Abraham Hülphers

Född:1734-11-27 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1798-02-24 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Musikhistoriker, Topograf, Genealog


Band 19 (1971-1973), sida 539.

Meriter

1 Hülphers, Abraham Abrahamsson, f 27 nov 1734 i Västerås, d 24 febr 1798 där. Föräldrar: handlanden o rådmannen Abraham Hülphert o Christina Westdahl. Anställd i Hülphertska firman 48—75, kompanjon med fadern 52, resor i Sverige, Danmark o Ryssland från 57, ägare till Fredriksbergs Bruk 61, dir:s titel, heder o rang i kommerskoll 13 juli 63. — Topograf, genealog, musikhistoriker.

G 23 juni 61 i Sthlm m Anna Christina Grave, f 3 maj 40 i Nås, Kopp, d 2 jan 04 i Västerås, dtr till brukspatronen vid Fredriksbergs bruk Sebastian G (bd 17) o Anna Christina Chenon.

Biografi

Med hjälp av informatorer fick H i sitt strängt religiösa hem en tämligen mångsidig undervisning, som väckte hans intresse för vetenskapligt arbete och håg för vidare studier. Fadern hade flera faktorier och drev en omfattande affärsrörelse, från 1753 under firmanamnet Abraham H & son med H som betrodd medarbetare från 18 års ålder. 1768 blev H det växande företagets chef och ledde det med förtänksamhet och god blick för dess möjligheter till 1775. Därefter bosatte han sig i Säfsnäs, Kopp, och ägnade sig huvudsakligen åt driften av det från svärfadern ärvda Fredriksbergs järnbruk, som under en följd av år mycket tack vare H:s kloka dispositioner gav god avkastning. Detta dryga livsverk, ofta avbrutet av sjukdom, lämnade dock tid för resor, studier, samlande och forskning. Sommaren 1757 reste H och prosten i Mora Anders Svedelius kors och tvärs genom Dalarne. Den som rekreationsresa avsedda färden blev snarare en upptäcktsresa, som resulterade i ett topografiskt arbete på 656 sidor, den äldsta utförliga beskrivningen av dalalandskapet och alltjämt en källa av stort värde. Följande sommar färdades H, åtföljd av stadsläkaren i Gävle Jacob Prinz, längs norrlandskusten till Torneå och 1759 i sällskap med hovpredikanten C W Sträng genom s Sverige till Khvn. Sin sista långresa företog han tillsammans med den för sin stridslystnad kände filosofiprof P N Christiernin. Den gick sjöledes till S:t Petersburg och hem genom s Finland. Under dessa resor förde H vidlyftiga dagböcker. Han uppmärksammade det som var värt att se och var en nyfiken och outtröttlig utfrågare. Han noterar bröllopsseder i Dalarne och hur man stänger grindar i Skåne, att korna i Finland åt mindre om de var klavade med huvudena mot varandra, och att Malin och Sofia var modenamn i Västerbotten medan Cecilia och Agneta var urmodiga. Sina reseintryck kompletterade han med litteraturläsning och en omfattande korrespondens. Hans Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland, som han arbetade med under 30 år, bygger i stor utsträckning på samarbete med borgerliga och kyrkliga myndighetspersoner. Sista delen, Lappmarken — som inte var slutredigerad vid hans död och trycktes först 1922 — grundar sig uteslutande på litteraturstudier och uppgifter från mer eller mindre frivilliga medarbetare, eftersom H aldrig besökte Lappland. Han hade många och inflytelserika vänner och kunde lägga tyngd bakom orden, när han krävde svar på de ofta besvärliga frågor han förelade präster och länsmän i norrländska obygder, städernas borgmästare, gymnasielärare och musiklärare. Resan till södra Sverige inspirerade honom till ytterligare ett stort topografiskt arbete, Samling til korta beskrifningar öfwer sw städer. Tre "flockar" kom i tryck och 17 städer hann beskrivas men ett väl så stort material fanns i manuskript som vid hans död tillföll Patriotiska sällskapet. Dagboksanteckningarna från resan till Ryssland trycktes 1886 i den av den finske prof K G Leinberg redigerade samlingen Bidrag till kännedom af vårt land. Iakttagelserna från sommaren 1759 har till en del publicerats i H Schillers Skåne genom två sekler.

Som förebild hade H Linnés resejournaler från 1730- och 40-talen. Mästarens spontant friska sätt att berätta når han inte, och hans naturiakttagelser är underlägsna, men han överträffar honom i detaljrikedom och ofta i exakthet. Hans anteckningar är njutbar läsning och flödar av upplysningar om bostäder, uthus, blommor, djur, dräkter, seder, historia och arkeologi, och ger en bild av sv folkets sätt att leva under andra hälften av 1700-talet. Kanske är ibland de slutsatser han drar av vad han sett och hört djärva. När han i VA:s handlingar ville publicera en beskrivning över Hamrånge, blev han nekad med motiveringen, att den innehöll "mest ålderdomslämningar och gissningar".

H intresserade sig inte endast för ortsbeskrivningar. 1773 kom i tryck — på auctors bekostnad — Historisk afhandling om musik och instrumenter, som innehåller resultatet av många års studier och en omfattande korrespondens med musikdirektörer, präster och organister. Den sv tonkonstens öden var dittills outforskade, och H:s faktaspäckade historik har enligt Tobias Norlind berättigat honom att bli kallad den sv musikforskningens fader. Källorna berättar inget om att H utövade någon form av musik eller att han fortsatte sina musikhistoriska forskningar efter 1773. Han var en driven släktforskare och efterlämnade 13 volymer genealogier, företrädesvis rörande släkter från Västmanland och Dalarne. Hans första tryckta arbete var en genealogisk tavla över ättlingar till västeråsbiskopen Bellinus, som var en av hans anfäder.

Någon större efterfrågan rönte inte H:s böcker medan han levde. Till dalabeskrivningen lyckades han finna förläggare och fick tom ett fåtal friexemplar som arvode, men i fortsättningen förlade han sina böcker själv med ekonomiska uppoffringar, vilka han dock väl orkade med. Till kommerskollegium hade H efter sina färder lämnat fullständiga reseberättelser och hedrades med direktörs titel för de underrättelser han lämnat ämbetsverket om näringar och handel. Han önskade bli invald i VA och var tre gånger föreslagen men föll igenom vid valen.

Av sina samtida tycks H ha varit uppskattad som poet. Han lät trycka flera underdåniga tal på alexandriner till k personer och mängder av trögt rimmade grav-och fägneskrifter. Salvius gav honom frikostigt utrymme i Lärda tidningar, och enligt vad H berättar i brev var han dessutom upphovet till en mängd anonyma poem i Westerås Stifts-Tidning.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H donerade huvuddelen av sin värdefulla o med sällsynt noggrannhet hopbragta bok-saml till Västerås gymnasium, nu i Västerås SB. Den omfattar bl a 12 000 dissertationer o en nästan fullständig saml av dittills i Sverige utgivna småtryck. Handskriftssamlingen räknar 63 vol, bl a H:s egna ms o den korresp han förde i samband med dessas tillkomst. Brev från H i KB (till C C Gjörwell o J G Stricker), LUB, RA, UUB, VA (till P Wargentin) o Wahrendorffska arkivet, Åkers styckebruk.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Genealogisk tafla, som viser några grenar af fordom biskopens i Westerås m:r Olai Stephani Bellini efterkommande. [Rubr.] Wästerås 1758. Fol. 1 bl. [Anon.] — Dagbok öfver en resa igenom de, under Stora Kopparbergs höfdinge-döme lydande lähn och Dalarne år 1757. Wästerås 1762[—63]. (16), 656 s, 1 karta. Ny uppl . . . Falun 1910[— 21]. 542 s, 1 karta. (Bilaga till Falu-kuriren 1910—21.) [Ny uppl] [Sthlm, tr] Falun 1957. Med förord av T Norman

0 B Hallerdt. 479 s, 1 pl, 1 karta. (Dalarnas fornminnes och hembygdsförbunds skrifter, 12.) —• Ättar-tal öfver den svenska släg-ten Wallwik, dess adelige grenar och derifrån igenom giftermål härstammande ätter, samt flere med den samma förbundne slägter, tillika med någre anmärkningar som tjena til upplysning i genalogien. Utg i februarii månad 1765. Wästerås 1765. 4:o. 49 s. [Facsi-miluppl Sthlm 1911.] — Observationer på islossningen i Mälaren, vid Westerås, sedan år 1712 (VAH, vol 26, 1765, Sthlm, s Höll 8). —• Svea konunga längd, på en tid af ettusende sexhundrade år . . . uti underdånigaste skaldetal, uppå den femtonde åra minnes-dag af deras kongl. majestäters . . . krönings-fest, som firades i Västerås den 26 no-vembr. 1766. Västerås 1767. 34 s. —¦ Årliga silfver-tilverkningen vid Sala grufva, såsom den ifrån äldre til närvarande tid finnes an-teknad; uppgifven år 1765 (VAH, vol 28, 1767, Sthlm, s 67—73). — Kort berättelse med förteckning uppå de vid närvarande tid

1 Sverige upptagne, och mäst bekante mine- ral-brunnar, landskaps vis anförde. WästPrås 1770. 56 s. — Underdånigaste fägne-tal, uppå. . . Adolph Friedrichs höga namns-dag, den 23 junii 1769. Hållit för det sällskap, som då var samladt vid Sätra brunn . . . Hvar-jämte bifogas historiske anmärkningar om samma hälso-källas uppfinnare och ägare, samt flere der skedde förändringar. Västerås

1770. 16 s. — Samlingar til en beskrifning öfver Norrland. Saml 1—5: 1—2. Westerås 1771—97. Saml 5:3. Sthlm 1922. 1. Om Medelpad. 1771. (14), 129, 30 s, 1 karta. 2. Om Jämtland. 1775. (14), 272, 33 s, 1 karta. 3. Om Herjedalen. 1777. (14), 124, 8 s. 4. Om Ångermanland. 1779. (18), 392, 72 s, 1 karta. 5, bd 1. Om Westerbotten. 1789. (18), 344, 64 s, 1 karta. [Delvis i ny utg] Haparanda 1938—45. 96 s. (Bilaga till Tidskriften Tornedalen, n:r 6—15.) 5, bd 2. Om Westerbottens städer. 1797. (18), 160 s. [Jfr nedan 1778.] 5, bd 3. Om Lappmarken. [Utg av G Kallstenius.] 1922. 227, 24, 34 s. [Ny utg:] 1—3. Sthlm 1910[—12]. 1. Om Medelpad. 1910. (Skrifter utg av Medelpads fornminnesförening, 4.) 2. Om Jämtland. 1912. 3. Om Herjedalen. [1912.] — Upmuntran til Svea inbyggare, vid konung Adolph Friedrichs högstbeklagelige dödsfall, och vår nu regerande konung Gustafs utropande til thronföljare den 12 och 13 februarii

1771. Västerås 1771. (8) s. — Uppå... konung Gustaf den Illjes höga namns-dag den 6 julii 1772... Västerås 1772. 16 s. — Historisk afhandling om musik och instru-menter särdeles om orgverks inrättningen i allmänhet, jemte kort beskrifning öfver org-verken i Sverige. Westerås 1773. (26), 323 s, 4 pl. Faksimilutgåva med inledning av T Lindgren. Sthlm 1969. 23, (26), 323 s, 4 pl. (Musik .i Sverige. Skrifter utg av Svenska samfundet för musikforskning och Svenskt musikhistoriskt arkiv, 1.) —• Anmärkningar om folk-numerns förändringar i Westerås domkyrko församling, på 148 år (VAH, 34, 1773, Sthlm, s 349—357). — Berättelser ifrån landsorterna om årsväxten m. m. (Hushållnings journal. . . [utg genom PS], [årg 1,] 1776, Sthlm, s 217—219). — Samling til korta beskrifningar öfver svenska städer. Flock 1—3. Westerås 1778—97. 1. Städerna i Westmanland. 1778. (14), 108 s. 2. Städerne i Södermanland. 1783. (10), 136 s. 3. Westerbottens städer. 1797. (18), 160 s. (Även: Samlingar til en beskrifning öfver Norrland, saml 5:2.) — Underdånigt tal öfver . . . cron-prins Gustaf Adolphs högst glädjefulla födelse; hållit på dess döpelse dag, den 10 no-vemb. 1778. I Westerås rådhus-sal. På borger-skapets vägnar. Westerås 1778. 16 s. — Underdånigt tal, uppå drottning Sophia Magdalenas namns-dag, den 22 julii 1779, hållit vid Sätra i Vestmanland, för då varande brunns-sälskap. Westerås 1779. 4:o. 12 s. — Ättelängd af Westmanske slägten ifrån Westerås [anon] ([Gravskrift över J Westman, se nedan,] Westerås 1785, s [2 t]). — Ättartal, af Schenströmska slägten ifrån Wester-Göth-land [anon] ([Minnesskrift till J Schenström

0 A E Dragman, se nedan,] Westerås 1789, s [2 f]). —¦ Samlingar til en beskrifning öfver Norrland och Gefleborgs län. Första afd om Gestrikland. Westerås 1793. (18), 296, 48 s,

1 karta. — Utdrag af kyrkoherden i Ryttern Nic. Nic. Kroks Anmärkningar i almanackor; insändt (VA:s nya handlingar, tom. 14, 1793, Sthlm, s 318—323). — Antekningar angående årsväxten m. m. i äldre tider (Ny journal uti hushållningen [utg av PS], 1794, s 67—76). — En kårt berättelse om den svåra och bedröfliga tid, som vårt käre fädernesland öfvergick anno 1596, 1597 och 1598 . . . (ibid, 1795, s 188—190). — Dagbok och samlingar uppå en resa somarn 1760, ifrån Westerås till Petersburg och Ryssland, fram och åter sjöledes emellan Stockholm och Åbo, men sedan landvägen igenom Finland, Nyland, Tavastland m. m, Jyväskylä 1886. 144 s. (Bidrag till kännedom af vårt land, saml o utg af K. G. Leinberg, 2.) ¦— Vad Abraham Hiilphers berättar om 1700-talets Umeå, som han själv besökte år 1758. I sammandrag med ett par anmärkningar av N Häggström. [Omsl.] Umeå 1910. 23 s. — Girculaire (Sancte Örjens gille. Kulturhistoriska skrifter, n:o 2: N Hedberg, Ett celebert bergslagsbesök [av S Löfvensköld] för hundra år sedan, Örebro 1921, s 4—20; ur Blad för bergs-handteringens vänner, bd 16, 1919—21, Örebro, s 524—540). — Beskrivning över staden Trosa. Omarbetad från originaluppl och försedd med biografi över författaren av Ivar Nilsson. Trosa 1923. 35 s. — Från ett besök i Pitebygden 1784... 100 år senare sammandraget av J. Asplund (Norrbotten. Norrbottens läns hembygdsförenings tidskrift, 1927, Luleå, s 69—91). — Genom sjuttonhundratalets Skåne (Skåne genom två sekler. Reseskildringar från gamla tider saml o utg av H Schiller, Falköping 1934, 4:o, s 5—114, 7 pl-bl). — Dagbok öfver en resa genom Dalarne år 1757 (Säfsnäs socken 1734—1867

[Utg av] Säfsnäs hembygdsförening, Sthlm 1945, s 19—31). — Beskrifning af Rätans socken (Tre beskrivningar över Gamla Rätan. . . Östersund 1953, s 5 f). — Smärre anon el sign personskrifter (de tidigaste med samlingstit: Samling af bröllops- och graf-skrifter, samt, åtskillige tillfälligt-vis författade fägne- och lyckönsknings skrifter, som ifrån 1756 til 1773 års slut blifvit trykte i Westerås och annorstädes, men nu för närmast anhörige och vänner, til et minne sammanbundne, och öfverlämnade Af tHerAS Auctor, Westerås 1774) vanl tr Västerås s å, i 4:o (el 8:o), (4) s, till bl a: dom-prost Daniel Her-weghr 8 maj 1766, directeuren och mathe-matiske instrument-makaren Carl Hindric Westberg 24 febr 1769, assessoren Christopher Henric Braad o Wilhelmina Hiilphers 2 mars 1769 (2 st), Anna Christina Chenon (g Grave) 6 dec 1769, sekreterskan Elisabeth Gother (f Elvius) 18 maj 1769, ärche-biskopinnan Emerentia Rudenschöld 2 jan 1770, kyrkoherden Zacharias Körsner o Brita Helena Godenia 24 april 1770, Catharina Printz (f Åkerman) 10 juni 1770, Wilhelmina Hulphers (g Braad) 18 febr 1771, kyrkoherden Elias Wennerman 13 april 1771, dom-prost doct. Daniel Herweghr juni 1771, landshöfdingen Daniel Tilas 27 okt 1772, landshöfdinge Carl Carlsköld 6 nov 1772, prosten Olof Lindbom 14 mars 1773, bruks-patronessan Catharina Schultsze (g Rothof) 9 nov 1773, Catharina Fabrelius (g Djurman) 29 okt 1775, änke-probstinnan Anna Christina Strangh (f Elvius) 3 juni 1776, factoren och handelsmanen Johan Goether o Maria Elisabeth Brandberg 11 jan 1776, provincial medicus Birger Martin Hall o Anna Engel Schenström den 13 mars 1777, lectorn samt prosten magister Johan Schedvin o Anna Brita Troilius 7 sept 1777, kongl. hof-predikanten och kyrkoherden magister Nils Jacob Nymanson 17 okt 1777, assessorskan Maria Christina Westman (f Fabritius) 30 juli 1778, Minne af et sällskaps glädje i november månad 1778 [kronpris födelse], 8:o, bröllop 19 nov 1778, 8:o, Sju barns qväde [till föräldrarna] i et sällskap 8 dec 1778, 8:o, philo-sophiae candidaten Eric Kullman 10 juni 1779, tr Upsala, råd- och handelsmannen Mathias Bergmark 27 juli 1779, kongl. maj:ts tro-man och bergs-råd, samt, bergmästare Magnus Bjuggren 16 okt 1779, handelsmannen Nils Höök 19 jan 1780, Birgitta Ihr-fors (f Hulphers) 17 febr 1780, Anna Do-rothea Höijer (f Hulphers) 9 juni 1781, handelsmannen Jacob Staub 20 dec 1781, änke-prostinnan Helena Schedvin (f Fellenius) 2 april 1782, Anna Elisabet Östberg (g Le-vertin) 28 maj 1782, v consistorii notarien magister Per Kraft o Eva Maria Horrn 30 maj 1782, politie borgmästare i Stockholm Johan Indebetou 15 juli 1782, Anna Elisabet Brauner (g Staub) 27 maj 1783, hertigli-ge hof-predikanten och comministern mag. Nils Eric Netzel o Magdalena Chenon 29 maj 1783, capitain Abraham Zach. Kröningswärd o Elsa Magd. Polhammar 2 sept 1783, Ulrica Catharina Carlskjöld (g Wallwik) 8 nov 1783, Brita Charlotta Fahlroth 18 nov 1783, rådman Carl Wulff 21 okt 1784, änke prostinnan Elisabeth Westblad (f Emporelius) 29 dec 1784 (tr 1785), Carolina Eleonora Carlskiöld 10 mars 1785, assessoren Martin German 14 april 1785, directeuren vid kongl. landtmäteri samt förste ordinarie ingenieuren Carl Henric Bäck o Elsa Johanna Hulphers 12 maj 1785, assessoren math. lectorn, doctor Johan Westman 4 okt 1785, rectorn Israel Höijer o Maria Godt 8 aug 1785, Catharina Sommor (g Wulff) 10 jan 1786, Hedvig Hulphers (g Koersner) 20 mars 1786, directeuren Adolph Sommor 24 nov 1786, Elsa Chenon (g Borg) 9 okt 1787, bruks-patron Lars Polhammar 8 jan 1788, änke-prostin-nan Christina Cathar. Lindbom (f Hulphers) 19 jan 1788, rådmannen och kämnärs-praeses Jonas Schenström o Anna Engel Dragman 26 mars 1789, rådman Lars Fahlroth 3 nov 1789, capitain Fredric Löwenhjelm o Maria Hedvig Hulphers 25 febr 1790, bruks-patron Lars Ghristopher Polheimer o Helena Augusta Loos 9 juni 1791, rectorn Israel Höljer 13 okt 1791, änke-prostinnan Susanna Maria Godenius (f Fernsten) 30 okt 1792, rådmannen och kämnärs-prseses Jonas Schenström 29 nov 1792, adjutanten Fredric Otto von Unge o Abrahamina Hulphers 6 jan 1793, prostinnan Helena Maria Borg (g Gottmark) 26 april 1793, Christina Engel Hulphers 5 maj 1793, Anna Engel Dragman (g Schenström) 3 juni 1794, docens Daniel Arosenius o Christina Ulrica Hulphers 2 nov 1794, herr Anders Petter Ihrfors 8 dec 1794; i fol, (4) s, till: kronprins Gustav o kronprinsessan Sophia Magdalena 24 okt 1766, Adolph Friedrich o prins Carl 26 juni 1768, konung Gustaf, änkedrottningen Lovisa Ulrika o prinsessan Sophia Albertina 20 sept 1772, konung Gustaf III 9 nov 1772, prins Fredric Adolph 12 maj 1775, prins Fredric Adolph 18 okt 1777, drottning Sophia Magdalena 27 dec 1778.

Källor och litteratur

Källor o litt: M Boheman, A A H. En minnesteckn (STFÅ 1898); Carlander; Fa-gerstabrukens hist, 1 (1957); J M Fant, Några ord vid . . . directeurens A H A:sons graf (1798); C G Gjörwell, Brev till Fredrik Sparre (HH 32:1, 1938); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); S Lindroth, VA:s hist 1793—1818, 1 (1967); W Molér, Namnreg till H:ska genealogierna i Vesterås allm lärov:s bibi (1902); P Norberg, Bidr till Engelsbergs bruks hist (1934); T Norlind, A A H o frihetstidens musikliv (STM 1937); H Richter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Schiller, Skåne genom två sekler (1934); H Schiick, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923); Stenkol o lera, 3 (1963); O Sylwan, Sv pressens hist till stats-hvälfningen 1772 (1896); W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943). — T Lindgrens inledn till ovannämnda faksimilutg av H:s Hist afhandl om musik o instrumenter (1969L



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Hülphers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13933
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Hülphers, urn:sbl:13933, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se