Meriter

Filén, Simon Joachim, f 10 sept 1794 i Hakarps sn (Jönk), d. 12 febr 1858 i Jönköping (Kristina). Föräldrar: kyrkoh Jonas Filén o Petronella Beata Ståhl. Inskr vid Uppsala univ 9 okt 1812, teol ex 23 nov s å, disp pro exercitio 1816, fil kand 31 maj 1820, disp pro gradu s å, prästv 8 okt s å, promov fil mag 14 juni 1821, apologist vid Jönköpings skola 12 april 1827, konrektor 1 maj 1837, pastoralex 1847, rektor 27 mars s å o kyrkoh i Barnarp (tilltr 1 maj s å), prost 1849. Läroboksförf.

G 18 jan 1839 i Hakarp m Erica Eleonora Wadell, f 5 juni 1816 i Skärstads sn (Jönk), d. 13 mars 1885 i Flisby sn (Jönk), dtr av kyrkoh Lars W o Elisabeth Margareta Alin.

Biografi

F skildras som en vänsäll och human man med stora pedagogiska gåvor och intressen. Sin största insats har han också gjort som lärare och läroboksförfattare. Hans läroböcker, som fick en mycket stor spridning vid 1800-talets mitt, karakteriseras i åtskilliga avseenden av metodiska grepp, som åter kommit till heders ett århundrade senare. Detta märks kanske minst i hans »Lärobok i aritmetiken», som utkom 1835. Boken utgör en samling av räkneregler, upptar sorter och sortförvandlingar, olika länders mått, vikt och mynt samt visar deras förhållande till de samtida svenska. Modernare intryck gör »Lärobok i allmänna och svenska grammatiken» (1834) med ett slutavsnitt även om rättskrivning. Boken upptar korta och koncisa regler efter slutkapitel med repetitionsfrågor. Efter liknande principer var »Lärobok i tyska grammatiken» (1839) uppställd. Den strävan att göra undervisningen intressant och fantasieggande, som man möter i dessa läroböcker, karakteriserar i ännu högre grad »Tysk läsebok» (1841). Enligt mönster från latinska elementarböcker börjar den med enskilda lösryckta satser men övergår snart till fabler och anekdoter samt historiska notiser och avslutas med berättelser. En 16-sidig tvåspaltig ordförteckning, som bifogas boken, gör den till en händig introduktion i tyska språket.

Metoder ännu mer erinrande om den moderna arbetsskolans kommer F in på i sina repetitionsböcker. »Ord-bok över Rydelii Grammatista philosophans» (1840) avsåg att underlätta explikationen på det sättet, att lärjungen på förhand lärde sig behärska ett centralt ordförråd, som han sedan mötte i de begagnade latinska läseböckerna. Genom ständigt lärande av tio nya glosor om dagen och samtidigt repeterande av tidigare inlärda sökte F nå detta mål. Repetitionen och det fasta inpräglandet av kunskaperna tjänade även »Frågor öfver Ekelunds svenska historia» (1842) och »Repetitionskurs i geografien» (1852), vilka båda avsågs såsom ledning för lärjungarna vid deras självständiga genomarbetande av kurserna.

F hade stora allmänna intressen vid sidan av skolan. Särskilt var han gripen av de sociala frågorna, främst fattigvårdsfrågan. Denna berörde han redan i sitt tal vid jubelfesten på Oscarsdagen 1830 med anledning av Ansgarsminnet. Mera centralt kom han att syssla med denna fråga under arbetet på översättningen av L Blessons arbete om »Ränteförsäkrings-anstalterna och deras betydelse för samtid och efterverld» (1842). I egenskap av ledamot i Jönköpings läns hushållningssällskap publicerade F ett »Förslag till stadgar för ett svenskt ränte-pensions-bolag jemte motiver» (1843), närmast efter tyska förebilder.

Ehuru någon omedelbar lösning av fattigvårdsfrågan enligt F:s idéer icke kom till stånd, har F:s skrifter dock uppenbart spelat en icke ringa roll för den samtida åsiktsbildningen och debatten kring sparbankerna samt i arbetet för att ordna ett effektivt försäkringsskydd. Anvisning på ytterligare vägar att komma samhällets olycksbarn till hjälp gav F då han 1846 översatte M J de Gérandos av franska akademien belönade bok »Fattigvårdsassistenten» och därvid uttalade förhoppningen, att man även i Sverige snart skulle få en motsvarighet till fransmännens visiteur du pauvre.

F:s sociala patos var väl en av förutsättningarna för hans framgångsrika pedagogiska verksamhet. Han var född till lärare. En av F:s lärjungar, C O von Porat, meddelar i Vårsol 1919 några minnen från sin skoltid, då F var rektor. Han säger därvid bl. a.: »Jag kan inte minnas, att han någon gång använde karbasen. Strafforden voro honom och oss nog». Då Viktor Rydberg på 1830-talet blev lärjunge vid Jönköpings skola var F konrektor, och Rydberg har gett ett flertal glimtar av F som lärare. Bland annat nämner han, att F visat honom »faderlig vänskap» och i ett diktutkast från 1880-talet heter det om F:s lektioner i skolan: »då dörren slogs upp och han trädde in, solsken även om dagen var mulen».

Författare

Albert Wiberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. se G. Marklin, Gatalogus disputationum . .. continuatus, S. 1, 1820, s. 196; G. Marklin, Catalogus disputationum . . . iterum continuatus, S. 1, 1856, s. 154. b) övriga arbeten: Teser för högre skolsysslor och pastoralexamen. Jönköping 1830. – Tal hållet vid jubelfesten 1830, i Jönköpings skola, på Oscars-dagen. Jönköping 1830. 30 s. – Lärobok i allmänna och svenska grammatiken, jemte en kort rättskrifnings-lära. Till ungdomens tjenst vid de lägre läroverken och folkskolorna. Jönköping 1834. (4), 64 s. 6:e uppl., tillökt med en utförligare satslära. 1846. (4), 78 s. 13:e uppl. 1866. Även 10 upplagor, utk. i Finland; lÖ:e uppl. Helsingfors 1857. – Lärobok I aritmetiken . . . Till ungdomens tjenst, isynnerhet vid de läroverk och folkskolor, der Junkers tabeller begagnas. Jönköping 1835. (4), 48 s. 3:e uppl., tillökt... 1840. 4:e uppl. . . . 1843. (4), 64 s. [Omarb. av föreg.:] Lärobok i arithmetiken [!] till ungdomens tjenst. Öfversedd, tillökt.. . och omarb. af A. F. Borenius. Helsingfors 1844. (4), 68 s. 2:a uppl. 1851. – Lärobok i tyska grammatiken. Till ungdomens tjenst vid elementar läroverken. Jönköping 1839. 72 s. 2:a tillökta o. förb. uppl. 1853. – Ord-bok öfver [A.] Rydelii Grammatista philosophans, att begagnas i elementarskolans första klasser. Jönköping 1840. 39 s. (Anon.) – Tysk läsebok. [Med ordbok.] Jönköping 1841. 94 + 16 s. 2:a uppl. 1860. – Frågor öfver Ekelunds svenska historia. Till hjelpreda vid undervisningen. Jönköping 1842. 35 s. – Frågor öfver Ekelunds gamla historia. Till hjelpreda vid undervisningen. Jönköping 1842. 16 s. – Förslag till stadgar för ett svenskt ränte-pensions-bolag, jemte motiver. . . utarb. af en ledamot af Jönköpings läns Kongl. hushållnings-sällskap. Jönköping 1843. (4), 58 s. (Anon.) – Repetitions-kurs i geografien. Jönköping 1852. 61 s. (Anon,) 2:a uppl. 1856. Översatt: L. Blesson, Ränteförsäkrings-anstalterna och deras betydelse för samtid och ef-terverld. Jönköping 1842. 89 s. – J. M. de Gérando, Fattigvårdsassistenten eller rätta sättet att lemna understöd åt den fattige. Jönköping 1846. (4), 138 s. (Anon.).

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev från Viktor Rvdberg, i urval, 3, 1882–1895 (1926). – A Forsström, Viktor Rydbergs barndom o skolår i Jönköping o Växjö (Viktor Rydberg 1828 18/12 1928. Minnesskrift, 1928); Matrikel öfver Wexjö stift (1857); K Warburg, Viktor Rydberg, 1 (1900), s. 46, 72; G Virdestam, Växjö stifts herdam, 7 (1932); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala (1894); T Wrangel, Från forna tider (1926).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Simon Joachim Filén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14120, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Wiberg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14120
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Simon Joachim Filén, urn:sbl:14120, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Wiberg), hämtad 2024-04-16.