Meriter

Hult, Hugo Ernfrid, f 13 okt 1861 i Vimmerby, d 22 sept 1934 på Hakunge, Össeby-Garn, Sth. Föräldrar: apotekaren Ejlert Gustaf H o Anna Maria Wilhelmina Hernblom. Volontär vid Kalmar reg 23 dec 78, mogenhetsex vid h a l i Linköping 4 juni 80, officersex vid krigsskolan på Karlberg 25 okt 81, underlöjtn vid Kalmar reg 18 nov 81, elev vid krigshögsk 84—86, general-stabsaspirant 1 okt 86—89, stabsadjutant o löjtn vid generalstaben 2 april 91, tjänstg vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 1 nov 93—99, stabsadjutant o löjtn i Kalmar reg 6 maj 93, kapten i generalstaben 20 dec 94, vid generalstaben 19 aug 95, lär i strategi o härordning vid krigshögsk 1 aug 96—04, stabschef vid V arméfördeln 5 juni 99—01 o 03—04, kapten i Dalreg 14 april 00, souschef vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 27 sept 01—03, överadjutant o major vid generalstaben 27 sept 01, överstelöjtn vid Västmanlands reg 8 okt 03, chef för lantförsvarsdep:s kommandoexp 7 april 05 —09, överadjutant o överstelöjtn vid generalstaben 26 maj 05, överste i generalstaben 9 mars 06, vid generalstaben 18 maj 06, överste o sekundchef för Svea livgarde 30 april 09, generalmajor i armén 2 juli 15, avsked 2 aug 15, ordf i flera statliga kommittéer angående militära frågor, led av krigshovrätten 1 jan 16—31, ordf bl a i styr för Vintervikens ab, ab Rörstrands porslinsfabriker, ab Scania-Vabis, Larsbo-Norns ab, Åkers kanalbolag. — LKrVA 00.

G 18 nov 93 i Sthlm, Jak o Joh, m Märta Maria Elisabeth Walldén, f 13 febr 74 där, Jak, d 25 april 65 i Össeby-Garn, dtr till godsägaren John Wilhelm Elis W o Ebba Langenberg.

Biografi

Hugo H började sin militära bana vid Kalmar regemente. 1886 lämnade han krigshögskolan som nr 1 bland 26 utexaminerade elever, bland dem Emil Mörcke och Fredrik Frölich (bd 16). H kommenderades därefter till generalstaben, där han gjorde en förnämlig karriär. Under tjänstgöring vid stabens militärstatistiska avdelning publicerade han 1892 sitt arbete Statistisk öfversigt af de europeiska staternas härordningar, vilket under lång tid låg till grund för utbildningen vid krigshögskolan och andra militära utbildningsanstalter. Kort efter publicerandet gav dåv kaptenen vid generalstaben, sedermera chefen för lantförsvarsdepartementet och generalen L H Tingsten ut ett liknande arbete i form av en tidningsbilaga till Aftonbladet, där hela stycken av H:s bok var ordagrant återgivna utan att källan angivits. H påpekade detta förhållande för sina kamrater i staben, och då Tingsten fått veta detta, kom det att medföra obehag för H under hans militära karriär.

Efter tjänstgöringen vid generalstabens huvudstation placerades H som adjutant vid Lantförsvarets kommandoexpedition och kom därigenom att på mycket nära håll följa utvecklingen av affären Rappe—Thorén. Han ställde sig helt på Thoréns sida och gör i sina dagboksanteckningar gällande att dennes avsked 1896 från generalintendentsbefattningen var att betrakta som ett "justitiemord" (jfr 287 f o ).

Efter tjänstgöring först som souschef och därefter som chef för lantförsvarets kommandoexpedition var H 1909—15 sekundchef vid Svea livgarde. Han lämnade därefter vid 54 års ålder militärtjänsten möjligen på grund av att Tingsten 1915 blivit inspektör för infanteriet och att han passerats av sina kurskamrater Mörcke och Frölich. I stället ägnade han sig åt skötseln av gården Hakunge i Össeby-Garn, Sth, som han kommit i besittning av genom sitt äktenskap. Han anlitades dock som ordf i en rad militära kommittéer. Hans tid togs även i anspråk för ett flertal styrelseuppdrag. Han blev ordf i styrelsen för Rörstrands porslinsfabriker, där han medverkade till sthlmsfabrikens nedläggning och bolagsdirektionens omorganisation. Efter köp av Larsbo-Norns ab med Vikmanshyttans bruk i Dalarna hade Scania-Vabis ab i Södertälje kort efter första världskrigets slut råkat i vissa ekonomiska svårigheter. Direktör Marcus Wallenberg anmodade H att gå in som ordf i den nya styrelsen och söka reda upp bolagets affärer. Nedläggningshotet hade länge hängt över Scania, som då var den enda industri inom landet som tillverkade bilar, men genom fabrikationens koncentration till Södertälje och nedläggning av personbiltillverkningen kom företaget på fötter.

H:s svärfar Wilhelm Walldén utgav Stockholms dagblad och anlitade H som militär medarbetare i tidningen. För denna uppgift var H väl skickad. Han var högt bildad och hade en lätt penna. I sin syn på militära frågor var han franskorienterad, vilket var ovanligt vid denna tid.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

H:s arkiv med minnesanteckningar, fullmakter m m i KB. Strödda brev från H i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Statistisk öfversigt af de europeiska staternas härordningar. Sthlm 1892. 208 s, 1 tabell. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 64.) 2., omarb uppl: öfversikt af . . . 1898. 244 s. [Ej i serien.] — Ett hundraårsminne. Åkers kanal. Tryckt såsom manuskript. Sthlm 1922. 22 s. — Hakunge fordom och nu. Tryckt såsom manuskript. Sthlm 1922. 53 s, 3 pl-bl, 1 karta. — Medarb i Sthlms dagblad.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, KrA. Generalstaben 1873—1923 (1923); K Västmanlands reg:s hist, 5 (1933); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623--1927, 2 (1955). -- Nekr i SvD 23 sept 1934.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hugo E Hult, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2026-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hugo E Hult, urn:sbl:13860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2026-04-19.