Meriter

3 Hultkrantz, Axel Fredrik, bror till H 2, f 11 april 1870 i Uppsala, d 22 juli 1955 i Sthlm, Engelbr. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 9 juni 88, officersvolontär vid Kronprinsens husarreg 11 juni 88, elev vid Krigsskolan på Karlberg 28 juli 90, officersex där 28 okt 91, underlöjtn utan lön vid Kronprinsens husarreg 13 nov 91, underlöjtn:s lön 14 jan 95, intendentsaspirant 17 okt 93, reg:intendentsex 4 april 95, elev vid krigshögsk 96, andre intendent vid Intendenturkåren 27 nov 96, löjtn i reg 29 okt 97, ex vid Krigshögsk 12 juli 98, intendent av 2 kl 30 dec 98, repetitör vid Krigshögsk 99—02, avsked från Kronprinsens husarreg 30 sept 99, intendent av 1 kl 31 dec 02, lär i militärförval tn vid Krigshögsk 1 aug 03—14, sekr i Sv frivilliga sjukvårdsväsendets centralråd o i Sv Röda korsets överstyr 06—15, sakk i komm ang officers- o underofficersbefordringar 12 nov 09—4 april 10, fältintendent av 2 gr i intendenturkåren 30 dec 11 o vid kåren 15 aug 13, sekr hos sakk för krigsavlöningsväsendet 27 okt 14—27 mars 15, major 1 jan 15, överstelöjtn 17 maj 15, led av krigsmaterielkommissionen 16—22, VD i Sveriges industriförb o i ab Industribyrån 16—26, led av Statens industrikommission o finansrådet 17—19, av järnvägsrådet 17—26, överste på reservstat vid intendenturkåren 20 juni 18, led av hjälpkreditkomm 20 —26, av nationalkommissionen för internat näringsfrågor 21—26, led av Internat handelskammarens skiljedomstol 22—26, av Sv industrins standardiseringskommission 22—27, Industriberedskapskommission 24—28, v ordf i Inst mot mutor o bestickning 23—26, i styr för ab Industribostäder 23—27, ordf i komm ang den ekon försvarsberedskapens organisation 16 april—28 okt 26, generalmajor i armén 23 april 26, generalintendent o chef för intendenturkåren 1 nov 26, ge-nerallöjtn i armén 28 april 33, v ordf i Sv Röda korsets överstyr 34—43 (led 16), avsked som generalintendent o samtidigt generallöjtn i generalitetets reserv 11 april 35, generalkommissarie för den frivilliga sjukvården i krig 38—13. — LKrVA 09.

G 16 maj 03 i Sthlm, Ad Fredr, m frih Agnes Gunilla Blenda v Essen, f 29 mars 81 på Svenstorp, Fröjered, Skar, d 28 maj 70 i Sthlm, Engelbr, dtr till legationssekr frih Gustaf Alexander Carl Ture v E o frih Blenda Rappe.

Biografi

Redan som mycket ung kavalleriofficer insjuknade Axel H i en svårartad ischias, som gjorde honom mer eller mindre fältoduglig. H:s läkare avrådde honom också ganska bestämt att gå igenom ridskolan på Strömsholm, som var obligatorisk för utnämning till löjtnant vid kavalleriet. H beslöt då att i stället ägna sig åt intendenturen. Hans regements- och sedermera även kårkamrat Fredrik Holmquist (s 286), som före honom gått samma väg, bidrog säkerligen till att han tog detta steg.

När H i okt 1893 anmälde sig som intendentsaspirant vid intendenturkårens huvudstation på Riddarholmen för dåvarande generalintendenten A A Thorén, fick han inte det mottagande han hade väntat sig. Thorén hade av hans betyg från Karlberg bl a konstaterat att han gått ut som nr 2 från krigsskolan, varför han enligt Thoréns mening näppeligen hade någonting att göra på intendenturen. Denna farbroderliga förmaning — i grund och botten säkert välmenad — togs illa upp av H, som därigenom fick en mot Thorén mycket fientlig inställning. Ännu i hans 1949 publicerade memoarer, Från husar till generalintendent, spåras tydligt denna aversion. 1895 och 1896 pågick affären Rappe—Thorén, där sedermera fältintendenten Holmquist, Thoréns närmaste medarbetare, agerade på ett sätt som utsatts för kritik. Genom sina släktförbindelser stod H dåv krigsministern Rappe nära, varigenom han successivt under den kris som ledde fram till Thoréns avsked i nov 1896 har kunnat lämna Rappe rapporter om förhållandena på intendentsdepartementet.

H arbetade sig mycket målmedvetet upp mot den militära toppen. I slutet av 1890-talet gick han igenom krigshögskolan med mycket goda betyg, varefter han tjänstgjorde vid intendenturkårens huvudstation 1899 —1905 samt som assistent vid militärbyrån och adjutant hos generalintendenten 1908 —12, under vilken tid han gjorde vissa studieresor till utlandet, 1911 till Belgien och Danmark och 1912 till Grekland under Balkankriget. Intendenturkårens övergång från en civilmilitär organisation med intendenturtjänstemän till en militär med officerare och underofficerare, införandet av förvaltningstrupper, planläggning och ledning av officersfältövningar, krigsspel o dyl rent militär verksamhet låg H varmt om hjärtat, och detta intresse följde honom under hela hans karriär vid intendenturen. Frågan om efterträdare till generalintendent Holmquist i april 1915 ägnades stor uppmärksamhet. Röster hade höjts, att H redan då skulle bli generalintendent, vilket enligt H:s egna memoarer dock strandade på att han vid denna tidpunkt ansåg sig själv vara för ung.

Okt 1915—nov 1916 var H fördelningsintendent vid VI arméfördelningen i Östersund. Under hans tjänstgöring där hade i slutet av 1915 K E W Söderhielm intransporterats till intendenturkåren och i samband därmed utnämnts till överste och chef för intendenturstaben. Denne var genom sin långa generalstabstjänst den militärt sett mest meriterade. Därigenom kom H i befordringshänseende i underläge, vilket torde ha bidragit till att han fattade beslutet att lämna den aktiva tjänsten vid intendenturkåren.

I slutet av 1916 tillträdde H befattningen som verkst direktör i Sveriges industriförbund och i ab Industribyrån. I industriförbundet ägnade sig H främst åt organisatoriska frågor och åt redaktionsverksamhet. Han blev redaktör för Meddelanden från Sveriges industriförbund, startade Sv industrikalender i industriförbundets regi 1918 och svarade för utgivningen av bokverket Svenska industrin vid kvartsekelskiftet 1925. H kom i industriförbundet då och då i motsatsställning till sitt gamla ämbetsverk, arméförvaltningens intendentsdepartement, framför allt beträffande intendenturens upphandlingar, kvalitetsfordringar m m. Under avvecklingen av intendenturens kristidsengagemang 1922—26 hade detta till följd ganska heta diskussioner med presspolemik, interpellationer i riksdagen m m, där särskilt de statliga läderupphandlingarna för arméns behov — det s k Nättraby-lädret — utsattes för en ganska hård kritik.

När tidpunkten för generalintendent Frölichs avgång april 1926 närmade sig, hade Söderhielms politiska engagemang gjort honom omöjlig som kandidat till posten. Blickarna föll nu på H som en lämplig efterträdare, och då erbjudandet kom, accepterade han befattningen trots en kraftig löneminskning från 50—60 000 kr om året i industriförbundets tjänst till 20—25 000 som generalintendent. Bakom detta beslut torde ha legat starka motsättningar mellan Ff och industriförbundets ledning. H:s nio år som generalintendent inföll under försvarets depressionstid, och han klagar själv i sina memoarer över denna ointressanta period, kännetecknad av nedskärningar, vilka gick så långt att större delen av värnpliktskontingenten 1933 inte inkallades till första utbildning.

I och med sitt avsked som generalintendent 1935 började H med all kraft ägna sig åt Röda korset. Samtidigt med den hotande världsutvecklingen, som ledde fram till andra världskriget, behövde även Svenska Röda korset rustas upp, och H ställdes därför i sin nya befattning inför stora organisatoriska uppgifter. H hade varit sekreterare i Röda korset ända sedan 1906. Hans läromästare i denna tjänst var hans företrädare, generalintendenten Richard Berg (bd 3). Mycket tidigt började H i rödakorsarbetet samarbeta med prins Carl, och det växte under årens lopp fram en varm vänskap mellan dessa båda — ordf och vice ordf i Röda korsets överstyrelse. Kort efter sitt avsked som generalintendent tog H våren 1936 med sig en av medarbetarna från intendenturkåren till Röda korsets överstyrelse. Under senare hälften av 1930-talet igångsattes inte bara stora anskaffningar av sjukvårdsmateriel och uppläggning av denna i olika förråd och depåer utan även en ganska intensiv utbildningsverksamhet av den manliga frivilliga sjukvårdspersonalen. En ny organisation och ett nytt reglemente för denna personal utarbetades under H:s ledning.

Författare

Erik Wikland

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Behöfva vi förvaltningstrupper? [sign A. Htz.] (Illustrerad militärrevy. Utg: G Hedengren, årg 3, 1900, Sthlm 19[00—]01, s 188—199). — Från grekiska krigsskådeplatsen. Minnen och intryck rörande Greklands krigsförvaltning. 1—4 (Svensk intendentur tidskrift, årg 4, 1913, Malmö, s 175—185, 207—221, 233—246, 261—277; även sep, 57 s: Från grekiska krigsskådeplatsen 1912 . . .). — Årsberättelse av föredraganden i krigsförvaltning, träng- och sjukvårdsväsende [20 okt 1914] (KrVAH år 1914, Sthlm 1915, s 177—206). — Årsberättelse . . . (Uppläst vid Akademiens sammanträde den 16 november 1915.) (ibid, 1916, s 1— 20). — Under prins Carls ledning. Minnesanteckningar från fyra decennier i Röda korsets överstyrelse. Sthlm 1945. 204 s. — Från mina intendenturår. Minnesanteckningar (Svensk intendenturtidskrift, årg 37, 1946, Malmö, s 45—54, 92—105, 174—188, 202 —220, 250—261, 294—305, 335—346, 370 —380, årg 38, 1947, s 43—57, 89—99, 132 —145, 167—179, 201—216, 229—245, 266 —280, 330—337). [Utvidgat omtr:] Från husar till generalintendent. Minnesanteckningar från en märklig militär brytningstid. [Sthlm, tr] Malmö 1949. 288 s. — Art i tidskr o tidn i militära o industriella frågor samt på off uppdrag utarb reglements- o instruktionsförslag, betänkanden m m.

Utgivit: Meddelanden från Sveriges industriförbund. N:r 57—111, dec 1916—nov 1926. Sthlm. — Svensk industrikalender upptagande till Sveriges industriförbund anslutna industriföretag och (m. fl. samt) deras tillverkningar . . . utg av Sveriges industriförbund under red av A Hessler. 1918—1926. Sthlm. [Föret.] — Svenska industrien vid kvartsekelskiftet 1925. Sthlm 1926. VIII, 351 s. [Föret.] [2. uppl så.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Statsrådsprot 1915 o 1916, RA; Biografica, Krigsskolans på Karlberg handl:ar 1890—91, Lantförsvarets kommandoexp :s ink handl :ar o konc 1895—1935 samt Tjänsteförteckn:ar 1927, 1930 o 1933, G Gedda, Befälet vid Kronprinsens husarreg 24/4 1758—31/12 1927 (1958; stencil), allt i KrA.

Art:ar i Sthlms dagbl 10 april 1920, 23 april 1926 o 1 nov 1926, i SvD 11 april 1930, i Nya Dagligt Allehanda 11 nov 1933, i DN o Lunds dagbl 10 april 1935; C Hulthander, Biogr anteckn:ar från Carlberg 1792—1892 (1892); Intendenturkårens hist 1880—1930 (1930); Intendenturkåren 1880—1930. Biogr uppgifter ... (1930); Kort öfversigt af Kronprinsens husarreg:s hist (1908); Minnesblad ur Kronprinsens husarreg:s hist ... (1937). — Nekr:er i dagspressen 23 juli 1955 o av J E Gester i KrVAH 1955, s 250 ff.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel F Hultkrantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13875, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13875
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel F Hultkrantz, urn:sbl:13875, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-25.