet kompendium i mekanisk värmeteori och åtskilliga läroböcker. I en kommitté 1923 för reformering av högskolans undervisning i ritteknik gjorde han en väsentlig insats. Främst bör dock framhållas hans läggning för lagarbete och hans forskningsplanering. Under H:s ledning tillkom v Platen-Munters' kylskåpsuppfinning.

H, som själv inte haft framgång i läroverket, utsatte det rådande skolsystemet för upprepad kritik, ett "inferno" enligt hans vidräkning 1935. Det gynnade enligt H:s mening medelmåttorna och lade för stor vikt vid minneskunskaperna i stället för att uppmuntra till självständigt tänkande. Som praktisk pedagog framträdde han med föredrag inför auditorier på skilda nivåer. Många trycktes som tidskriftsbidrag och även separat. Till fackmannen vände han sig i en mängd inlägg i Teknisk tidskrift, Jernkontorets annaler, IVA:s skriftserier och andra fackorgan. Teknisk allmänbildning och popularisering främjade han genom handböcker och medarbetarskap i samlingsverk. Han var huvudredaktör för serieverket De tekniska vetenskaperna och skrev där om teknisk värmedynamik och om kylteknik. Han ledde redaktionskommittén för Sv teknisk uppslagsbok och lämnade egna bidrag även där. Som emeritus var han teknisk kursledare vid NKI-skolan.

H var Tekniska museets kanske främste tillskyndare och en ledande kraft i dess styrelse. Till ungdomen vände han sig med Bragdernas män inom svensk teknik (1928). Han porträtterade med beundran samtida stormän som Gustaf Dalen och Gustaf Ekman. Tungt väger flera av H:s historiska bidrag till Daedalus; en bred studie över James Watt 1936 vittnar jämte ungdomsboken och samtidsporträtten om en fast rotad utvecklingsoptimism med tekniken sedd som mäktig hävstång.

Författare

Tom Söderberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Anteckn:ar o ritn:ar av H i Tekn mus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om gasförhållandena vid masugnar, med speciell hänsyn till gasens användning för motordrift (JKA, 1901, Sthlm, s 277—353, 1 pl; även sep, 1902, 77 s, 1 pl). •— Om halfvattengas för motordrift, dess beredning och användning. Iakttagelser vid en studieresa ... (ibid, 1903, s 115— 205). — I bränslefrågan [text] (Bihang till JKA, 1903, Sthlm, s 345—348, 449 f). — Moderna gasmaskiner och deras användning (Norden. Industritidning, 1903, Sthlm, 4 :o, s 131 f, 142, 149 f, 158—161; även sep, 15 s). — Torfgasmotoranläggningen i Roslätt vid Skabersjö (Skandinavisk tidskrift för ler-varuindustri, 1904, Sthlm, 4:o, s 68—71, även sep, (4) s). — Om de nyare riktningarna inom gasmotortekniken, särskildt med hänsyn till masugnsgas såsom drifkraft. Utdrag ur reseberättelse (Bihang till JKA, 1906, s 423—460, 12 pl, även sep, 38 s, 12 pl, med omslagstit: De nyare . . .). — Gasmotorteknikens utveckling under de senaste fem åren, från en studieresa (ibid, 1909, s 813— 843, 5 pl; även sep, 31 s, 5 pl). — Penta-marinmotorn. Föredrag . . . Sthlm 1910. 23 s. [Ur TT s å.] — Om alstring af tjär- och sotfri generatorgas. Föredrag . . . Sthlm 1910. 104 s, 3 pl, 1 tab. (Tills med H Braune, tr som ms; senare tr i JKA, 1910, s 456—558). — Hvilka bränslen kunna användas i förbränningsmotorer? ([Omsl:] Meddelanden från Svenska motokulturföreningen, 47 (1915: 2): Årsmötet 1915 hållet under Landtbruks-veckan den 16 mars, föredrag [Sthlm, tr] Upps 1915, s 3—32). — Automobil-bränsle. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1915. 8 s. (Ibid, 52 (1915:7).) [Ur TT så.] — Min motors konstruktion och skötsel, en handbok för automobil-, motorbåt- och andra motorägare. Sthlm 1915. 128 s. ([Omsl:] W. W« handböcker, n:r 18.) 2., översedda o. tillök, uppl 1919. 143 s. 3. uppl 1920. 141 s. — Sulfitsprit och olja ur bränslesynpunkt. Föredrag. . . [Rubr.] Gbg 1916. 7 s. (Tekniska samfundets handlingar, 1916, Allm afd, n:r 6.) — Värmemotorer (A Upmark m fl, Handledning i maskin- och redskapslära för jordbrukare. På uppdrag av kommitterade för skånska maskinskötarekurserna utg, [omsl:] D 1», Malmö 1917, s 75—167). — Försök till sammanfattning av vårt lands bränslefråga. Föredrag . . . Sthlm 1917. 44 s. ([Omsl :] Sveriges industriförbund. Avd. Diverse publikationer, n:r 12; Bil till Meddelanden från Sveriges industriförbund.) — Förbränningsmotorlaboratoriet vid Kungl. tekniska högskolan (Kungliga tekniska högskolan. Skrifter utg med anl av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna, Sthlm 1918, 4:o, s 109—113; även sep, 12 s). — Kyl-tekniska laboratoriet vid ... (ibid, s 114— 120). — Mekanisk värmeteori efter föreläsningar . . . [Red T Thelander.] Sthlm 1918. 4:o. 101, III bl litogr faksimil. ([Omsl:] Teknologernas handelsförenings publikationer n:r 30. Kompendier, 13.) — Otto Eskil Smith. [Rubr.] U o [1919]. (6) s. [Undert J. O. R., E. H-ck; tills med J O Roos af Hjelmsäter.] — Undersökning rörande sulfitspriten som motorbränsle på uppdrag av Kungl. kommerskollegium verkställd. Sthlm 1920. 44 s. ([Omsl:] Bilaga till Kommersiella meddelanden n:r 3, 1920.) — Motorns betydelse för vår kultur. Sthlm 1920. 22 s. — Fiskebåtsmotorns konstruktion skötsel och vård, utarb på uppdrag av Kungl. generaltullstyrelsen. Sthlm 1920. 121 s. ([W. W :s handböcker,] 44.) — Teknisk termodynamik i dess grunddrag. Sthlm 1920. 4:o. XI, 214 s. (De tekniska vetenskaperna, avd Maskinteknik, bd 2.) — Utsikterna för trätjäroljors användbarhet [!] för motordrift (O Laquist m f 1, Inhemska motorbränslen [omsl], Sthlm 1920, 4:o, [sep ur TT så,] s 13—33). — Sulfit-spritfrågan huvudsakligen ur lagstiftningssynpunkt. [Sthlm, tr] Upps 1920. 80 s. (Medd från Sv motokulturfören, 81 (1920: 5).) — Om användning af sprit för motordrift (ibid, 84 (1921:3): Årsmötet 1921, föredrag och diskussion. . ., 1921, s 3—13). — Något om rening av masugnsgas (JKA, 1920, tr 1921, s 79—100). — Min motorcykels konstruktion och skötsel. Sthlm 1921. 101 s. ([W. W :s handböcker,] 47.) — Kompressorkylanläggningar. Sthlm 1921. 4:o. X, 208 s, 3 bil. (De tekn vetensk, avd Maskinteknik, bd 9: Kylteknik, 1*.) — Våra bränslen, deras användning, pris och värde. Föredrag . . . Sthlm 1921. 38 s. ([Omsl:] IVA, meddelande n:r 6.) — Min bils konstruktion och skötsel, en handbok för dem som tänka bliva automobil-ägare. Sthlm 1921. 112 s. 2. uppl 1924. 127 s. — Undersökning över kostnaderna för framställning av elektrisk energi med värmemotorer. På uppdrag av Kungl. vattenfallsstyrelsen utförd. Sthlm 1922. 48 s. (Tekniska meddelanden från Kungl. vattenfallsstyrelsen, ser E, n:r 4; tills med T G E Lindmark o C A Rossander.) — Studier över spritmotorproblemet. Medd från Kungl. tekniska högskolans förbränningsmotortekniska institution. Sthlm 1923. 128 s. (IVAH, 21.) — Motordrift med sprit (Svensk åkeritidning, 1923— 24, Hälsingborg, 4:o, n :r 106, s 21—27, 107, s 11—15, 108, s 17, 109 [1924], s 7; även sep, 1924, 19 s). — Några på automo-bilens driftsekonomi inverkande faktorer. Föredrag. . . (Svenska bryggareföreningens månadsblad, 1924, Sthlm, s 341—372; även sep, 32 s). — Exempel till teknisk termodynamik sammanställda. Sthlm 1924. 209 s. (Bonniers tekniska handböcker.) — Min motorbåts konstruktion och skötsel. Sthlm 1924. 200 s, 1 pl. ([W & W:s handböcker,] 78; tills med C G Pettersson.) — Development of the internal combustion engine in Sweden (The transactions of the first world power conference London . . . 1924, vol 3, London [1925], s 115—125 (No. 178. Sweden), även sep, Bradford u å, 11 bl). — Brännmateriali-er, värmemotorer, kompressormaskinerier. Sthlm 1925. 4:o. VIII, 1072 s. (Uppfinningarnas bok, ny fullst omarb uppl under red av S Lindstedt, 2; tills med T Lindmark m fl.) — Nutida strävanden på automobil-området. Föredrag . . . Sthlm 1925. 61 s. (IVA, medd n:r 50.) — Provning av maskiner och redskap (ibid, 71 : Forskning och teknik i lantbrukets tjänst, föredrag . . ., Sthlm (tr Norrköping) 1927, s 86—94). — Vattenlösliga och icke vattenlösliga bränslens förhållande i förgasaremotorer. Sthlm 1927. 24 s. (IVAH, 67.) — Bragdernas män inom svensk teknik för svensk ungdom skildrade. Sthlm 1928. 174 s. — Flygmotorproblemet. Sthlm 1928. 34 s. (IVAH, 84.) — Studier över förgasareproblemet. Medd från K tekn högskolans förbränningsmotortekn inst. Sthlm 1929, 100 s. (Ibid, 88, 1928.) — Velocipeden, automobilen och motorcykeln (Uppfinningarnas bok . . . 7: Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar, Sthlm 1929, s 434—536). — Spiritusmotoren. Studien uber die Verwendung von Spiritus und Spiri-tus-Kohlenwasserstoff-Gemischen fiir den Be-trieb von Vergasermotoren. Berlin 1930. 4:o. 139 s. (Forschungshefte zur Auto-Technik, Bd 6.) — Uber Erfahrungen mit Spiritus-kraftstoffen in Schweden. [Omsl.] Vortrag ge-halten am 19. August 1930 . . . Berlin u å. 18 s. — Termodynamikens tre huvudsatser (IVA, medd nr 100: Andra nordiska kyltekniska mötet . . . 1930, Sthlm 1930, s 5—22). — Gustaf Ekman . . . [Minnesteckning] (VAÅ för år 1930, Sthlm (tr Upps), s 339— 366, 1 portr). — Nils Gustaf Dalen (OoB, 1930, Sthlm, 4:o, s 241—254, 309—315). — Naturens och människans maskiner (ibid, 1931, s 374—382). — "Mera arbete" (Daedalus, Tekniska museets årsbok 1931, Sthlm, s 73—78). — Olika tiders uppfattning om temperaturbegreppet (ibid, 1932, s 77—83). — Det senaste decenniets bensinforskning. [Omsl.] D 1—2, 3. [Sthlm 1932?] 4:o. VIII, 8, 405 bl; 59 pl. [Stencil o faks.] (IVA:s flygtekniska kommitté. Forskningsmeddelande n :r 4, d 1—3.) — Perpetuum mobile (Daedalus, 1933, s 85—91). — Motorfahrzeuge mit Ge-neratorgasantrieb. [Rubr.] Sthlm 1933. 27 s. (World power conference, sectional meeting, Scandinavia 1933. 167. Sektion 8.) — Vär-memotorlära för lantbruksundervisningen. D 1—4. Upps 1934. (Meddelande . . . från Jordbrukstekniska föreningen, nr 39—42.) 1. Sambandet mellan värme och arbete. 23 s. 2. Ångmaskiner. 66 s. 3. Förbränningsmotorer. 46 s. 4. Traktorer. 35 s. — Resultaten av det sista decenniets bensinforskning. Sthlm 1934. 184 s. (IVAH, 125.) — Läran om förbränningsmotorer, kompendium för ritbrädan . . . utg av Tekniska högskolans studentkår, Kompendiekommittén. Bd 1—2. Sthlm 1935. 4:o. 192 bl, (121) pl. [Stencil o faks.] ([Kompendier,] N:o 112 a—b.) — Skolan, sedd med föräldraögon. Föredrag . . . (Pedagogiska spörsmål, 1935, Sthlm, s 3—19; även sep, 18 s). — Differential- och integralräkning, ett verktyg för alla. Sthlm 1936. VIII, 319 s. 2.-3. tr 1944, 1951. — James Watts liv och verk (Daedalus, 1936, s 95—115). — Kylanläggningar för bryggerier. Föredrag ... (Sv bryggareföreningens månadsbl, 1937, s 12—20; även sep, 8 s). — Kylteknik (Svensk teknisk uppslagsbok, d 2, Sthlm 1939, s 469—502; [2. uppl] 1943). — Gasgeneratorn förr och nu (Daedalus, 1941, s 37—44). — Användning av sprit för motordrift. Upps 1941. 15 s. (Medd nr 75 från Jordbrukstekn fören.) — Begåvad ungdom — och obegåvad (Skola och samhälle, 1943, Sthlm, s 193—200). — Investigations, tests and reports relating to Speedoil. [Omsl.] Malmö 1945. 28 s. [Delvis maskinskr faks.] (Tills med E Norlin o N Gustafsson [omsl].) — Bort med spärrarna för intelligenser i arbetarleden. Intervju . . . (På fritid, utg av NKI-skolan, 1945, Sthlm, 4:o, n:r 2, s 4f). — Richard Åkerman . . . Minnesteckning . . . (VAÅ för år 1948, s 295— 323, 1 pl; även i VA, Levnadsteckningar. . ., bd 8, Sthlm (tr Upps) 1949—54, s 59—87, 1 pl, [= 131,] även sep, 1949, 29 s, 1 pl). — "Konstige påfund" och tekniska frågor, dryftade på Kungl. vetenskapsakademiens sammanträden under 1700-talet. Föredrag vid presidiets nedläggande den 14 april 1948 (ibid, s 381—427). — Organic evolution and the second law of thermodynamics (Arkiv för zoologi, [ser 2,] bd 1, Sthlm ... [tr Upps] 19[50—]51, s 453 f [nr 26, 1950]; tills med B Hubendick). — Bidrag_ i TT, div avd, främst Allm avd (Veckouppl) o avd Mekanik, 1902, 1904—06, 1908, 1910—11, 1913 —45 (huvudred för årg 1922), 1948—49. Art i SBL, bd 7, 1927, 10, 1931, 13, 1950, 14, 1953. — "Förlagets redaktör" för De tekniska vetenskaperna, Sthlm 1926—44, medred för avd Maskinteknik 1920—30; i redak-tionskomm för Svensk teknisk uppslagsbok, d 1—3, Sthlm 1937—44.

Källor och litteratur

Källor o litt: Mapp KBU: F 430 (Flygmotorbränsle), IVA; Saml nr 2700 om H, Tekn mus:s arkiv.

Daedalus 1951; På Fritid 1949; SvTeknF. — Art till F£:s 70-årsdag, SvD 25 febr 1945; nekr i SvD 27 april 1952.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Edvard L Hubendick, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13847, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2020-06-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13847
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Edvard L Hubendick, urn:sbl:13847, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Söderberg), hämtad 2020-06-01.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se