Hummel, släkt



Band 19 (1971-1973), sida 485.

Biografi

Hummel, enligt traditionen (Benzelius) ursprungligen holländsk släkt, härstammande från rådmannen Peter H (levde 1663; var död 1675) i Varberg, sannolikt ättling till den Hans H som bodde i Varberg 1588. Av Peter H:s söner var Hans Petersson H (levde 1700) rådman i Varberg o rdgm 1675, Peter Petersson H (d 1709) borgmästare där o Henrik Petersson H (d omkr 1689 enligt Hähnel) borgare i Halmstad o rdgm 1678 o 1686. Hans Petersson H:s son kontraktsprosten Jacob H (1667—1739) i Halmstad var rdgm 1719. Dennes son assessor Hans H (1694—1772) adlades 1743 med namnet Hummelhielm o blev 1750 landshövding i Halland. En annan son, Jacob Fredrik H (1705—59), blev borgmästare i Halmstad 1733 o häradshövding i Höks, Tönnersjö o Halmstads hd 1738 samt var rdgm 1734— 39. Bröder till dem var prosten Christen H (d 1765, 72 år gammal) i Snöstorp, Hall, o kh:ama Rudolf H (1696—1732) i Kungsbacka, David H (1702—61) i Stora Lundby, Älvsb, o Carl H (1706—75) i Fjärås, Hall. Av dem blev David H o Carl H stamfäder för släktens båda ännu fortlevande huvudgrenar.

David H:s son kh Carl Christian H (1741—88) i Landvetter, Göt, var far till domprosten David Magnus H (1775—1848) i Gbg o prosten Samuel H (1781—1851) i Surteby, Älvsb. Carl Christian H:s bror Fredrik H (1749—1808) anlade 1795 vid Gamlebokullen i Lerum, Älvsb," det första mekaniska bomullsspinneriet i Sverige. Mindre lyckat blev hans försök att även ägna sig åt ylleindustri, ty en av honom 1800 grundad klädesfabrik upphörde redan 1805. Hans bror Hans H (1743—1808), som blev landssekreterare i Gbg 1775, politieborgmästare där 1795 o justitieborgmästare 1800 samt 1801 fick lagmans titel, var far till författaren Arvid David H (se nedan) o till Hans Vilhelm H (1786—1845). Denne övertog bomullsspinneriet efter farbrodern Fredrik H:s död o utvidgade det avsevärt men kom 1818 på obestånd. Söner till honom var kh Fredrik H (1811—91) i Ekby, Skar, o David H (1820—92). Den senare ägnade sig från 1840-talet åt trävaruaffärer i Nederkalix, Nb, i bolag först med L v Betzen, sedan med J A Bergman. Tillsammans med den senare förvärvade han från 1851 delar av Gyljens bruk i Överkalix, Nb, vars skogar exploaterades, o sågverk byggdes vid Yttermorjärv o Karlsborg i Nederkalix (Yttermorjärv nu i Töre). Ab Bergman, H & Co blev så småningom ett av de större bolagen i Norrland, vars verksamhet utsträcktes från Kalix till Töre, Råneå o Luleå älvdalar. Ytterligare sågverk byggdes vid Jämtösund i Råneå, Nb, o Bodträskfors i Överluleå (nu Edefors), Nb, o i Luleå uppfördes en snickerifabrik. Motsättningar mellan Bergman o H ledde till att bolaget upplöstes 1884, varefter H flyttade till Sthlm utan att dock helt lämna affärerna. Då ab Gellivare malmfält 1891 bildades av den hos honom tidigare anställde G E Broms (bd 6), deltog han sålunda i finansieringen o blev styrelseledamot. Enligt bouppteckningen var han miljonär. Hans son jägmästare Axel Fredrik H (1860—1907) blev VD vid Kosta ab 1889 o vid ab Kosta glasbruk 1894 samt var 1895—1905 disponent hos detta bolags administration. Genom personliga ekonomiska uppoffringar hjälpte han företaget över svåra kriser. H skapade även Kosta trävaruaffär o Kosta järnväg samt tog initiativ till den 1903 bildade försäljningsorganisationen De sv kristallglasbruken. 1893—96 o från 1901 var han landstingsman, o 1902—04 var han rdgm i FK. Son till honom är fd provinsialläkaren o forskningsresanden David H (f 1893).

Carl H:s son kh Hans Christian H (1758—1819) i Krokstad, Göt, var farfar till sjökaptenen Hans Johan August Wilson (1836 —1908) i Hamburg, som tog sin mödernesläkts namn, o dennes bror geologen Gustaf David Wilhelm H (1838—79). David H utexaminerades från Teknologiska institutet 1861 o var därefter anställd vid Sveriges geologiska undersökning till 1877. Han utgav ett antal geologiska kartblad över mellersta o södra Sverige med utförliga beskrivningar. För sitt arbete Om Sveriges lagrade urberg, jämförda med sydvestra Europas (1875) besökte han i studiesyfte Pyrenéerna. S å deltog han i en undersökning av malmfyndigheterna i Gällivare o Jukkasjärvi. Hans son sedermera dir Torsten Herman August H blev vid faderns död fosterson hos sin faster o hennes man redaktör Carl Arvid Gumælius (bd 17), som vid fasterns död gifte om sig med hans mor. Han kallade sig H-Gumælius (se nedan).

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Hallands verif 1663, p 678, Hallands mantalslängd 1675, p 928, RA; karakteristiker av Hans o Fredrik H samt självbiogr an teckn: ar av den senare i VVS : s arkiv, GUB.

G Ahlström, De mörka bergen (1966); A Axelson, Gällivare-verken (1964); J Ben-zelius, likpr över Jacob H (1739); G Bergman, Med kursläde Kalix—Waldemarsudde. Kring ett handelshus på 1800-talet (1959); O Bjurling, Några siffror om Halmstads sjöhandel o sjöfart under förra hälften av 1670-talet (Fören Gamla Halmstads årsbok 1941), s 140; G Bodman, Gbgs äldre industri (1923); dens, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); BorgRP före frihetst (1933); H Frö-ding, Berättelser ur Gbgs hist under gustavianska tiden (1922); dens, dito under nyare tiden (1924); N Gellerstedt, Släkten Gumse-lius 1580—1952 (1952); Gbgs hm; E Grill, Hallands städer (Hallands hist, 1, 1954), s 766; [J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 1 (1870), s 11, 4 (1871), s 51; M Hähnel, Ur Halmstads domböcker, 4 (Fören Gamla Halmstads årsbok 1951), s 80 f; A Kindberg, Halmstads riksdagsmän i borgarståndet, 19. Jakob Fredrik H vid 1734 års riksdag (ibid 1950); Kosta glasbruk 1742—1942 (1942), s 46— 53; Lags o doms; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); Lindahl, 7 (1902); N Meinander, Gränges (1968); Millqvist; dens, Sv riksdagskalender 1903 (1903); PrRP från år 1719, 1 (1921); Sam-zelius; A Sandklef, Varbergs hist (1963); C Sjöström, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); Skara Km 1850—1930, 2 (1930); SKL; SLH 4:2 (1932); SMoK; SPG; Sv läkare (1959); Sv släktkal 1963; Sv TeknF; H Söderstéen, Släkten H 1600—1918 (1918); A Westman, Borgmästare o råd samt andra befattningshafvare i staden (Fören Gamla Halmstads årsbok, 1930), s 80, 86; N Wollin, Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler (1943); Örnberg, 2. — G Bergman, Björkfors gamla bruk. Ant:ar ur dess arkiv (1931), s 41 f; S o T Landström, Minnen o ant:ar från Nederkalix (2 uppl, 1948), s 191—195; [H Brulin,] Slägten H (1873).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hummel, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13891, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13891
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hummel, släkt, urn:sbl:13891, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se