Olof T Hult

Född:1868-12-02 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1958-05-22 – Skeppsholms församling, Stockholms län

Läkare, Medicinhistoriker


Band 19 (1971-1973), sida 439.

Meriter

Hult, Olof Torgny, f 2 dec 1868 i Sthlm, Ad Fredr, d 22 maj 1958 där, Skeppsh. Föräldrar: läroverksrektorn FD Hans Ferdinand H o Maria Carolina Elisabeth Hedman. Mogenhetsex vid h a l i Halmstad 26 maj 87, inskr vid UU ht 88, med fil ex där 14 dec 89, MK vid Karol inst 28 april 94, marinläk:stipendiat 22 april 98, ML 29 nov 99, prakt läk 01—47, läk för hovstaten 1 nov 02, marinläk av 2:a gr 17 april 03, l:a gr 18 mars 10, disp pro gradu i Sthlm 1 april 14, MD där 31 maj 14, sekr i medicinhist sektionen 14—38, v ordf 38—46, doc i epidemiografi vid Karol inst 4 nov 16, ordf i sakk rör militärapoteksväsendets ordnande i fredstid 19—22, livmedikus 31 dec 21, bibi i Sv läkaresällsk 22—40, doc i medicinens hist 5 dec 24—41, l:e läk vid Sthlms örlogsstation 27 aug 26—2 dec 29, prof:s namn 12 okt 34. — LÖS 14, LSkS 16, LKrVA 27, KorrespLVHAA 40, HedL Sv läkaresällsk 41.

G 12 april 02 i Sthlm, Hedv El, m Gertrud Vendela Amalia Rinman, f 24 dec 78 där, Jak, d 23 juli 60 där, Skeppsh, dtr till brukspatronen Christian Ludvig R o Wendela Johanna Schuberth.

Biografi

Olof H var i ett 50-tal år praktiserande läkare i Sthlm med mag- och tarmsjukdomar som specialitet. Han var även marinläkare och läkare vid hovet. Men det är som medicinhistoriker han gjort sig känd.

I början av 1880-talet hade bakteriologin trängt igenom och lagt en vetenskaplig grund till studiet av de epidemiska sjukdomarna. Men laboratoriefynden kunde inte ensamma förklara hur epidemierna uppkom, spred sig och försvann. De måste kompletteras med studier ute på fältet och i historiskt källmaterial. Särskilt E Almquist (bd 1) framhöll värdet av den tidiga och goda sv folkbokföringen och studerade epidemierna med hjälp av kyrkoarkivens dödböcker, tjänsteläkarnas rapporter samt befolkningsstatistiken. H följde Almquists linje i sitt grundläggande arbete (1916) om pesten i Sverige 1710, som härjade utefter östersjökusten och landskapen därinnanför. Dessförinnan hade H utgivit sitt pionjärarbete om den förödande epidemi, som lamslog flottan under 1788—90 års krig och gjorde Karlskrona till ett sjukläger. Enligt H var det återfallsfeber (typhus eller febris recurrens) som härjade. Denna medicinska katastrof var i stort sett förbisedd av historikerna. Den gav bakgrunden till de reformer inom medicinalväsendet, som genomfördes och senare påskyndades av den stora sjukligheten under krigsåren 1808—09.

Med dessa arbeten hade H givit sig medicinens historia i våld och under ett tredjedels sekel var han jämte och efter sin vän G M Furst den centrala gestalten i vårt land inom denna vetenskap. För SBL skrev H en rad utförliga läkarbiografier, ofta kompletterade med uppsatser kring de biograferade. Vasatidens läkare var ett av hans intressen, ett annat var Roland Martins journal från studieresan 1754—56, men annars var han mångsysslare inom fältet. Över bortgångna kamrater skrev han väl karaktäriserande nekrologer.

I H:s skrifter lyser hans entusiasm igenom; man fängslas av hans levande, färgrika och litterära språk, av hans vida vetande och den friska och mänskliga tonen. Hans skolning låg i tiden före den stränga källkritikens genombrott, vilket minskar värdet av hans produktion.

Med sin aktiva och praktiska läggning var H med när Sv Linnésällskapet och Lärdomshistoriska samfundet bildades och lämnade flitigt bidrag till dessa sammanslutningars publikationer. Vid Karolinska institutet höll han föreläsningar i medicinens historia högt skattade av det fåtaliga auditoriet. H reste gärna och var jämte bibliofilen Erik Waller trogen de medicinhistoriska kongresserna och skaffade sig där goda vänner. I övrigt arbetade han för ett närmare samarbete mellan medicinhistoriker i Skandinavien och hade i uppdrag att skaffa artiklar på sitt specialområde till Nordisk medicinsk tidskrift.

H var en charmerande person, öppen, harmonisk, glad och hjälpsam. Sällskaplig samvaro roade honom och han var en gästfri värd. I den stora vänkretsen blommade hans humor och hans kvicka vänliga ironi. Musik var något väsentligt för honom, han hade en skolad baryton, var OD-ist och bellmanssångare. Känslan för vårt kulturarv och för samhörighet med bortgångna generationer var ett grunddrag i hans personlighet.

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av H:s arkiv i Karol inst:s bibl (föreläsn:ms, brev till H bl a fr P Diepgen, J W S Johnsson o M Neuburger). Strödda brev från H i GUB, KB, LUB, UUB o VA samt i Med Hist Mus i Khvn o Institut für Geschichte der Medizin i Wien.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Intill 1934 se SLH, 4:2, Sthlm 1932, s 457 f, o 4: 5, 1935, s 578. — Om Linné och "den osynliga världen", 2 (SLSÅ, 1935, Upps, 4:o, s 16—22). — Carl Magnus Furst. Minnesord vid Sektionens för med. historia sammankomst den 10 maj 1935 (Svenska läkartidningen, 1935, Sthlm, s 737—741; även sep, 5 s). —¦ Om Paracelsus i äldre och nyare forskning (Lychnos, 1936, Upps . . ., 4:o, s 183—207). — Om Anthony van Leeuwen-hoek och pioniärerna inom mikroskopien jämte några anteckningar om mikroskopets äldsta historia i Sverige (ibid, 1937, s 313—340). — Årsberättelse av föredraganden i krigslagfarenhet, krigsförvaltning, träng- och sjukvårdsväsende. Bidrag till den militära hälso-och sjukvårdens historia under karolinska tidevarvet (KrVAH år 1937, Sthlm 1938, s 273—300). — Några dokument till Vasatidens läkarehistoria (Hygiea, årg 100, 1938, Sthlm, [bd 2,] s 179—187, 1 pl). — Om hälso- och sjukvård under Karl XII :s ryskpolska fälttåg (Lychnos, 1938, s 95—138). — [Inledning] (Benedictus Olai, Een nyttig läkere book, faksimiledition . . . utg J Kroon, Malmö 1938, s 5—21; [ny tr] 1957, s 5— 15). — Minnestal i Carl Michael den 17 december 1938 [sign Pigg] (Tal och kväden i samfundet S. H. T. 1939, Upps 1939, s 67—77). — Ur kejsarsnittets äldre historia (Lychnos, 1939, s 243—261). — Frankrike i svensk medicin under 16- och 1700-talen. Några anteckningar (ibid, 1940, s 274— 301). — Ett brev från M. G. Block till Urban Hiärne 1702 om förhållandena inom Englands lärda värld [text] (ibid, 1941, s 290—298; tills med S Lindroth). — Till 400-årsminnet av Paracelsus död (Medicinska föreningens tidskrift, 1941, Sthlm, 4:o, s 276—280). — Bilder ur den nordiska medicinens historia. Några inledande ord (Nordisk medicin, 1941, [Sthlm, tr] Hfors, 4:o, s 693—695). — Benedictus Olai, Sveriges förste medicine doktor (ibid, s 1031 f). — Petrus Hoffvenius. Den svenska medicinens grundläggare. (1630—1682.) (ibid, s 1431 f, 1 pl). — Johan von Hoorn. Den svenska obstetrikens tidigaste målsman (1662—1724) (ibid, s 1671—73, 1 pl). — Förord (Lych-nos-bibliotek, 4: V Djurberg, Läkaren Johan von Hoorn Upps ... 1942, 4:o, s 3—6). — Till Magnus Gabriel Blocks ungdomshistoria. En episod från den cartesianska stridens Uppsala (Lychnos, 1942, s 97—113). — Med P.-B. i tidiga ungdomsår (Hågkomster och livsintryck, 24: Musikmänniskor. Personliga minnen av bortgångna sv tonsättare . . . red av F H Törnblom, Upps 1943, s 182—187). — Ernst Almquist * 1852 t 1946 (SLSÅ, 1946, s 66 f). — Ur leprans tidigare historia i Sverige. En översikt (Lychnos, 1950—51, tr 1951, s 1—25). — Ett bidrag till Vilhelmus Lemnius' biografi (Lychnos, 1953, tr 1954, s 264—266). — Rec i Lychnos o i medicinsk press.

Källor och litteratur

Källor o litt: UKÄ: Karol inst, avgjorda ärenden 1914—16, 4 nov 1916, RA; B Hildebrand, PM ang O H, SBL:s arkiv.

H Bergstrand, Sv läkaresällsk 150 år (1958); P Diepgen, O H zu seinem 70. Geburtstag am 2. XII. 1938 (Munchener medizinische Wochenschrift 85, 1938, s 1888); N von Hofsten, nekr över H i SLSÅ 1958; Karol mediko-kirurgiska inst:s hist 1910— 1960 (1960); W Kock, Sv läkaresällsk :s med-hist sektion genom 50 år (Sv Läkaresällsk :s handl :ar 1957, även i Med :hist årsbok 1958); G Nilson, Sv läkaresällsk :s hist 1908—1938 (1947); SLH 4:2 (1932) o 4:5 (1935); Sthlms stads auktionsverk, Bokauktionskammaren 1959: nr 26 (1959); B Strandeli, nekr över H i Nord Med, 60, 1958 o Med:hist årsbok 1958.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof T Hult, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13861
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof T Hult, urn:sbl:13861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se