C Oscar Hullgren

Född:1869-08-10 – Målilla med Gårdveda församling, Kalmar län
Död:1948-04-27 – Högalids församling, Stockholms län

Marinmålare


Band 19 (1971-1973), sida 437.

Meriter

Hullgren, Carl Oscar, f 10 aug 1869 i Målilla, Kalm, d 27 april 1948 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: trävaruhandlaren Carl Johan H o Clara Mathilda Persdtr. Elev vid h a l i Kalmar 81—85, elev vid Axel Kulles målarskola i Sthlm 87—88, vid FrKA 88—93, studerade för H Herkomer i London 93 o i Paris 94, studerade grafik för A Tallberg vid FrKA 95—96, hertigliga medaljen där 96, k medaljen 97, resa till Bornholm 97 o Christiansö 98, resor till Lofoten 12 o 29, Italien 14, 15 o 20, Västeuropa o Medelhavet 21—23, Frankrike o Spanien 27—28, Rivieran, Rom o Bretagne 38—39. — LFrKA 17.

G 15 mars 15 i Ålem, Kalm, m konstnärinnan Julie Elise Dinesen, f 29 juli 79 i Aalborg, Danmark, d 4 nov 63 i Sthlm, Högalid, dtr till dir Jens Georg D o Vilhelmine Marie Rodskjer.

Biografi

Oscar H växte upp i köpingen Pataholm tre mil norr om Kalmar, där hans far omkr 1870 startat en betydande träexportrörelse. Samhället var sedan gammalt starkt präglat av sjöfart och skeppsbyggen. Hamn och redd dominerades av segelfartyg som lastade timmer från den småländska skogsbygden. Vintertid kunde ofta flera fartyg ligga infrusna på redden i väntan på öppet vatten, och befälet av olika nationaliteter sökte sig gärna upp till det gästfria H:ska hemmet.

Det blev också från Pataholms hamn och bebyggelse som H redan i pojkåren kom att hämta motiven till sina första blyertsteckningar. Tidigt lärde han sig också att fotografera, därtill uppmuntrad av målaren och fotografen Johan Råberg i Kalmar. Denne blev för honom en stimulerande vän och rådgivare under skolåren i Kalmar på 80- talet. En annan bygdekonstnär, som H själv uppgivit som en inspirationskälla, var den kringresande målaren A Roth, verksam även i pataholmstrakten med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar.

H vann 1887 inträde i Axel Kulles kända målarskola och genomgick därefter Konstakademin. Han har tydligen mycket snabbt nått teknisk säkerhet. Från denna tid föreligger bl a en oljemålning Pataholm mot Saltorsudden (1892, Kalmar konstmus), ett skärgårdsmotiv i mättad färg. Till de tidigare försöken hör även några porträtt i traditionell akademistil, t ex bilden av kamraten från Kulles skola, målaren Sven Linderoth vid staffliet (1893, Kalmar konstmus). Sådana motiv försvinner dock snabbt ur hans produktion, som för framtiden helt skulle ägnas landskaps- och marinmåleriet.

De bästa av H:s landskapsbilder är företrädesvis målade i Sydeuropa, t ex Kullarna kring Alabraia, Portugal (1923, Nat:mus), ett torrt berglandskap i bruna och gröna toner, strängt realistiskt uppfattat. Sv landskap är ytterst få; några små dukar från Öland står här i främsta rummet, tillkomna under krigsperioden då han inte kunde resa utomlands. I dessa bilder står han den öländska intimismen nära.

H är emellertid främst havets målare, och på detta område en förnyare. Äldre marinmåleri har ofta som huvudobjekt i tavlan krigs- eller kofferdifartyg eller fiskebåtar, men H avstår från dylikt staffage; vattnet självt blir huvudsaken. Och det är ständigt det upprörda havet, ofta i brottning mot gråstensklipporna, som är motivet. Under sina ständiga resor fick H rika tillfällen till nästan vetenskapligt studium av vågens rörelser och ljusbrytningar.

Det blev självfallet till England, som H först sökte sig, när det gällde att på allvar studera marinmåleriet, till England med dess många föregångare på området och med Constable och Turner som de stora skildrarna av kombinationen vatten, ljus och luft. Som sin allra första egentliga marin har H nämnt tavlan Robin Hoods Bay (Kalmar konstmus), tillkommen 1893 under studierna för Herkomer. Den finstämda engelska tradition som återspeglas i denna stillsamma målning passade dock föga H:s psyke. Hos honom kom snart det nordiskt dramatiska att dominera med bilder från Lofotens mäktiga stup och färgtunga vatten men framför allt från Östersjön kring Bornholm och Christiansö. H kom första gången till Bornholm 1897 och blev sommarbofast på den lilla fästningsön Christiansö from 1898 med undantag av krigsåren. Ett första arbete från denna period är den stora duken Utsikt mot Bornholm med Hammershus (Nat:mus) med tunga moln över ett upprört hav. Till de mera anmärkningsvärda målningarna från Christiansötiden hör När fyren tändes (1901, Nat:mus), I december (1929, Nat:mus), en kraftfull målning, där förgrundsstrandens klippor och fästningsvallar attackeras av havets fräsande bränningar, och För akterlig vind (1929, Kalmar konstmus) med en öde och tom men upprörd havsyta.

I Sthlm hade H och hans ävenledes målande maka sin ateljé vid Maria Prästgårdsg 3 och på Christiansö i ett danska staten tillhörigt hus inom Kongens Batteri, där man som ett vältaligt emblem på ytterväggen fann en större galjonsbild uppsatt, hörrörande från ett i dessa vatten förlist fartyg. H tillhörde pionjärerna bland den sedermera så stora skaran målare på Bornholm och Christiansö. Till kända konstnärer i kretsen hörde Karl Isaksson och Edvard Weie. Bland vågpiskade klippor och i saltmättad vind kände sig H hemma, och hans gestalt fick med åren alltmera prägeln av väderbiten och trygg segelskeppare.

H:s änka skänkte till FrKA pengar till en fond, kallad Oscar o Julie H:s fond, vars avkastning skall användas till stipendier för behövande konstnärer. I Nat:mus 7 skissböcker, en saml handteckn:ar o en rad av H:s mest representativa arbeten. Rikast företrädd är hans konst i Kalmar konstmus, dit han överlämnat betydande donationer, samt i H museet i Pataholm, inrymt i den H:ska gården, H:s fädernehem, med dess samlingar av bl a förarbeten och teckningar. — H var en flitig utställare på skilda orter 1903—42. Större minnesutställn :ar på FrKA 1949 o i Malmö mus 1951.

Författare

Manne Hofrén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Några brev från H till R Haglund i KB.

Källor och litteratur

Källor o litt: K Asplund, inledn till kat över H-utställn :en i Malmö mus 1951; M Hofrén, Pataholm (1946; med bildbidrag av O H); E Lindberg, inledn till kat över H:utställn:en på FrKA 1949; SKL o där anf litt. — Nekr:er i DN o SvD 28 april 1948.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Oscar Hullgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13856, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Hofrén), hämtad 2022-01-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13856
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Oscar Hullgren, urn:sbl:13856, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Hofrén), hämtad 2022-01-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se