Meriter

1 Fitinghoff, Laura Mathilda Bernhardina, f 14 mars 1848 i Sollefteå, d17 aug 1908 i Stocksund, Danderyds sn (Sth). Föräldrar: kontraktsprosten, kyrkoh, fil mag Jonas Bernhard Runsten o Ottilia Mathilda Catharina Löfvander. Studier i hemmet, elev vid Mus. akad, bosatt på (Väst-)Hammar, Torsåkers. sn (Vnorrl), 1871–75, på Ekensholm, Dunkers sn (Söd), 1875–80, på Sofielund, Rödeby sn (Blek), 1880–84, sedan, med avbrott för bl a utländska resor, i Sthlm, från 1903 i villa Furuliden, Stocksund. Författarinna.

G 6 juli 1871 i Sollefteå m bruks- o godsägaren Conrad Bleckert Fitinghoff, f 24 juli 1804 i Rölanda sn (Älvsb), d 20 jan 1892 i Edsele sn (Vnorrl), förut g 1847–54 m Anna Maria Arfvidsson.

Biografi

Laura F:s liv har skildrats av hennes dotter och förtrogna vän Rosa F (F 2) i memoarboken »Minnenas kavalkad» (1948). Under sin uppväxttid i den stora prostgården i Sollefteå fick Laura F tillsammans, med fyra systrar studera framför allt franska och latin men även engelska och tyska. I hennes uppfostran ingick också en grundlig huslig utbildning. Hela familjen var mycket musikalisk, och döttrarna studerade vid. Musikaliska akademien. Rosa F har skildrat, hur hennes far bruksägaren Conrad F, då redan en man mellan 60 och 70, från dåv Hotell Rydberg i Sthlm vid Gustav Adolfs torg råkade få se Laura Runsten på. promenad. Han lyckades få reda på hennes namn, gjorde ett besök i Sollefteå prostgård, friade och fick nej. Vid sjunde frieriet gav Laura emellertid upp sitt motstånd och vigdes vid 23 års ålder vid den 44 år äldre Conrad F. Som flottningschef på Ångermanälven och ägare till Hammars stora herrgård var han en mycket förmögen man. Laura fick som bröllopsgåva den stora egendomen Adamsberg i Uppland, men förbjöds av fadern att mottaga gåvan. Med löv- och blomstersmyckad hjulångare for brudparet nerför Ångermanälven till Hammar.

Efter dottern Rosas födelse hade Laura F några missfall och blev klen. Conrad F trodde ej Hammarluften var bra för henne och köpte 1874 för 950 000 kr Ekensholms gods och förnämliga herrgård i Dunkers sn i Södermanland. Köpet av Ekensholm visade sig snart ha varit ett ekonomiskt misstag; jorden var vanskött, kreatursbesättningen undermålig. Efter några år gick Conrad F i konkurs. Värdefulla antika möbler gick på auktion till vrakpriser och avflyttningen från Ekensholm till den lilla egendomen Sofielund i Blekinge skedde under pinsamma former. Två små döttrar rycktes bort i späd ålder. Efter några år inköpte hennes rastlöse make ett hus i Sthlm nära Liljeholmsbron, efter en tid utbytt mot egendomen Starrmossen, Norrsunda sn (Sth). Snart var de åter bosatta i Sthlm. Deras ekonomiska ställning var dålig; Conrad F tillbringade en stor del av året på resor och hade starka intressen kvar i Ådalen. Här avled han nyåret 1892.

Laura F vann med tiden en omfattande och kulturellt givande bekantskapskrets i Sthlm, t ex Louise Rinman, Karl Wåhlins, Snoilskys, Nils Ekholms m fl. Till ungdomsvännerna hörde Artur Hazelius, vars osjälviska stöd hon var åren innan Skansen kom till. Hon engagerades efter hand i föreningsarbete, framför allt i djurskyddsföreningen. Under sina senare år återfick fru F en viss om ock begränsad ekonomisk rörelsefrihet. Hon lät tillsammans med vännen, författarinnan Mathilda Roos bygga en villa i Stocksund. I sällskap med dottern gjorde hon besök och fotvandringar i Norrland, de företog långvariga resor till Frankrike, Tyskland, Schweiz och Italien.

Om ej Laura F:s ekonomiska ställning efter en tids äktenskap undergrävts, hade hon antagligen ej yrkesmässigt kommit att ägna sig åt författarskap. Hon skrev knappast av inre nödtvång. Genom sitt växlingsrika liv, sin barndom i en starkt särspräglad naturskön landsända med ännu primitiva förhållanden och närhet till den lapska vildmarken hade Laura F fått ett rikt stoff till sitt förfogande. I sina böcker har hon också, som vid en jämförelse med dotterns levnadsskildring kan påvisas, ofta i detalj återberättat egna upplevelser och autentiska miljöer. Början till sitt författarskap gjorde hon, när hon vid dotterns sjukbädd berättade barndomsminnen från fjällvärlden och sedan på kvällen upptecknade dessa berättelser. Flera år senare inlämnade hon dem till Hökerbergs förlag och fick antagen »En liten verld bland fjällen» (1885), med teckningar av Jenny Nyström^[1]. Det var en för tiden frisk barnbok med stoff från Laura F:s egen syskonskara. Hon fick välvilliga recensioner, skrev nu en hel del noveller i tidningar, i Svensk damtidning, i Barnavännen, senare i Idun. Den egna kretsen av systrar har också varit förebilden för romanen »I fjälluft» (1899), där man kan våga påstå, att Ingegerd närmast är Laura själv. I omväxlande, äkta bilder från en fotvandring i fjällen liksom i karakteristiken av systrakretsen har hon bitvis lyckats väl. Hennes svaghet här liksom eljest är språklig osäkerhet och en viss idealisering och sentimentalitet i skildringen av huvudpersonerna. En särställning i hennes produktion intager genom ämnesvalet romanen »Vid gränsen» med underrubriken »Ur hvita slafveriets historia» (1906), utgiven under pseudonymen Eli Heiki. Försöket kan ej betraktas som lyckat. Någon förmåga att beskriva lastens nästen hade Laura F ingalunda och hennes kunskap om själva problemet var kanske ej heller så stor.

Med en svår operation just överstånden och något år innan hon dog, skrev Laura F efter en nattlig »uppenbarelse» och under sju veckors intensivt skapande sitt främsta verk »Barnen ifrån Frostmofjället» (1907). Denna klassiska barnbok om de sju små föräldralösa barnen på vintervandring i fjällbyar under ledning av den karske 14-årige brodern Ante och med geten Gullspira som enda egendom har fått uppleva många upplagor, översatts till åtta språk och gjorts till föremål för en lyckad filminspelning (1946). I en intervju inför 60-årsdagen, f ö på det högtidligaste firad på Skansens Högloft av Laura F:s med tiden stora vänkrets, har Elin Wägner med det kämpande »pennskaftets» känslighet sagt bl a: Fru F »saknar yrkesprägeln och yrkeslidelsen». Hon ville hellre bli fotograferad vid spinnrocken än vid skrivbordet. »Icke formens elegans har varit hennes vapen, icke heller tankeskärpa eller de gnistrande infallen, men hennes hjärtas värme och hennes rösts patos.» För Laura F hade »paradiset en tydligt ångermanländsk prägel, en fjällbacke, en stuga och några getter».

Författare

Birgitta Lager

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En liten verld bland fjällen. Berättelse för barn. Sthlm 1885. (4), 154 s. 2. öfversedda uppl. Sthlm 1901. 135 s. [Senare uppl.:] 1908, 1912, 1918, 1924. — Taflor ur lifvet och naturen. Sthlm 1886. (4), 114 s. (Laura F. :s bibliotek för barn och ungdom. Saml. 1*). [Ny uppl.] Sthlm 1915. — Dyrköpt. Nykterhetsskiss. Sthlm 1887. 7 s. — [3 berättelser i] Nya svenska barnbiblioteket. 1. Sthlm 1888. — I Rosengård. Barnberättelse. Sthlm (tr. Norrköping) 1890. (4), 137 s. (Böcker för ungdom, 7). 2. uppl. 1892. [Ny uppl. m. tit.:] Vådaskottet. (I Rosengård.) Berättelse för ungdom. Sthlm 1912. 150 s. 2. uppl. s. å. — I löfsprickningen. Berättelse för de unga. Sthlm (tr. Norrköping) 1891. (8), 180 s. (Böcker för ungdom, 8). 2. uppl. 1892. [Ny uppl. m. tit.:] Erik och Sai-ma. (I lövsprickningen.) Berättelse för ungdom. Ny översedd uppl. Sthlm 1912. 168 s. 3,[!] översedda uppl. Sthlm (tr. Uddevalla) 1922. 164 s. — Räddad. Berättelse för Jämtlandsposten. Östersund 1892. 29 s. — Vårluft. En berättelse för ungt folk. Sthlm (tr. Norrtelje) 1892. 259 s. — Gamla näset. Roman. Sthlm 1895. (2), 376 s. — I fjälluft. Tidsbild från seklets midt. Sthlm 1899. 388 s. [Ny uppl.:] I fjälluft eller Systrarna Furustams roman. 2. uppl. Sthlm 1911. 478 s. 3. uppl. Uppsala (tr. Sthlm) 1914. 462 s. [4. uppl. ej utkommen.] [5. förk. uppl.:] I fjällluft. Sthlm 1923. 270 s. — Ett bergluftsbad ISkarpöborg]. Sthlm 1901. (4) s. [Bilaga t. Idun, 1901.] — Skisser och berättelser. Saml. Il—]2. Sthlm 1901, 1904. 140; 170 s. — Om uppfostran. Några allvarsord. Sthlm 1904. 95 s. — Lille Lapp-Natti och hans fostersystrar. Berättelse för barn. Sthlm 1904. 187 s. 2. uppl. 1912. — Vid gränsen. Roman af Eli Heiki. Ur hvita slafveriets historia. Sthlm 1906. (2), 258 s. [Pseud.] — Barnen ifrån Frostmofjället. En barnberättelse för små och stora. Sthlm 1907. 214 s. 2. uppl. 1908. [3.] förk. uppl. [m. tit. Barnen från. . .] Sthlm 1910. 4:o. 64 s. (Roliga böcker, nr. 6). [Senare uppl.:] 1911, 1913, 1914, 1917, 1919, 1923, 1929, 1938, 1943, 1945, 1946 [2 uppl.], 1949, 1952, 1955, 1959. — Mellan tvenne makter. Roman. Sthlm 1916. 160 s. [Identisk med:] Född med märket. En roman från förra seklet. Uppsala (tr. Sthlm) 1935. 202, (1) s. — Ovännen, med flera betraktelser. Sthlm 1916. (4), 130 s. — Brittsommar. Roman. Sthlm 1917. 128 s. — I myrstacken. Sthlm 1917. 97 s. 2. uppl. 1926. 107 s. — Stella. Roman. Bearb. o. utg. av Rosa Fitinghoff. Sthlm 1924. 285 s. [Senare uppl.:] 1927, 1932. — För många om rummet. Sagor och berättelser. Sthlm 1926. 134 s. — Medverkat bl. a. i: Hemvännen. Illustreradt månadsblad, 1885 ff.; De värnlösas vän, 1887 ff.; Barnens vän, 1888; Idun, 1888—1909; Lekkamraten. En julbok för barn, 1889 ff.; Linnea. Tidning för barn och ungdom, 1889, 1892, 1896; Ny illustrerad tidning, 1890; Djurvännernas tidning, 1890 f., 1896, 1904; Folkskolans barntidning, 1892—1903, 1908; Svenska familj-journalen Svea, 1892; OoB 1899, 1901.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Fitinghoff, Minnenas kavalkad (1948); N H Quist, Ådalen, 1–2 (1943); Sv slott o herresäten vid 1900-talets början, N F, Södermanland (1923); E Wägner, Hos Laura F apropos 60-årsdagen (Idun 12 mars 1908, årg 21, nr 11). – Rec i bl a OoB 1900, s 494, samt i dagspressen: hylln:-art 13 mars 1908 i DN o nekr 18 aug 1908 i GHT.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Laura M B Fitinghoff, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14167, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14167
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Laura M B Fitinghoff, urn:sbl:14167, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager), hämtad 2024-04-20.