Nils Hylander

Född:1904-10-24 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1970-07-28 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Botanist


Band 19 (1971-1973), sida 535.

Meriter

Hylander, Nils, f 24 okt 1904 i Norrköping, d 28 juli 1970 i Uppsala. Föräldrar: överlär Johan H o Hilda Diderichsen. Student-ex vid Norrköpings hal vt 23, inskr vid UU 3 sept 23, FK 29 maj 33, FL 31 mars 38, disp 26 maj 43, FD 31 maj 43, doc i botanik från 15 juni 43, eo förste trädgårdsintendent vid botan trädgården i Uppsala från 1 nov 53, prof:s n h o v 30 juni 67. — LVS 65. — Ogift.

Biografi

H:s doktorsavhandling behandlar de växter som medelst utländskt gräsfrö vann insteg i sv parker och större trädgårdar i slutet av 1800-talet, däribland c:a 140 olika småarter av fibblor (Hieracium). Ett av arbetets syften var att med ledning av dessa parkfibblor söka kartlägga från vilka platser i Europa gräsfröet härstammade. Sina största insatser gjorde H dock inom sv kärlväxttaxonomi, där han framstår som en av de främsta under 1900-talet.

Efter långt förarbete utkom 1953 första delen av Nordisk kärlväxtflora; den andra följde 1966. Floran, som var planerad att utkomma med fem delar, är i hög grad ett enmansarbete och dess fullföljande var närmast orimligt med bibehållen ambitionsnivå. De två delarna behandlar flera stora och svåra släkten, där arterna beskrivs mycket fullständigt i en starkt komprimerad text. Floraarbetet innebar egen grundforskning, som omfattade en kritisk granskning av herbariematerial och litteratur och en del experimentella odlingar och fältstudier. H:s bearbetning av de nordiska kärlväxterna är av en modern typ och präglas av djupa insikter i t ex arternas variation inom området. Ett stort värde har de diskuterande partier som åtföljer artbeskrivningarna. Nordisk kärlväxtflora kan betraktas som H:s mest betydelsefulla arbete och är redan ett internationellt standardverk, "a basic flora". Till dess tredje del föreligger en del mer eller mindre färdiga manuskript.

Som förberedelsearbete till floran kan man i viss mån betrakta de av H bearbetade 3:e (1941) och 4:e (1955) upplagorna av Förteckning över Skandinaviens växter. 1 Kärlväxter, utgiven av Lunds botaniska förening. Dessa upplagor innehöll flera betydelsefulla nyheter för nordisk floristik både ifråga om nomenklatur och systematik, vilket mera utförligt behandlats i ett viktigt arbete (UUÅ 1945:7). H:s stora insikter i nordisk kärlväxttaxonomi ledde till flera internationella uppdrag, bl a som regional rådgivare för Flora Europaea.

Sin förkärlek för taxonomiskt svåra växtgrupper visar H även i ett par arbeten över släktena Alchemilla och Mentha. Ett stort intresse ägnade han de s k adventivväxterna, dvs växter som tillfälligt dyker upp i Sverige (men som kan bli stationära tillskott till den sv floran). Fynd av sådana har H rapporterat i en mängd småuppsatser, och som en slutprodukt av detta arbete kan man betrakta den postumt utkomna Prima loca plantarum vascularium Sueciae, vars manuskript fullbordades ett par månader före H:s frånfälle.

H:s andra huvudintresse var sv hortikultur. Han ägnade flera arbeten åt prydnadsväxternas taxonomi, t ex pioner, spirea, begonior och häggmispel. Det tyngst vägande arbetet behandlar de många i Sverige odlade representanterna av släktet Hosta (blåliljor).

En synnerligen nyttig bok är Våra prydnadsväxters namn på svenska och latin (1948; 2 uppl 1960). I denna upptas och namnges flertalet av i Sverige odlade prydnadsväxter. Dess betydelse ligger i att den sanerade och normaliserade våra latinska och sv namn på dessa växter, en namnsättning som tidigare varit i det närmaste kaotisk. I sina bemödanden att finna träffande sv namn åt många prydnadsväxter visade H en stor uppfinningsförmåga, och hans försök att stabilisera den sv namnsättningen förefaller att ha haft en god genomslagskraft. Han blev även livligt engagerad i arbetet med internationella regler för prydnadsväxters namnsättning.

En förkärlek visade H för dendrologin. I ett par större arbeten (1957) beskrev han björkar och alar med avvikande bladformer. Även om ett sådant beskrivande kan tyckas närmast överflödigt, bringade dessa arbeten dock klarhet i många dunkla punkter och ger en god bild av trädens stora variation. Inom Föreningen för dendrologi och parkvård intog han en framskjuten ställning och uppträdde ofta som både reseledare, demonstratör och krönikör vid föreningens exkursioner.

H blev 1953 förste trädgårdsintendent vid botaniska trädgården i Uppsala, en unik och personlig befattning som han behöll till sin död. Genom hans arbete blev den botaniska trädgården en av Nordens främsta. Hans speciella intressen återspeglas i trädgårdens förnämsta sevärdheter och i det såväl vetenskapligt som estetiskt väl genomtänkta arturvalet. Under hans ledning infördes en rad nya växter, vars härdighet och odlingsvärde provades i omfattande försök.

H var ingen fältbotanist i vedertagen mening men hade ändå sett fler arter i den sv floran än de flesta. Han var en elegant uppenbarelse, som ansågs hellre avstå från ett besök i ett kärr än att ta av sig lackskorna. Han var ungkarl med exklusiva vanor, kritisk och omedvetet egocentrisk, men han hade samtidigt en stor charm och ett brett kunskapsregister, som bl a innefattade stora humanistiska intressen inte minst personhistoriska. Detta kom till uttryck i skrifter av mera blandad natur i botanikens utkanter, vilka kan betraktas som ett slags essäer. Flera av dessa behandlar växtnamnen, såväl de sv som de vetenskapliga, ofta med anknytning till något kuriöst, t ex växtsläkten uppkallade efter svenskar.

Författare

Örjan Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms o brev till H i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937—1950, Uppsala 1953, s 260 f. Vidare: Enumeratio Uredinearum Scandinavicarum. Sthlm (tr Lund) 1953. 102 s. (Opera botanica. A So-cietate botanica Lundensi in supplementum seriei "Botaniska notiser" edita . . . Vol. 1:1; tills med I Jorstad o J A Nannfeldt.) — Some ideas regarding the systematics of Scandinavian grasses (Proceedings of the seventh international botanical congress. Stockholm, July 12—20 1950. Ed... by H Osvald and E Åberg, Sthlm o Waltham, Mass. (tr Upps) 1953, 4:o, s 854 f). — Nordisk kärlväxtflora omfattande Sveriges, Norges, Danmarks, Östfennoskandias, Islands och Färöarnas kärlkryptogamer och fanerogamer. 1—2. Sthlm (tr Upps) 1953—66. 1. 1953. XV, 392 s, 1 kartbl. 2. 1966. X, 455 s. — The genus Hosta in Swedish gardens. With contributions to the taxonomy, nomenclature and botanical history of the genus (Acta horti Bergiani. . . utg av Bergianska stiftelsen, bd 16, Sthlm 1951—54, s 331—420, 26 pl-bl). — Nyttoväxter i färg. Sthlm 1955. VIII, 219 s. (Tills med T Linnell.) 2. uppl 1964. VIII, 225 s. 3. uppl 1966. VIII, 226 s. 4. [revid] uppl 1969. VIII, 227 s. [Finsk övers :J Hyötykasvit värikuvina. Porvoo o Helsinki 1956. 208 s. — Förteckning över Nordens växter. Utg av Lunds botaniska förening. 1. Kärlväxter. 4., utvidgade uppl av Förteckning över Skandinaviens växter 1. Lund 1955. IX, 175 s. — Zoologiskt alfabet av uppsaliensisk botanisk författare i 20 seklet (Sveriges universitets- och högskoleamanuensers förbund, årg 4, 1955, Uppsala, nr 1, s 57; anon). — Ett obeaktat svenskt fynd av en nordamerikansk vallfröinkomling, Planta-go Rugelii Dcne (Acta Societatis pro fauna et flora Fennica, vol 72, 1955, Hfors, n:o 9, s 1—6). — Hosta (Suppl to the dictionary of gardening... ed by P M Synge, Oxford 1956, 4:o, s 233 f; sign tills med W T Stearn). — Fam. Gramineae (Vilda växter i Norden, utg av T Lagerberg, 3. omarb uppl, Sthlm 1956—57, s 148—262). — Ällium Schoeno-prasum (ibid, s 342—345). — [Fam. Caryo-phyllåceae, underfam. Silenoideae] (ibid, s 598—627). — Fam. Ranunculåceae (ibid, s 641—699). — Fam. Berberidåceae (ibid, s 706—712). — Fam. Primulåceae (ibid, s 1303—31). — Släktet Arméria (ibid, s 1332 ¦—36). — Förteckning över odlade växter enligt fordringarna i artkännedom för de olika betygsgraderna i ämnet botanik i fil. ämbets-och fil. kand.-examina vid Uppsala universitet. Uppsala 1957. 30 s. — Cardaminopsis Suecica (Fr.) Hiit, a Northern amphidiploid species (Bulletin du jardin botanique de 1'état å Bruxelles, vol 27, 1957, Bruxelles, s 591— 604). — The generic name Disa once again (ibid, vol 28, 1958, s 451—453). — Förslag till svenska namn på några nyare rumsväxter (Viola, årg 64, 1958, Sthlm, fol, nr 47, s 1, 16). —¦ Mikroskopiska dendrologer eller gall-kvalstren som trädkännare (Fauna och flora, årg 54, 1959, Uppsala..., s 113—143; tills med N Sylvén). — Våra prydnadsväxters namn på svenska och latin. 2. omarb uppl [Sthlm, tr] Borås 1960. 146 s. — Floristic treatment of cultivated, escaped and adven-tive plants (Feddes repertorium specierum novarum regni vegetabilis. Zeitschrift fur taxonomische und chorologische Botanik, Bd 63, 1960, Berlin (tr Bad Langensalza), s 218—222). — [Diskussionsinlägg] (ibid, s 206 —211, 224—228). — The genus Hosta (Journal of the Royal horticultural society, vol 85, 1960, London, s 356—366, pl 102— 105). — Some trends in modern research work on Scandinavian vascular plants (A Darwin centenary. The report of the con-ference held by the Botanical society of the British isles in 1959.. . Ed by P J Wan-stall, London (tr Arbroath) 1961, s 88— 104). — Om brokkragen, Chrysantemum multicolor Hyl., och dess förhållande till gull-kragen, Chrysantemum segetum L. (Weibulls allehanda, årg 21, 1961, [Landskrona, tr] Malmö, s 1—4; tills med A. Nilsson). — Rorippa amphibia x Islandica funnen i norra Finland (Memoranda Societatis pro fauna et flora Fennica, vol 37, 1960—61, Hfors 1962, s 253—255). —¦ The aim and scope of the proposed International commission for the taxonomy of cultivated plants (XVIth inter-national horticultural congress — 1962 . . . Brussels... August 31-—September 8, Vol 5, Gembloux 1964, s 363—368). — Carex stylosa i Norge (Blyttia. Norsk botanisk förenings tidsskrift, bd 22, 1964, [Oslo, tr] Dram-men, s 100'—106). —- En enkelbladig form av Ästralagus Norvegicus (ibid, bd 24, 1966, s 216 f). — Linnaea, Jafnea, Anderssoniopi-per och andra växtsläkten, uppkallade efter svenskar (SLSA, årg 50, 1967, Uppsala 1968, s 32—51). — Några anmärkningar om de norska Salicomia-formerna (Blyttia, bd 27, 1969, s 203—209). — Redogörelse för det arbete som belönats med 1969 års Linnépris (VSÅ 1970, Uppsala, s 40 f). — Släktav-gränsningen inom Cactaceae (Viola. Trädgårdsvärlden, 1970, nr 8, s 2). —¦ Prima loca plantarum vascularium Sueciae . . . Första litteraturuppgift för Sveriges vildväxande kärlväxter jämte uppgifter om första svenska fynd. Förvildade eller i senare tid inkomna växter. [Sthlm, tr] Uppsala 1971. 332 s. (Suppl till Svensk botanisk tidskrift, bd 64.) — U[rtica] dioica ssp. Sondenii (Simmons) Hyl. (Annales botanici Fennici, vol 8, 1971, Hfors, s 47). — Medarb i H Garms, Stora naturboken. Växter och djur i Europa. Svensk red: T Hanson, Örebro (delvis tr Braunschweig) 1967. — Artiklar o rec i Lustgården, årg 31/32—42, 1950/51—1961, 44— 46, 1963—1965, 49, 1968, Uppsala 1951— 69; Botaniska notiser, 1953—1954, vol 108, 1955, 111—112, 1958—1959, 114, 1961, 116—118, 1963—1965, 121—122, 1968— 1969, Lund; Svensk botanisk tidskrift, bd 48—49, 1954—1955, 51—54, 1957—1960, 58, 1964, Uppsala.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämb:s för rikets univ arkiv. Avgjorda ärenden. Uppsala, 1943, RA. UUM 1937—1950 (1953).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Hylander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Örjan Nilsson), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13927
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Hylander, urn:sbl:13927, Svenskt biografiskt lexikon (art av Örjan Nilsson), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se