Ille, släkt



Band 19 (1971-1973), sida 772.

Biografi

Ille, släkt, härstammande från Sune Sunesson (d 1448), som hade adligt sigill redan 1402 men fick frälsebrev 1407 liksom en rad andra personer ur frälset. Litteraturuppgiften, att hans far skulle ha hetat Sune Torgilsson, beror på en feltolkning (Anthoni 1947) av en genitivform i ett brev från 1442. Sune Sunesson förekommer 1402—19 som häradshövding på olika håll i vad som något senare kallades Vehmo hd, Åbo o Björneborgs län, o blev senast 1435 ett av de fyra finländska riksråden samt vid den finländska lagsagans delning s å lagman i Norrfinne lagsaga. Hans ättlingar på manssidan, som var knutna till det sannolikt efter honom uppkallade Sunila i Virmo, Åbo o Björneborgs län, utdog troligen på 1560-talet.

Hans vapen, en arm, upptogs med en lilja som bitecken av hans dotterson Jeppe Persson (d omkr 1486). Denne skrev sig till Porkala i Lampis, Tavastehus län, som han kommit i besittning av genom sitt äktenskap med en dotter till riddaren Olof Nilsson Tawast. Hon var änka efter lagmannen i Söderfinne lagsaga Erik Bidz, o Jeppe Persson blev själv lagman där 1472.

Både Sune Sunessons familj o Jeppe Perssons har av en senare tids genealoger kallats I därför att den senares vapen, som ju till största delen ärvts från den förra, fördes av Jeppe Perssons halvsysters sonson Måns I (d 1566) till Prästkulla i Tenala, Nylands län, o dennes ättlingar. Han förekommer 1538—45 som fogde i Äyräpää i Viborgs län, blev 1555 ryttmästare för finska ryttare vid Viborg o användes av Erik XIV som skeppshövitsman. Hösten 1563 blev I tillfångatagen av lübeckama o förd till Narva. Han överlämnades till ryssarna och hölls av dem i hårt fängelse i Moskva med "hunger, törst, nakenhet o annat mera" (RR). I samband med de sv-ryska fredsförhandlingarna 1564 torde I ha blivit frigiven. Sommaren 1565 blev han amiral på en liten flotta, som sändes att bränna o plundra utanför Riga, i Kurland o på Ösel (RR; Tegel). En diarienotis från 1566 (HH 8:2) tyder möjligen på att I ånyo blivit tillfångatagen vid Narva. Hans son Salomon I (d 1599) skrev sig först till Järksala (nu Steninge) i Sagu (nu Karuna) o sedan till Rövarnas i Pargas, båda i Åbo o Björneborgs län. Han var gift med en dotter till ståthållaren Gustav Fincke. Som överste för krigsfolket i Nyslotts län vann I 2 febr 1590 en seger över ryska trupper. 1591—93 var han i slottsloven på Kexholm o befälhavare över flottan på Ladoga. Under konflikten mellan hertig Karl o Klas Fleming anslöt sig I till den senare, varför Rövarnas plundrades av bönderna 1598. Flemings efterträdare som ståthållare i Finland, Arvid Eriksson (Stålarm), gjorde honom 1597 till befälhavare över krigsfolket o den uppbådade allmogen i Nyslotts o Tavastehus län o i jan 1599 efter Kastelholms erövring till hövitsman där. Sedan hertig Karls amiral Joachim Scheel 31 juli s å tvungit honom till kapitulation, blev han halshuggen i Åbo 6 sept jämte sina sex närmaste män. Hans bror ryttaren Abraham I (d 1590) till Prästkulla var i äktenskap med hans svägerska Elisabet Fincke svärfar till landshövdingen Herman Fleming (1579—1652; bd 16, s 114) o farfar till assessorn i Åbo hovrätt Gustav I (1614—70) till Prästkulla, med vilken släkten dog ut på manssidan. Prästkulla äges fortfarande av ättlingar på kvinnosidan.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: RR jan—juni 1564, f 227v, juli—sept 1564, f 38, 77v, maj—dec 1565, f 147, 198v, Genealogica 79, f 29v, 33v, RA; H Gillingstams PM 1950 om "Peringskiölds Extracter" i Genealogica 79, s 11, VHAA:s dipkkommittés arkiv.

E Anthoni, Till avveckken av konflikten mellan hertig Carl o Finland, 1 (1935); dens, Konflikten mellan hertig Carl o Finland. Avveckken o försoningen (1937); dens, Den äldsta I-ätten (HArk 52, 1947); dens, Kring Finlands medeltida riksråd (FHT 36, 1951), s 108 ff; dens, Finländska släkttavlor från tiden omkr 1570 (Genos 25, 1954), s 98, 100 f, 104; dens, Lagmannen Jeppe Perssons ätt (Genos 28, 1957); dens, En frälse- o rusttjänstlängd för Finland hänförande sig till år 1554 eller 1555 (FHT 47, 1962), s 168, 173; dens, I, Sune Sunasons ätt (ÄSF 1:2, 1965); dens, Några kommentarer kring Nynäsbreven (FHT 51, 1966), s 119; dens, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); K Blomstedt, Horn-suvun alkuhistoria (HArk 27:5, 1918); Hj Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); T Carpelan, Sambandet mellan släkterna Footangel o I (GSFÅ 10, 1926, tr 1927);FBH;FMU 2—5 (1915—28); [K Grotenfelt,] Finska rusttjensts- o förlänings-register från åren 1537—75 (Asiakirjoja, jotka valaisevat Suomen kameralisia oloja, 2, 1899); dens, Vielä muutamia Suomen koske-via asiakirjoja n s Vaasa-tiluksista (HArk 21: 1: 6, 1909), s 4, 9; [E Grönblad,] Urkunder upplysande Finlands öden o tillstånd i slutet af 16de o början af 17de århundradet, 1 (1843), s 135 f, 139, 146 f, 2 (1846), s 187 f, 193 ff, 197 f; GIR 25 (1910); R Hausen, Finlands medeltidssigill (1900); dens, Bidr till Finlands hist, 3—5 (1904—17); dens, Kastelholms slott o dess borgherrar (1934), s 97—105; H Holmberg, Suomen tuomiokun-nat ja kihlakunnantuomarit (1959); H Im-piwaara, Poimintoja Turun tuomiokirkon ti-leistä (Genos 12, 1941), s 98; Kansallinen elämäkerrasto, 2 (1929); K kansliets diarium öfver ing skrifvelser 1566 (HH 8: 2, 1878), s 122; W G Lagus, Undersökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860); J Liedgren, Finländska brev ur Stavsunds arkiv, 3. Nynäsbreven (FHT 51, 1966), s 113; Lokalf; P Mor-sing, Prästkulla (Herrgårdar i Finland, 1, 1928); A Neovius, Akter o undersökn:ar rör Finlands hist intill år 1401 (HArk 23:1:3, 1912), s 250 f; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 1 (1939), s 84 f, 2 (1942), s 121 f, 189; O Nikula, Te-nala o Bromarf socknars hist, 1—2 (1938); Ramsay; P Renvall, Klaus Fleming und der finnische Adel (1939); W Tawaststjerna, Suomen maasotaväki Kustaa Vaasan ja Eerik-ki XIV:n aikana (HArk 19, 1905), s 130, 139 f, 144, 146, 167, 175; dens, Pohjoismai-den viisikolmattavuotinen sota. Vuosien 1570 jal590 välinen aika (1918—20); dens, Poh-joismaiden viisikolmattavuotinen sota. Sota-vuodet 1590—95 ja Täysinän rauha (1929); E J:sson Tegel, Konung Erics den XIV:des hist (1751), s 160; D Toijer, Sverige o Sigismund 1598—1600 (1930); A W Wester-lund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623—1923, 1—2 (1923); A Vil-janti, Gustav Vasas ryska krig 1554—57, 1— 2 (1957); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890), s 48, 420; ÅboSvB. — K Pirinen, Suomen keskiaikaiset arkistot (HArk 52, 1947), s 105.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ille, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14088, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-05-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ille, släkt, urn:sbl:14088, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-05-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se