Sven Hultin

Född:1889-12-12 – Fässbergs församling, Västra Götalands län
Död:1952-01-28 – Örgryte församling, Västra Götalands län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Högskolerektor


Band 19 (1971-1973), sida 459.

Meriter

Hultin, Sven, f 12 dec 1889 i Fässberg, Göt (nu Mölndal), d 28 jan 1952 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: pastorn o skolföreståndaren Gustaf H o Jenny Carlberg. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 6 juni 08, ord elev vid Chalmers tekn inst ht 08, utex från dess avd för väg- o vattenbyggn 10 maj 12, bitr ing vid Gbgs hamnstyr okt 12, ord konstruktör där 1 jan 18—20, assistent i brobyggnadslära, vattenbyggnadslära o byggnadsstatik vid Chalmers tekn inst (från 1 juli 37 Chalmers tekn högsk) ht 14—19, vik prof i brobyggnadslära där 13 nov 18, prof i väg- o vattenbyggnadslära 11 juni 20 o i byggnadsstatik från 1 juli 49 (enl k beslut 27 maj 49), konsult ing för brobyggnader o bärande konstruktioner i Gbg 20—52, led av Gbgs stadsfullm 21 okt 27—30 o 35—46, av lönenämnden o avlöningsnämnden i Gbg 28—30, av Vasa förs:s kyrkoråd 29—39, rektor för Chalmers tekn inst resp högsk 1 jan 34—43, ordf i Gbgs kyrkogårdsstyr från 34, led av hälsovårdsnämnden i Gbg 35—47, av kyrkofullm från 35, av Gbgs domkapitel 37—42, rektor för Gbgs tekn gymn 37—43, v ordf i styr för Vasa kommunala flickskola från 38, led av styr för Gbgs stadsbibi 40—50, av 1940 års sakk för den högre tekn undervisn 31 aug 40—5 april 44, av statens tekn forskn:råd o statens komm för byggnadsforskn från 42, v ordf i styr för Gbgs diakonissanstalt från 42 (led 31), ordf i styr för Sv textilforskminst från 44, för Kjellbergska kommunala flickskolan från 45, för Sv inst för konserveringsforskn från 46, ordf i James F Dicksons minnesfond från 49 (led 34, v ordf 35—18). — LVVS 26, LIVA 34, LFS 38, tekn hedersdr vid KTH 25 maj 44.

G 5 juli i Jörlanda, Göt, m Margit Carola Linnea Wetterqvist, f 2 maj 02 i Töcksmark, Värml, dtr till provinsialläk Karl Oskar W o Hilda Gustava Hallberg.

Biografi

H:s fädernesläkt härstammade från Hohultslätt i Älghult, Kron; hans far hade tagit namnet H efter dessa ortnamn. H:s mor tillhörde den i Onsala, Hall, kända släkten Carlberg. Vid faderns död var H endast 10 år gammal. De pekuniära förhållandena i hemmet var långt ifrån lysande, och han fick under skolåren hjälpa upp sin ekonomi genom att ge privatlektioner. Under dessa år grundlades de egenskaper, sparsamhet, tacksamhet, plikttrohet och ansvarskänsla, som satte sin prägel på honom både i det offentliga livet och som privatperson.

Efter mogenhetsexamen vid latinläroverket 1908 inskrevs H på hösten s å i avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut och utexaminerades efter de vanliga fyra åren vt 1912. Prof Gullander, som H med tiden skulle efterträda, hade observerat hans ovanliga kunskaper i matematik och dess tillämpning inom fackområdet. En följd därav blev att han redan efter två år vid institutet anställdes som assistentkontrollör, då den nya Forsmobron över Ångermanälven var under byggnad (färdig 1912), vilket blev inledningen till många fortsatta uppdrag inom ramen för väg-, vatten- och brobyggnader. Sin första ordinarie befattning fick H 1912 som biträdande ingenjör hos Gbgs hamnstyrelse, där han sex år senare anställdes som konstruktör.

Då styrelsen för Chalmers tekniska institut i jan 1919 ledigförklarade den genom Per Gullanders frånfälle lediga professuren i väg- och vattenbyggnadslära, hade H hunnit samla tillräckliga meriter för att söka denna tjänst. Han uppsattes av kollegiet enhälligt i första rummet. I ansökningshandlingarna kunde H hänvisa till ett flertal utförda brokonstruktioner (klaffbroar och järnvägsbroar) och gatuarbeten samt en omfattande konsultverksamhet. I tryck fanns utgivet: Grusfyllningar för kajbyggnader och Grafisk bestämning af böjningsmoment. Dessutom var tre manuskript berörande belastnings- och spänningsproblem bifogade (ED:s konseljakter 11 juni 1920, nr 107).

Om man betraktar H:s hängivenhet för undervisning och vidare de alltjämt växande tekniska uppdragen samt de fåtaliga läraretjänsterna vid Chalmers, är det självklart, att det inte blev mycken tid över för publikationsverksamhet. Nämnas bör dock uppsatsen Några grafiska konstruktioner i anslutning till elasticitetsellipsen. H behandlar där sin specialitet, nämligen sambandet mellan belastningar, formförändringar och spänningar. Det var vid denna tid inte så vanligt, att personer inriktade på tekniska problemlösningar publicerade sina resultat. H hade emellertid en rikhaltig produktion i form av kompendier, som regelbundet och efter behov omarbetade utgavs av chalmeristernas handelsförening i stencilerad form.

H var av eleverna mycket uppskattad. Han umgicks med dem på ett vänligt och kamratligt sätt och visade stort intresse för var och en. De hyste en oerhörd respekt för honom på grund av hans överlägsna intelligens och stora kunskaper. Den som sett honom med ett enkelt penndrag reda ut något som på elevens bord mest liknade ett skrapnosnystan glömmer inte den synen. Det fanns realitet i vad kamraterna från studietiden berättade, att om någon uppgift trasslat till sig, så kunde "Stor-Sven" klara upp den i en blink oberoende av problemets art. H höjde undervisningen till modern högskolenivå, och den fick ofta formen av ett utbyte mellan kateder och lärosal. Han kryddade gärna sin framställning med fin humor, som då så behövdes också kunde vara bitande. När Hugo Grauers 1933 avgick som rektor, blev H den självskrivne efterträdaren. Som rektor kvarstod han till 1943. Ett decennium på denna post tyckte han var tillräckligt, särskilt som han genom olika kommittéuppdrag ansåg sig lättare kunna ingripa i den från 1 juli 1937 beslutade omvandlingen av Chalmers från institut till högskola.

Även andra frågor krävde tid och diplomatisk skicklighet. Den nya byggnaden för kemi och fysik — då kallad Nya Chalmers — hade tillkommit 1926, och andra utbyggnader planerades eller påbörjades, vilket förutsatte ett gott samarbete med stadens myndigheter. Från 1927 till 1946 var H med några års avbrott ledamot av Gbgs stadsfullmäktige och erhöll efter hand ett mycket stort antal skiftande lokala uppdrag. Han var konservativ och religiöst intresserad. Då han yttrade sig i stadsfullmäktige eller domkapitel — det skedde inte i onödan — visste alla att hans ord vilade på strängt saklig grund. Allt vad han företog sig var präglat av exakthet och stringens.

Författare

J Arvid Hedvall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Grusfyllningar för kajbyggnader. Bidrag till frågan om deras stabilitet (TT, årg 46, 1916, Sthlm, 4:o, Vecko-uppl, s 292—294). — Grafisk bestämning af böjningsmoment vid vissa slags rambalkar (ibid, årg 48, 1918, avd Väg- och vattenbyggnadskonst, s 189—194). — Väg- och brobyggnadslära, kurs för M3 efter föreläsningar. [Utg:] J Mellegård. [1—2.] 1. [Figurer.] [Gbg omkr 1920.] 55 bl. (Högre avdelningens elevkår.) 2. [Text.] Gbg 1923. 127 s. [Rättelser] 1928. (4) s. (Chalmers högre avdelnings elevkår.) — Några grafiska konstruktioner i anslutning till elasticitetsellipsen (Chalmers tekniska institut 1829—1929, min- nesskrift utg med anl av institutets 100-åriga tillvaro under red av G Bodman, Gbg 1929, 4:o, s 309—332). — Statens skeppsprovnings-anstalt. Rännans konstruktion och utförande (TT, årg 72, 1942, Sthlm (tr Norrköping), avd Skeppsbyggnadskonst och flygteknik, s 37—40). — Betänkande med utredning och förslag angående den högre tekniska undervisningen . . ., Bihang till . . . 1—2. Sthlm 1943. 1. Förslag angående läroämnen, lärar-befattningar samt läro- och timplaner vid Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. 215 s. 2. Förslag ang byggnader samt utrustning och möblering för Tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola. 131 s. (SOU 1943: 36—37, Ecklesiastikdep; tills med H Kreu-ger.) — Duplic kompendier, vanl utg av Chalmeristernas handelsförening u p a, Gbg, 4:o, bl a: Grafostatik, jämte Ritningar till grafostatik, [1927?,] många uppl, Hållfasthetslära, 1930, ny uppl 1945, [Brobyggnadslära, 2:] Bestämning av formförändringar, 1937, ny uppl 1942, Strävors knackning samt ramar och portaler, 1937, ny uppl 1940, Figurer till brobyggnadslära V3 o V4 [1927 —28], 1943, Beräkning av ramkonstruktioner medelst utjämningsräkning, 1945.

Källor och litteratur

Källor o litt: Chalma mater, 4 (1970); Chalmers tekn högsk 1829—1954 (1954); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 2, 1963); J A Hedvall, Gbg i centrum (1970); G Hössjer, minnesteckn över H i Minnestal hållna i VVS . . . 1953—1957 (1957); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Hultin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13874, Svenskt biografiskt lexikon (art av J Arvid Hedvall), hämtad 2020-02-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13874
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Hultin, urn:sbl:13874, Svenskt biografiskt lexikon (art av J Arvid Hedvall), hämtad 2020-02-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se