Anders Fjellner

Född:1795-09-18 – Ljusnedals församling, Jämtlands län
Död:1876-02-22 – Sorsele församling, Västerbottens län

Präst, Etnolog


Band 16 (1964-1966), sida 83.

Meriter

Fjellner, Anders (Thomasson, från 1805 F), f 18 sept 1795 i Ljusnedals förs (Jämtl), d 22 febr 1876 i Sorsele sn (Vb). Föräldrar: lappmannen Thomas Jonsson o Märta An-dersdtr. Elev vid Frösö skola, Östersund, elev vid Härnösands gymnasium 1805—18, inskr Uppsala univ 3 april 1818, v missionär i Jukkasjärvi o Karesuando lappmarks-distr 1821, prästv 30 aug 1828 i Härnösand o därefter ord missionär i samma distr, pas-torsadj i Jukkasjärvi 7 jan 1829, bestred pastorsgöromålen i Karesuando maj—okt 1838, finsk o lapsk tingstolk 1836—april 1842, kyrkoh i Sorsele 24 febr 1841 (tilltr 1 maj 1842).

G 31 dec 1837 i Karesuando m Christina Päiviö, f 25 okt 1813 där, d 10 sept 1876 i Sorsele, dtr av lappmannen Pehr Pehrsson Päiviö (Päiviä) o Ella Rasmidtr.

Biografi

Det är kännetecknande för F, att när han skulle tillträda kyrkoherdetjänsten i Sorsele, reste han med sin familj hela den långa vägen från Jukkasjärvi med renskjuts. Han levde en sames liv så långt hans studier och ämbetsgärning det medgav. Han var lapsk nationalist och nitälskade för sin folkstams ära, men samtidigt var han en helhjärtad svensk fosterlandsvän. Denna känsloinriktning får sin förklaring i den andliga påverkan han rönte under sin studietid. Han var femton år gammal då marskalk Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan, blev vald till svensk tronföljare; till hans ära skrev han 1842 ett hänfört hyllningskväde. I Uppsala lärde F känna den unge finske romantikern Carl Axel Gottlund, som vid det laget var i färd med att samla och ge ut finska forn-sånger och andra folkminnen. Vid samma tidpunkt vistades den tyske juristen H C von Schröter i Uppsala; han offentliggjorde en samling finska folkliga kväden med tysk översättning. I den finska studentnationen i Uppsala ivrade man mycket för finsk folkdiktning i J G von Herders efterföljelse, och härvidlag hade man landkänning och stöd hos de svenska romantikerna i Uppsala och Sthlm. Gottlund frågade F, om samerna hade någon episk diktning; F svarade, att de endast hade korta kväden. F kände givetvis till de två lapska kärleksdikter som J Schef-ferus hade offentliggjort i sin Lapponia efter den lapske prästen Olaus Sirma. Samvaron med Gottlund blev avgörande för F:s litterära verksamhet. År 1821 skrev han en liten dikt med titeln Soldottern (offentliggjord av Otto Donner och i emenderat skick av Collinder 1942). Den är skriven på F:s modersmål, Härjedalslapska, och återger en sägen, som har levat till våra dagar i F:s hemtrakter. Tjugu år senare skapade sig F ett eget lapskt skriftspråk, en blandning av Härjedalslapska och Jukkasjärvilapska. Hans hyllningskväde till Karl XIV Johan är avfattat på detta blandspråk, och likaså de episka dikter som F meddelade J A Linder (Läsning för folket, 1849), Gustaf von Du-ben (Om Lappland och Lapparne, 1873) och Otto Donner (Lieder der Lappen, 1876): »Päiven parne'» (Solsönerna), »Pis-san Passan pardne» (Pissjas och Pass jas son) och »Kassa muödda» (Tjockpälsen). Den sistnämnda dikten är en poetisk omskrivning av en känd lapsk sägen; de två andra är självständiga skapelser, insprängda med motiv ur samisk och skandinavisk folktro. Den märkligaste av F:s dikter är »Solsönerna», även kallad »Solsonens frierier i jättarnes land». Den är översatt till svenska av Collinder (Lapparna, 1953).

F:s litterära kvarlåtenskap inköptes efter hans död av kronolänsmannen J G Lindberg. Skriftställaren Valdemar Lindholm, som en tid var förlovad med en dotter till Lindberg, offentliggjorde 1901 i tidskriften Nordan i svensk översättning en dikt om Soldotterns död, med ett utdrag på sexton rader ur den lapska grundtexten. Lindholm uppgav att denna dikt var upptecknad efter en gammal samekvinna och att den var en del av ett folkligt episkt diktverk omfattande ett hundratal sånger. Lindholm fullföljde här, liksom sin fader, folkskolläraren V A Lindholm, en mystifikation som igångsattes av F och som missledde den lärda världen till dess K B Wiklund i anslutning till J K Qvigstad 1906 uppvisade det verkliga förhållandet.

Även om F torde ha varit road av att leda de lärde på villospår, är det inte rättvist att brännmärka honom som en bedragare. Av gammal hävd har varje författare, som är ute i lovliga ärenden, rätt att dölja vem han är. Kvädet om solsonen är mera naturalistiskt erotiskt än som lämpade sig för en svensk kyrkoherde på mitten av 1800-talet. Om F var personligen anspråkslös, men mer yverboren å sin folkstams vägnar än som var förenligt med sanningen, bör han inte dömas strängare än Olaus Rudbeck.

Författare

Björn Collinder



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några upplysningar i anledning af Carl Magnus af Robsons anförande till högloflige ridderskapets och adelns protocoll för den 15 dec. 1828, angående de förhållanden emellan lappar och nybyggare, som föranleda till afwittringarnes skyndsamma werkställande m. m. uti Luleå lappmark ... [Rubr.] Sthlm 1829. 7 s.

Föregivna folkdikter: Läsning för folket, 15, 1849, s. 343—351 [utdrag ur »Solens söner»]. — Die Sonnensöhne. Éin episches Ge-dicht der Lappen (Archiv fiir wissenschaft-liche Kunde von Russland, hrsg. von A. Er-man, Bd 12, Berlin 18[52—]53, s. 54—61). — G. v. Diiben, Om Lappland och lapparne, 1873, s. 322 ff. [Solsonen m. fl.]. — O. Don-ner, Lieder der Lappen, Hfors 1876, s. 61 ff. [Solsonen m. fl. på lapska och tyska]. — K. B. Wiklund, Lapparnes sång och poesi, 1906, s. 49 f. [utdrag ur Solsonen]. — T. Tomasson, A. F. . . ., Samefolkets egen tidning, 1938, s. 25 f. [Solsonen]. — B. Gollinder, Lappische Sprachproben aus Härjedalen ..., Uppsala 1942, s. 36—39, 95 f. [Soldottern på lapska och tyska]. — Dens., Lapparna, Sthlm 1953, s. 219—225 [Solsonen].

Källor och litteratur

Källor o litt: Härnösands domkap:s prot 1828, 1829, 1841, HLA. — L Bygden, Her-nösands stifts herdam, 3 (1925); B Coliinder, Karl Bernhard Wiklund (VSLA 1934); dens, Lappische Sprachproben aus Härjedalen (1942); dens, Lapparna (1953); O Donner, Lieder der Lappen (1876); G von Diiben, [nekr över F i] Ny ill tidn 1876, s 131; G Forsstrand, A F. Ett ungdomsminne från Lappland (Hågk o livsintr, 3, 1923); P Nils-son-Tannér, A F. Härjedalslappen som blev en märklig etnografisk forskare (Jämten 1934); A Sandewall, Separatismen i övre Norrland 1820—1855 (1952); Torkel Tomasson, A F, en efter samiska förhållanden märklig poetisk begåvning (Samefolkets egen tidning 1938, s 19—20); O Waernér, A F — en märklig sorselepräst (Från bygd o vildmark i Västerbotten o Norrbotten. Luleå stifts julbok 1960, s 176—184); K B Wiklund, Lapparnes sång o poesi (1906).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Fjellner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Collinder), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14170
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Fjellner, urn:sbl:14170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Collinder), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se