Biografi

Häggström (Hceggström), släkter.

1 Eo lantmätaren i Väster- o Österbotten Petter H (d 1724) uppges (Ekstrand) ha varit bondson från "Häggisböle by i Ume s:n", vilken by dock ej kunnat identifieras. Hans son lantmätaren i Nyslotts o Kymmenegårds län Hans H (d 1737) var far till kommissionslantmätaren i Nylands o Tavastehus län Petter H (1734—1817), som till sist fick överinspektörs titel. Hans H:s bror Nathanael H (d 1797, 74 år gammal) blev eo kanslist i Åbo hovrätt 1745, v borgmästare i Jakobstad 1746 o borgmästare där 1750. Han var rdgm 1765—66 o 1771—72, en av de ledande mössorna o en tid ledamot av SU. Hans son Lars Petter H (1757—1817) var hans efterträdare som borgmästare 1785 —1817.

2 Se Hæggström.

3 Handelsmannen Johan Hæggström (1708—85) fick burskap i Umeå 1754. Söner till honom var rådmannen Erik Hæggström (1748—1809) o fiskaren Johan Hæggström (1752—1813), båda i Umeå. Den senare var far till skeppsredaren o trävaruhandlaren Erik Hæggström (1794—1861) i Dalkarlså, Bygdeå, Vb, som ägde del i Dalkarlså sågverk o kvarn, 1839 köpte två tredjedelar av Johannisfors järnbruk i Sävar, Vb, o även ägde Strömbäcks glasbruk i Umeå sn. Dennes son Erik H (1821—74) i Dalkarlså köpte återstoden av Dalkarlså sågverk, ägde även Ratu sågverk i Bygdeå och det ovannämnda Johannisfors. Han var rdgm i FK från 1870. Hans bror Carl H (1829—1909) var direktor o överläkare vid barnbördshuset Pro Patria i Sthlm 1883—99 o blev med hedersdr 1900. H gjorde ansenliga donationer till såväl Sv läkaresällskapets nödhjälpsfond som Karolinska institutet, där en stipendiefond för obstetriska studiers främjande bär hans namn.

4 Sjömannen, sedermera borgaren i Piteå Nils Persson Hæggström (1741—1821) var far till fiskareborgaren där Lars Hæggström (1771—1841). Dennes son kardmakaren Nils Petter Hæggström (1800—41) i Piteå var far till Frans Vilhelm H (1827— 96), som promoverades till fil mag 1854, blev docent i latinska språket 1858 o var prof i latinska språket o litteraturen 1875— 93, allt i Uppsala.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: KK:s skr till K M:t 26 juli 1739, RA; Hb 7 (N Burman, Bureätten), p 62, KB; K E Allberg, Häggströms handelshus, Dalkarlså 1816—1928 (stencil), HLA.

H Björkman, Bouppt:ar för äldre tid i Finlands städer, 1. Jakobstad 1706—1800 (GSFÅ 13, 1929, tr 1930); B Boethius, Ro-bertsfors bruks hist (1921), s 148; P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760— 66 (1953); Ekstrand; G Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (Hågk o livsintr, 20, 1939), s 118 f; C G Laurin, Minnen 1888— 98 (1930); Millqvist; [E Modin,] D:r Carl H (Westerbotten 7 sept 1909); dens, Strömsör (Norra Sveriges landtmannatidn 24 mars 1910); dens, Strömsörsjagten (Sv jägareförbis tidskr 1911); dens, H:arne — en västerbottnisk köpmanssläkt (Västerbotten 1933); P Norberg, Forna tiders järnbruk i Norr- o Västerbotten (1958), s 190, 211; Samhar i landtmäteri, 3 (1902)- SLH 3:1, 3, 4:2 (1886—1932); SPG; Sursillin suku (1971); A Söderhjelm, Jakobstads hist, 2—3 (1909— 14); UUM 1896 o 1906.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Häggström, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13991, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13991
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Häggström, släkter, urn:sbl:13991, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.