Meriter

1 Hörstadius, Johan Erik, f 20 okt 1782 i Kumla, d 30 nov 1859 i Sthlm (enl db för Kjula, Ör). Föräldrar: mantalskommissarien Jonas H o Anna Sophia Stenius. Inskr vid UU 28 okt 03, prästv i Strängnäs 19 dec 07, pastorsadj i Hardemo, Ör, 07 (möjl samtidigt med prästv), skolpräst där 4 sept 08—1 maj 13, direktörs n h o v 31, överdirs namn 41. Godsägare. — Ogift.

Biografi

Efter studier i Uppsala och prästvigning i Strängnäs återkom H 1807 som pastorsadjunkt till hemsocknen Hardemo, där han följande år anställdes som skolpräst (förening av prästerlig tjänst o lärartjänst) vid den nyinrättade s k Lundmarkska skolan. Hans lön var emellertid låg och därför började han snart att även arrendera kyrkoherdeboställets jordbruk och ett par mindre gårdar i Hardemo och Snavlunda. Den ekonomiska framgång som han därmed vann kom honom att 1813 arrendera den stora gården Hageberg i Viby; han hade då lämnat lärartjänsten och erhållit tjänstledighet från prästämbetet.

På Hageberg fanns brännvinsbränneri, som H drev med stor vinst. Sedan han även på flera andra håll anlagt brännerier med därtill hörande potatisodlingar, blev han sin tids brännvinskung. Stora inkomster förvärvade han också genom affärer med hö, särskilt som arrendator av kungsgårdar — bl a Kungsör och Ribbingelund — en verksamhet som föranledde C J L Almqvist att i Det går an karakterisera honom som "en pastor som predikar med hö". H nöjde sig emellertid inte länge med att arrendera utan slog sig på allt större affärer och förvärvade både lantegendomar, bruk och stadsfastigheter, huvudsakligen i Mälarområdet. Mest uppmärksammat blev hans köp av Tyresö 1853 för endast 150 000 rdr. Till förvaltare där utsåg han en torparson och tidigare elev från Hardemo som enligt ryktet skulle bli hans arvinge, men härom fanns ingenting förordnat vid H:s död 1859, utan godset ärvdes av en brorson. Bouppteckningen angav behållningen till över en miljon rdr, en summa som med hänsyn till de låga taxeringsvärdena har ansetts böra minst fyrdubblas.

H:s väg till rikedom underlättades av hans enkla och sparsamma levnadsvanor. Visserligen gjorde han med sina fattiga ungdomsår i minnet donationer till Strängnäs gymnasium och skolmästarbefattningen i Hardemo, och bl a fick Kjula församling, där han var kyrkoskriven under senare delen av sitt liv och på vars kyrkogård han ligger begraven, mottaga stora gåvor till både kyrka och skolväsende, men i sitt privata liv och i sin affärsverksamhet var han ytterligt rädd för utgifter, så rädd tom att han som lantbrukare kunde göra sig skyldig till vanhävd. För landsbygdens folk var han en välkänd och originell uppenbarelse, där han i lappade kläder ensam körde mellan sina egendomar i en gammal ensitsig schas. "Årstafrun" avskydde honom och kallade honom "landstrykare", "skojarpräst" och hennes brors "förmyndare eller förstörare". Av Karl XIV Johan förlänades H emellertid namn, heder och värdighet av direktör 1831 och överdirektör 1841. I folkmun omnämndes han dock helst som "all världens präst", en beteckning som man ibland sökt förklara med att han skulle ha predikat i alla kyrkor han passerade och ibland med att han varit alltför intresserad av att förvärva ägodelar i denna världen. På Biby säter i Gillberga har han på en skämtmålning framställts i prästerlig dräkt svävande över flera kyrkor och med händer och fötter vidrörande fyra av tornspirorna.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

1 brev från H till A E Ihre i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: Carlander, 1 o 3 (1904); A Hedwall, Kjula sockens krönikebok (1927); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lindahl, 2 (1898); M H Reenstier-na, Årstadagboken, 3 (1953); Strängnäs hm, 4 (1901); T Tapper, Lundmarkska skolan i Hardemo (Kumla julblad 1953); B Waldén, Hardemo. En sockenkrönika (1955).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Erik Hörstadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14063
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Erik Hörstadius, urn:sbl:14063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-16.