Yngve Hugo

Född:1886-03-14 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1969-11-28 – Ludvika församling, Dalarnas län

Folkbildare, Radioman


Band 19 (1971-1973), sida 427.

Meriter

Hugo, Yngve, f 14 mars 1886 i Norrköping, d 28 nov 1969 i Ludvika. Föräldrar: fattigvårdskamrer Karl Vilhelm Hugo Andersson o Sophie Lovisa Boren. Mogenhetsex i Norrköping 05, inskr vid UU ht 05, ledare av Östgöta nations hembygdskurser 08—09, lär vid Brunnsviks folkhögskola 10—26, instruktör vid ABF 12—17, FK vid UU 15 dec 13, föreståndare för Dalarnas folkhögskolekurs-fören 17—19, riksstudieledare vid ABF 18— 26, led av folkbildn:sakk 20—23, rektor för Brunnsviks folkhögskola 26—32, rektor för LO-skolan där 29—31, chef för radions föredragsavd 31—42, sekr i radioutredn 33, led av kulturrådet 35—45, av teaterrådet 36—53, av teatersakkunniga 37, ledde komm för social folkberedskap 40—41, radiochef 42—50, led av informationsstyr 42—44, led av rundradioutredn 43, ordf i arbetsutsk för Folk o försvar 44—47, led av Sv inst:s råd 45—50.

G 20 juni 12 i Vadstena m Sigrid Maria Johansson, f 25 maj 91 i Uppsala, dtr till lektor Johan Ludvig J o Maria Mathilda Andersson.

Biografi

I Uppsala var H aktiv medlem av studentföreningarna Verdandi och Laboremus, och 1906 gick han in i socialdemokratiska ungdomsförbundet tillsammans med Ture Nerman, också han norrköpingsbo. S å kom han för första gången till Brunnsvik på en sommarkurs för studieledare. Han betecknar den värld som där öppnade sig som "min största upplevelse dittills". 1910 blev han erbjuden att tjänstgöra som vikarie för Karl-Erik Forsslund och kom sedan att stanna vid Brunnsvik till 1931, först som lärare och från 1926 som rektor.

1931 anställdes H för att organisera Radiotjänsts föredragsverksamhet. Som radioman sökte han tillgodose de mest skilda intressen. Idé- och initiativrik utvecklade han radions enorma möjligheter som folkligt föreläsningsinstitut genom att organisera lyssnargrupper och korrespondenskurser och i samband därmed erbjuda dels kvalificerade föredragshållare, dels inledare för fortsatt arbete i studiecirklar. De återkommande språkkurserna väckte stort intresse, som kunde avläsas i mängden försålda kurshäften. Mest uppmärksammad blev kanske den serie radiosamtal av fackmän från Uppsala univ om "livets och dödens problem", som han senare utgav i bokform.

Under kriget blev H djupt engagerad i åtskilliga av beredskapstidens styrelser och kommittéer. Den sv radion spelade då en viktig roll inte minst när det gällde att under ockupation och krig samarbeta med de andra nordiska radioföretagen. H besökte under krigsåren Finland och Danmark och lyckades också upprätthålla viss kontakt med Norge. Radiotjänst hade regelbundna nyhetssändningar på danska, norska och finska. Som chef för Sveriges radio var han stimulerande och lätt att samarbeta med och en försiktig men skicklig organisatör. Både vid Brunnsvik och som radioman hade han ständigt aktivt och verksamt stöd av sin maka.

H var naturvetare med biologi som huvudämne, men hans intressen var mångsidiga, något som kom till synes både under hans långa brunnsvikstid och senare i hans verksamhet i Radiotjänst. Han bidrog i hög grad till utformningen av de traditioner av frisinne och positiv tolerans, av glädje och allvar, av känslolivets odling, främst kanske genom musik och sång, som kom att bli bestämmande både för Brunnsvik och för ABF, där H 1918 efterträdde Rickard Sandler som riksstudieledare. Lusten att experimentera med nya bildningsformer var utmärkande för H och ledde bl a till att han vid skolan införde de på den tiden nya studiecirklarna, som han stiftat bekantskap med redan under sin verksamhet i folkbildningsarbetet vid Uppsala univ. I mångt och mycket var H präglad av den framstegstro och tro på bildningsarbetets betydelse, som utmärkte seklets början, och behöll åtskilligt därav trots senare bistra erfarenheter.

En fin karakteristik gav Hjalmar Gullberg, då H lämnade chefskapet för Radiotjänst: "Han hade inte klor som kunde klösa; de djärva tyckte att han var timid. Han hörde till de pykniskt generösa — och det behövs i denna tid. Han lyddes till de oppositionella och slog en brygga där det låg ett svalg. Han föredrog att fria framför fälla; han såg till helhet, ej detalj."

Författare

Alf Ahlberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H till H A Öhrvall i UUB o till K-E Forsslund i Nord mus. Strödda brev i RA o KB (bl a till o även från E Hedén).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Föreläsningsverksamhetens organisation / Folkhögskolekurser (Folkets studiehandbok, 3 : Oscar Olsson o Y H, Föreläsningsverksamheten och flyttande folkhögskolekurser, Sthlm 1918, s 35—39; delvis sep, Upps 1920, 16 s, med omslagstit: Flyttande folkhögskolekurser). — Nykterhetsordnarnas utveckling till socialhygieniska föreningar. Sthlm 1921. 13 s. [Ur Nya folkets röst, vårnr.] — Med A. B. F:s bil genom Bergslagen. [Omsl.] Sthlm 1924. 16 s. [Ur Studiekamraten s å.] — Hur Landsorganisationens skola kommit till (Brunnsvikarnes midsommarskrift, årsskrift utg av Brunnsvikarnes förbund, 1929, Falun, s 1—23; även sep). — Adult education at Brunnsvik. [Brunnsvik, tr] Ludvika 1930. 20 s. [Undert.] — Radiotjänst som föreläsningsanstalt (Tidskrift för föreläsningsverksamheten, årg 9, 1933, Eksjö, s 35 —40; även sep, 6 s). — Radioprogrammet och studiecirklarna (Folklig kultur, årg 2, 1937, Sthlm, s 242—247; även sep, (6) s).

— Social, moral, and political responsibility of broadcasting. Address at the Conference of experts in broadcast talks, Ouchy-Lausanne . . . Sthlm 1938. 13 s. — Norska misstämningar och missförstånd beträffande Sverige i belysning av vissa fakta. [Omsl.] Sthlm 1940. 8 s. [Undert; tills med S Dehlgren.] — Sveriges andliga hemvärn. En redogörelse för folkberedskapen och upplysningsnämnderna (Från departement och nämnder, årg 2, 1940, Sthlm, h 10, s 8—13; även sep, 6 s). —¦ I predikstolen (Karl-Erik Forsslund. En minnesskrift utg av Brunnsvikarnas förbund . . ., Sthlm 1942, s 22—31). — Livet och döden, biologiska radiosamtal våren 1942. Sthlm (tr Upps) 1942. 187 s, 16 pl. (Radiobiblioteket, 3; tills med flera förf, även red.) 2. uppl utökad med två radiosamtal om krigets biologi 1944. 242 s, 16 pl. — Man ur huse. En bok om hembygdens frivilliga försvarare. Utg av Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet. Sthlm 1943. 266 s, 1 karta.

— Behovet av ett radions eget hus (Byggmästaren, årg 24, 1945, Sthlm, 4:o, s 117 f). — Radion och orkesterföreningarna (Musikvärlden, årg 4, 1948, Sthlm, 4:o, s 44—46). — Några Storgårdsminnen (Fejan Forsslund. En minnesskrift utg av Brunnsvikarnes förbund . . ., [Sörvik, tr] Sthlm 1949, s 7—16). — Höst på Stigberget (I folkbildningens tjänst. Kooperativa förbundets bokförlag tjugofem år. Till Johannes Lindberg..., Sthlm 1951, s 54—60; även sep, 6 s). —.Jörgen Banke in memoriam (Tidskr för föreläsningsverksam- heten, årg 29, 1953, s 51 f). —¦ Bibliotekens vänner för 50 år sedan (Ludvika stadsbibliotek, berättelse över 1960 års verksamhet [omsl], Ludvika [19]61, s 9—20. — Rundradions problem under andra världskriget (Sveriges radios årsbok 1964, Sthlm 1965, s 41— 45). — Medv i bl a Brunnsviks folkhögskolas kvartalsskrift, 1912—13, [Brunnsvik, tr] Eskilstuna (smärre bidr o rec), Bokstugan, studiecirklarnas tidskr, fr 1917, [Stocksund, tr] Sthlm (särsk studieplaner o dyl; red för årg 4, 1920), o i Studiekamraten 1920—26, 1929— 30, 1932, 1934, 1936—37, 1943—44, 1946— 47, 1959.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahlberg, Brunnsviks folkhögskolas hist, 1—2 (1952—56); dens, art om H i Dala-Demokraten 15 mars 1966; dens o M Ginsburg, nekr över H i DN 2 dec 1969; art till H:s 60-årsdag i SvD 13 mars 1946; Sv folkrörelser, 1 (1936); S Wilson, nekr över H i SvD 2 dec 1969.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Yngve Hugo, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13849, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Ahlberg), hämtad 2019-07-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13849
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Yngve Hugo, urn:sbl:13849, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Ahlberg), hämtad 2019-07-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se