Douglas Håge

Född:1898-03-06 – Göteborgs Masthuggs församling, Västra Götalands län
Död:1959-11-18 – Brämaregårdens församling, Västra Götalands län

Teaterman, Radioteaterman


Band 19 (1971-1973), sida 559.

Meriter

Håge, Douglas, f 6 mars 1898 i Gbg, Masthugget, d 18 nov 1959 där, Brämaregården. Föräldrar: sjömannen Frans Hansson o Anna Katarina Andersdtr[1]. Debut som skådespelare i Uddevalla 19, engagerad i Gbg bl a vid Nya teatern 20–23, medverkade i Folkparksteatern 21–48, gästspel vid Sv teatern i Vasa 23–25, medverkade bl a i Karl Gerhards revyer, vid Nya revyteatern o Blancheteatern i Sthlm, filmaktör från 32, anställd vid Folkets hus teater i Sthlm från 38, medverkade vid radioteatern.

G 22 dec 27 i Sthlm, Engelbr, m Maja Håkansson, f 19 mars 05 i Borås, dtr till köraren Johan Albert H o Hulda Regina Johansdtr.

Biografi

Efter folkskolan arbetade H i hemstaden Gbg som springpojke, lagerbiträde och kontorselev. Han hade teaterintresse och var ett par år tillsammans med bl a Thor Modéen en synnerligen aktiv medlem i logen Aftonstjärnans amatörteater. 1919 lämnade han kontoret för att turnera under Kolbjörn Knudsens ledning, och i Uddevalla gjorde han detta år sin professionella debut som prästen i Ljugar-Lars på Sanningsvallen. Som många andra sv skådespelare reste han något år senare till Finland, och han ansåg själv, att han fått sin egentliga utbildning inom yrket på Sv teatern i Vasa. Där ställde man stora krav på skådespelarnas mångsidighet. Det gavs revyer, operetter och dramer, och 20 premiärer under ett spelar ansågs inte onormalt. Under speluppehåll turnerade han i Sverige. Redan 1921 hade han fått kontakt med Folkparksteatern. I 28 somrar förblev han folkparkerna trogen. Säsongen 1925–26 var H:s sista vid Sv teatern och under följande sommar kom han med i Kirre Lindholms parkturnéer, där han fann sig väl tillrätta och uppmärksammades som revykomiker. Senare följde engagemang vid Björn Hodells sommarrevyer och fr o m 1938 kom hans anställning vid Sthlms Folkets hus teater att föra med sig sex somrar med Klangerevyerna.

På 1940-talet blev H känd som en mycket arg och oresonlig kverulant i monologer i Kar de Mummas revyer på gamla Blanche-teatern. Ett begrepp för sv folket blev H, då han 1955 fick huvudrollen i R Mobergs populära radioserie Lille Fridolf och jag. Fridolf, den kuschade toffelhjälten och kontorschefen, och hans resoluta hustru Selma roade åhörarna i fyra år. H var kanske mest känd och uppskattad som komiker — ledningen för Cirkus Strassburg erbjöd honom 1927 engagemang som clown — men han gjorde också med framgång mer kvalificerade roller, som t ex ockraren Eriksson i Swedenhielms på Sv teatern och under turnéer i folkparkerna huvudrollerna i Markurells, Den inbillade sjuke, Det är från polisen och Party. Kvällen före sin död spelade han Boniface i Georges Feydeaus fars Spökhotellet.

Som filmaktör började H 1932 med en mindre roll i Vi som går köksvägen och medverkade sedan fram till 1959 i 66 filmer. Mest bekant blev han väl från filmerna om radiohjälten Lille Fridolf och farser av typ 91:an Karlsson, men han gjorde också en rad seriösa roller, bl a i Ingmar Bergmans film Det regnar på vår kärlek och i Café Lunchrasten. Mångkunnig och populär var H, särskilt under 1950-talet, hårt engagerad vid teater, film och radio. Han dog i hjärtinfarkt, när han med familjen flyttat tillbaka till Gbg i avsikt att minska sin arbetstakt.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Förteckn över filmer i vilka H medverkat, ms, Sv filminst, Sthlm.

Art:ar om H i DN 19 nov 1959, Ex- pressen 16 april 1950, 3 juni 1968, 14 dec 1969 o 27 dec 1971, i SvD 5 mars 1958, 13 dec 1958 o 19 nov 1959, i Sydsv Dagbl 24 juli 1959; G Holm, På tu man hand med . filmidoler (1947); Röster i radio 4 jan 1965; Scen o salong 1956, nr 9, 1959, nr 7 o 12- G Werner. Den sv filmens hist (1970).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Sannol felskrivn i födelseboken - korrekt namn Andersson (ursprungligt patronymikon Jansdotter, efter fadern Janne Andersson)., 2017-04-18


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Douglas Håge, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13944, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2017-12-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13944
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Douglas Håge, urn:sbl:13944, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2017-12-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se