Meriter

Högstedt, Karl-Henrik Mauritz, f 14 jan 1872 i Värnamo, d 6 april 1951 i Sthlm, Jak. Föräldrar: kommissionslantmätaren Henrik Otto H o Jenny Augusta Lindquist. Mogenhetsex vid h a l i Halmstad vt 89, inskr vid UU 6 sept 89, jur utr kand 3 okt 95, eo notarie vid Göta hovrätt 18 okt 95, tingstjänstg 95—01, förordn som amanuens, fiskal, advokatfiskal, sekr o adjung led i Göta hovrätt 02—06, sekr i vattenrättskomm 13 jan 06 o därjämte led av komm 25 juni 09—17 dec 10, sekr i dikn: lagskomm 13 juli 06—17 dec 10 o led av komm 25 juni 09— 3 juni 15, tf revisionssekr 19 okt 06, fiskal i Göta hovrätt 19 nov 06, assessor där 29 jan 09, konstit revisionssekr 18 sept 09, hovrättsråd i Göta hovrätt 17 dec 09—11, revisionssekr 29 sept 11—12, häradsh i Hedemora domsaga 27 aug 12—21, ordf bland sakk för överarbetande av 1910 års förslag till vattenlag 1 juni 15—14 mars 17, föredragande i lagrådet 15 o 17, tf vattenrättsdomare i Österbygdens vattendomstol 18 sept 18—21, justitieråd 15 april 21, led av lagrådet 1 sept 24—31 aug 26, president i kammarrätten 5 juli 29—31 juli 40, sakkunnig ang vattendomstolarnas organisation 21 febr 30—29 sept 31, led av styr för Telefonab L M Ericsson 33, ordf i styr för ab A F Carlssons skofabrik i Vänersborg 40.

G 8 nov 08 i Vänersborg m Elma Anna Beata Carlsson, f 9 maj 80 där, d 8 sept 51 i Sthlm, Jak, dtr till fabrikören Anders Fredrik C o Sara Alida Hallgren.

Biografi

Karl-Henrik H:s namn är främst knutet till den moderna sv vattenrättens tillkomst. Frågan om revision av 1880 års lagstiftning om jordägares rätt över vattnet på hans grund hade länge stått på dagordningen då den 1906 aktualiserades genom tillkallandet av två sakkunnigutredningar, vattenrätts-och dikningslagskommittén. H, som sedan 1902 gjorde sin domarkarriär i Göta hovrätt, blev 1906 sekreterare och 1909 också ledamot i de båda kommittéerna och kom att under mer än ett decennium huvudsakligen ägna sina krafter åt detta lagstiftningsarbete. Sedan ett av kommittéerna gemensamt utarbetat förslag till vattenlag avgivits 1910, togs H 1911 och 1912 i anspråk för det inom JD fortsatta förberedelsearbetet. Emellertid hade vissa erinringar riktats mot kommittéförslaget, vilket föranledde tillkallandet 1915 av en ny kommitté, som skulle överarbeta förslaget i vissa delar med direktiv att i högre grad beakta de samhälleliga intressena och den jordbrukande befolkningens önskemål. H, som nu var häradshövding i Hedemora domsaga, blev ordf i den nya kommittén, som 1917 kunde avsluta sitt uppdrag. Men inte heller i sitt överarbetade skick lades förslaget till grund för lagstiftning. Justitieminister E Löfgren i ministären Eden, som just tillträtt, fann nämligen att förslagets grunder "i icke oväsentliga avseenden" skilde sig från dem, på vilka han ansåg lagstiftningen böra byggas. På grundval av ett enligt Löfgrens direktiv ytterligare omarbetat förslag kunde proposition äntligen framläggas, ledande till 1918 års vattenlag, som innebar en genomgripande omgestaltning av vattenrätten. Lagstiftningen var emellertid inte därmed avslutad; först genom 1919 års lag om flottning i allmän flottled och viss kompletterande lagstiftning 1920 fick vattenrätten sin definitiva utformning.

H:s insatser i detta intrikata lagstiftningsverk torde ha varit betydande, även om han inte kom att deltaga i dess slutskede. Den nya lagstiftningens praktiska tillämpning kom H att pröva i egenskap av vattenrättsdomare 1920—21 i Österbygdens vattendomstol (märkligt nog förlagd till Hedemora), och han kom senare att än en gång återvända till ämnet som sakkunnig i fråga om vattendomstolarnas organisation.

Efter att ha tillhört HD under nära ett decennium var H slutligen 1929—40 president i kammarrätten. I den egenskapen synes han ha särskilt intresserat sig för och utövat ledningen inom den sektor av verkets ämbetsområde, som bestod i att yttra sig över aktuella regeringsförslag om ny eller ändrad lagstiftning inom skatteväsendet. Hans stilistiska förmåga och eleganta språkbehandling kom därvid också till uttryck. H:s "moderation i uppträdandet" och personliga älskvärdhet i ämbetsutövningen har omvittnats av en minnestecknare (S Norrman), som karaktäriserat H som "en nobel representant för den sv domarkåren med plikten och rätten såsom de fasta riktmärkena för sitt kall".

Författare

Einar Sprinchorn

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Det överarbetade förslaget till vattenlag (Svensk juristtidning, årg 2, 1917, Sthlm, s 414—421).

Utgivit: Vattenlagen av den 28 juni 1918 med däri den 19 juni 1919 vidtagna förändringar samt Lagen om flottning i allmän flottled av den 19 juni 1919 jämte andra därmed sammanhängande författningar. Med anmärkningar och sakregister. Sthlm 1920. 431 s. 2. uppl 1923. 560 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: V Ekstrand, Sv landtmätare 1628—1900 (1896—1903); N Gärde, Vattenlagens fullständigande (SvJT 1920); Justitie-matrikel 1914, 20, 34 o 41; J Kleberg, Kammarrevisionen—kammarrätten 1695—1940 (1941); S Norrman, nekr i SvD 8 april 1951; T Nothin, Från Branting till Erlander (1955); Sv juristmatrikel 1950.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl-Henrik M Högstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14020
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl-Henrik M Högstedt, urn:sbl:14020, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Sprinchorn), hämtad 2024-04-24.