Filip Ragvaldsson

Död:1331/32 – Frankrike (i Avignon)

Präst


Band 16 (1964-1966), sida 23.

Meriter

 Filip Ragvaldsson (Puke), namnes tidigast 23 maj 1312, d. 1331 eller före den 6 mars 1332 i Avignon. Föräldrar: riddaren Ragvald P o Katarina Karlsdtr (Lejonbalk). Var kanik i Linköping med Petri martyris prebende o Skrukeby annexsocken (Ög) 1312, var trol den präst Filip från Sverige som 6—11 maj 1313 nämnes bland studenter i Paris, erlade där 30 mars 1317 jämte Linköpings ärkedjäkne o tvenne andra kaniker som prokurator för biskopen köpesumman för ett hus vid Rue S:t Hilaire, var mag (artium), dekan i Linköping (företrädaren levde 31 dec 1319) o konungens kansler 20 april 1321, då han för dekanatets räkning i Varberg av konungen fick gods i Göstrings härad (Ög), kallas 22 juli s å även doctor decretorum, räknas 4 juni 1322 o 7 mars 1323 som medlem av konungens råd, fick 27 aug 1330 av påven kanonikat i Uppsala o i Strängnäs, båda med prebende så snart ett sådant blev ledigt, vistades troligen då i Avignon liksom 21 juli—20 aug 1331, då påven beviljade suppliker för konungens räkning.

Biografi

Om F:s fädernesläkt, se Puke. Hans mor var dotter till Värendslagmannen Karl Ingeborgsson. Själv förde han i sitt andliga sigill under bilden av jungfru Maria och apostlarna Petrus och Paulus en uppvänd vinge.

F tillhörde en generation av svenska Parisstudenter som redan kunde bygga på tradition. Han var testamentsexekutör för sin företrädare i kanonikatet, den gamle Parisstudenten prosten Torsten på Öland (möjligen också en släkting), och disponerade dennes lösa och fasta egendom i Paris, icke minst en boksamling, till förmån för stiftets studenter. Liksom andra Linköpingsklerker har han själv dragit nytta av det hus som han varit med om att förvärva i Paris för stiftets räkning. Tydligt är att han i Paris blivit magister i filosofi. Sin doktorsgrad i kanonisk rätt, väl den första i Sverige, har han möjligen vunnit i Orleans, det juridiska studiets högborg i Frankrike. Dessa studier förutsätter tillsammantagna ett decenniums utomlandsvistelse; man får alltså förutsätta att F påbörjat dem redan före 1312.

Då F kom hem var han i varje fall väl kvalificerad för ämbetet som konungens kansler, både genom sin börd och sin lärdomsgrad. F namnes första gången som kansler våren 1321, vid en tidpunkt då kyla hade uppstått mellan hertiginnan Ingeborg och majoriteten av rådsaristokratin. Konungen — läs hertiginnan — belönade honom för hans »ståndaktiga och trogna tjänst» med en godsdonation för hans dekanats räkning. Rikets sigill synes i ett par år ha disponerats av hertiginnan men nu övertagits av F, som närmast tillhörde rådskretsen. Hans namn saknas den 24 juli i Bohus, där hertiginnan på konungens vägnar slöt förbund med Mecklenburg och gjorde upp äktenskapskontraktet mellan sin dotter Eufemia och furstens son Albrekt. Däremot uppträder han två dagar tidigare i Lödöse tillsammans med ärkebiskopen och Upplands lagman Birger Petersson, vilka likaledes var frånvarande i Bohus. Följande år då hela rådet slöt sig samman och den 20 juli ingick konfederationen i Skara mot hertiginnan och hovet i Varberg, deltog F som medlem i själva rådet. Från den tid som följde finns få uppgifter om honom. I Sverige kan han senast beläggas i sept 1328, men han har behållit kanslerstiteln till sin död, som inträffade under en som det vill synas långvarig vistelse vid påvekurian i Avignon. Det här anförda är allt som med säkerhet kan sägas om F. I våra dagar har han uppmärksammats till följd av Henrik Schücks gissning att han varit författare till skriften »Um styrilsi kununga ok höfpinga.» Tanken har accepterats som plausibel bl a av Nils Svanberg, som underkastat skriften en ingående stilanalys, och av Carl Ivar Ståhle, som bl a hänvisat till en undersökning om författarens östgötska språk. Utan tvivel är identifikationen tänkbar. Å andra sidan är tiden alltför litet känd för att man skall kunna uttala sig med säkerhet. I Linköpings domkapitel fanns flera Parisstudenter. Om de östgötska klostrens lärda medlemmar vet man föga utom vad som framkommit i samband med den heliga Birgitta. Författaren till Konungastyrelsen präglas främst av humanistisk beläsenhet och nordiskt språksinne. Schück förutsätter, att F som kansler också haft hand om den unge konungens uppfostran, men man frågar sig då, om drotsen Knut Jonsson och det högaristokratiska förmyndarstyret gärna skulle som konungens lärare ha sett en anhängare av en stark och folklig kungamakt som Konungastyrelsens författare. Vad F beträffar väntar man sig snarast, att han delade förmyndarstyrets uppfattning. Under dessa omständigheter är man böjd för att betrakta identifikationen som om icke otänkbar, dock mindre trolig.

Författare

Jarl Gallén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: DS 3—4 (1842—56). — B Beckman, Matts Kättilmundsson o hans tid, 2 (1954); H Gillingstam, Deltagarna i Tälje-mötet 1328 (HT 1948); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952), s 147; J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939), s 112 not 9; Henrik Schück, Konungastyrelsens förf (Sami 1908), s 45 ff; Herman Schück, Ecclesia Lincopensis (1959), s 492 f; dens, Kansler o capella regis under folkungatiden (HT 1963), s 163 ff; C I Ståhle, Medeltidens profana litt (Ny ill sv litt-hist, 1, 1955), s 85, 375; N Svanberg, Konungastvrelsen. En stilkarakteristik (Nysv studier, 18, 1938), s 190 ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Filip Ragvaldsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14126, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14126
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Filip Ragvaldsson, urn:sbl:14126, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jarl Gallén), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se