Biografi

Fick, släkter. Att namnet i äldre tid även stavades Vick tyder på tysk härstamning. Möjligen har släkterna 3–4 nedan gemensamt ursprung, vilket dock ej har kunnat beläggas.

1 Hantverksmästaren Erik Fick i Lindesberg var fader till juris professorn i Uppsala Johan Eric F (1703–60). J E F inskrevs 1722 vid Uppsala universitet, 1728 vid Svea hovrätt, auskulterade även i kommerskollegium och blev juris docent i Uppsala 1732. Han studerade 1734 i Lund under D (Nehrman-)Ehrenstråle och blev efter studier i Erfurt jur utr kand och 1736 juris dr där på avhandlingen »Praxis jurisprudentiae hyperboreae». Hemkommen från Erfurt blev F 1737 juris adjunkt i Uppsala och 1738 akademisekreterare. F utnämndes 1747 till akademiens ombudsman i dess vidlyftiga processer om hemman m m under namn av professor i praktisk juridik och med samma förmåner som övriga professorer. Den nya, för F personliga professuren var närmast ett bihang till ombudsmannatjänsten men innebar dock, att F fick ta hand om undervisningen i processrätt. Under hans presidium tillkom 36 disputationer, vilket vittnar gott om hans lärarverksamhet. Han var 1751 universitetets rektor. F var gift med domprosten i Uppsala D Diurbergs dotter Juliana. I ett brev till universitetskanslern juli 1747 säger sig F ha studerat i obeskrivlig fattigdom och nu ha ett hushåll på 17 personer att försörja.

2 Repslagaren Christian Berndt Joachimsson F (f 1709 i Hamburg, d. 1778 i Visby) var far till repslagaren och kämnären i Visby Joachim F (1740–82). Dennes sonsons son var den från Visby till Landskrona överflyttade handlanden Adolf Fredrik F (1830–1914). Hans son var den kände fäktaren kapten Emil Fredrik F (1863–1930). Emil F, som 1900 blev kapten vid Svea artillerireg, hade 1890–92 genomgått GGI samt 1892–93 och 1901 studerat vid fäktskolan Joinville-le-Pont. Han tillhörde stiftarna av Föreningen för fäktkonstens främjande (ordf 1903–17), var ledamot av Svenska fäktförbundets styrelse (ordf 1909–12) och ledde fäkttävlingarna under olympiska spelen i Sthlm 1912. Han var en framstående florettfäktare, god gymnast och skicklig ryttare. Hans unika samling av arbeten om fäktning och ridning förvärvades efter hans död av Livrustkammaren. Emil F:s maka i andra giftet Emy Oscaria Charlotta F, i Kylander (1876–1959) gjorde sig känd som textilkonstnärinna. Åren 1910–30 ledde hon den av henne grundade S:ta Birgittaskolan i Sthlm, en läroanstalt för kvinnligt handarbete.

3 Smeden i Lund Hans Christiansson F var far till Hans F (1769–1822), guldsmed i Kristianstad och mästare där 1797–1822. Dennes son var garvaren i Kristianstad Hans Christian F (1810–47) som var far till Lars Edvard F (1833–1911), regements- och fördelningsläkare, känd praktiserande läkare i Lund, med hedersdoktor där 1893, LFS 1865.

4 Faktorn och arrendatorn i Svenstorps sn (Malm) Eric F (1758–1806) hade sonsonen, verkst direktören vid Uppsala—Gävle järnväg Johan Magnus F (1842–1909), vars båda döttrar Helga och Ebba F gjorde sig bemärkta. Helga Maria F (1876–1928) blev 1909 med lic och 1912 praktiserande läkare i Gävle. Hennes syster Ebba F (1880–1937) var hemslöjdsexpert. År 1928 blev hon föreståndare för Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds försäljningscentral i Sthlm och 1935 statens hemslöjdsinstruktör. Hon erhöll 1930 Illis quorum, 5:e storl.

5 Biljardägaren i Sthlm Johan Heinrich Ludvig F (f 1818 i Lübeck, d. 1874 i Sthlm) var farfar till kaptenen i Göta livgardes reserv Henrik Ernst Wilhelm F (f 1884). Denne var 1910–28 gift med den framstående tennisspelerskan Sigrid F (f 1887), dotter av chefredaktören för Hufvudstadsbladet i Helsingfors Arthur Reinhold Frenckell. Från 1910 till 1933 (därefter tennisinstruktris) dominerade Sigrid F prislistorna inom svensk damtennis och får betraktas som dess hittills främsta namn.

Författare

Källor och litteratur

1) Källor o litt: Klerckerska saml, KB; G Annerstedts saml, U 40:38, 40:47, UUB. – UU:s matr, 2, 1700–1750 (1919–23). – G Annerstedt, UU:s hist, 3: 1–2, Bih 3–4 (1912–14).

2) Källor o litt: C J Hallgren, Gotländska släkter (1926); NF:s sportlex, 2 (1939).

3) Källor o litt: O Gertz, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772–1940 (1940); G Sjöström, Skånska nationen . . . 1682–1832 (1897); dens, Skånska nationen 1833–1889 (1904); Sveriges läkarehist, 3:1, 3 (1886, 1901) o 4: 2 (1932); G Upmark, Guld- o silversmeder i Sverige 1520–1850 (1925).

4) Källor o litt: SMoK 2 (1944); Sveriges läkarehist, 4: 2 (1932).

5) Källor o litt: NF:s sportlex, 2 (1939); SMoK 2 (1944); Sv officersmatr, 1 (1936); Väd 1963.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fick, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14105, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14105
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fick, släkter, urn:sbl:14105, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.