Meriter

Flodin, Samuel Conrad, f 25 sept 1726 i Lommaryds sn (Ög), d 9 juni 1800 i Sthlm (Nik). Föräldrar: prosten o kyrkoherden Samuel F o Maria Agnes Quensel. Genomgick Linköpings lärov, inskr vid Lunds univ 1745, vid Uppsala univ 4 nov 1748, jur ex där s å, studier i Göttingen m fl uti universitet 1749–50, auskultant i Svea hovrätt 1753 o vid rådhus- o kämnärsrätterna i Sthlm 1756, eo notarie vid Norrmalms kämnärsrätt 4 mars 1757, 1:e brottmålsnotarie där 25 juni 1759, civilnotarie 18 dec 1761, primariekämnär 8 aug 1770, rådhusnotarie 1758, 2:e rådhusnotarie 4 dec 1767, 1:e rådhusnotarie 9 juni 1769, rådman 1 nov 1774, preses i Norrmalms östra kämnärsrätt 29 maj 1775, led av justitiekollegium 1 dec 1786, borgmästares n h o v 25 aug 1791, avsked från rådmansbefattningen 15 sept 1796 med bibehållen lön. Medlem av Uppfostringssällsk från 1786. – Ogift.

Biografi

Efter avslutade akademiska studier företog F 1748 en resa till bergverken i Norrland och Roslagen och vistades därefter i nära tre år i Tyskland, där han bl a besökte bergverken i Harz och akademierna i Leipzig, Göttingen och Wittenberg.

Efter hemkomsten tjänstgjorde han i Svea hovrätt och från 1756 i Sthlms rådhus- och kämnärsrätter, där hans befordran dock gick långsamt. Vid statsvälvningen den 19 augusti 1772 förde han protokollet vid Gustav III:s besök på rådhuset. Först 1774 blev han rådman. År 1791 uppfördes F på första förslagsrummet till politieborgmästare. Vid detta tillfälle lyckades oppositionen inom de högborgerliga valkorporationerna utestänga den kunglige kandidaten, Åboborgmästaren Ullner, från förslaget. Ett begånget fel vid nomineringsförfarandet gav emellertid Gustav III möjlighet att på tillskyndan av Anders Håkansson på ett högst godtyckligt sätt få förslaget ändrat, så att Ullner kunde föras upp på detta och sedan också utnämnas. F soulagerades med borgmästares namn, heder och värdighet. År 1793 stod F åter på borgmästareförslag men föll även denna gång igenom.

F är mest känd som stipendiedonator. Uppvuxen ur enkla förhållanden sammanbragte han en betydande förmögenhet, enligt bouppteckningen belöpande sig till nära 45 000 riksdaler banco, däribland fast egendom bestående av två hopbyggda hus vid Västerlånggatan och Stora Gråmunkegränd. Hans testamentariska förordnanden rörde främst Uppsala universitet, där fyra stipendier, tre för medlemmar av Östgöta och ett för medlem av Sthlms nation, tillhopa för 12 205 riksdaler instiftades. Antalet har sedermera till följd av kapitalisering avsevärt ökat. Stipendierna utgår för östgötarna till ofrälse prästsöner resp söner till ofrälse civila ståndspersoner och ämbetsmannasöner i proportionerna 2:1, medan stockholmaren skall vara ofrälse ämbetsmanna- eller borgareson. De F:ska stipendierna har såväl till antalet som till beloppens storlek varit bland de märkligaste vid Uppsala universitet. I övrigt tillföll tre stipendier till en summa av 5 000 riksdaler Linköpings gymnasium, vilka utgår till studerande prästsöner.

En minnespenning över F präglades år 1800 av hans testamentexekutorer.

Författare

Sven Åstrand

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Framledne borgmästarens i Stockholm herr Samuel Conrad Flodins tes-tamentariska dispositioner af d. 28 maj 1795 och d. 15 sept. 1796. Sthlm 1800. (2), 34 s. [Ny uppl. m. Bihang] 1831. 69 s. [Ny uppl. m. tillägg] 1842. 52 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Civila meritlistor 1767: II, Konseljprot i inrikes civilärenden 25 aug 1791, RA; bouppteckn 12 aug 1800, magistratens ekonomiprot 1791, SSA. – Testamenten och författningar om stipendier, gjorde af enskilde, för studerande vid Kongl aca-demien i Upsala, 1 :a, 3:e o 4:e fortsättningen (1810–51). – B Boëthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719–1815 (1943); L Chr Ekmarck, Åminnelsetal . . . [1806]; R F Hochschild, Memoarer, ed H Schück, 2 (1909), s 196 f; B E Hyckert, Minnespenningar . . ., 1 (1905); P-A Lange, Anders Håkansson (1940); Sthlms rådhus o råd, 2 (1918); A Wikblad, Minne af ... S C F (1803).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Samuel Conrad Flodin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14252, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Åstrand), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14252
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Samuel Conrad Flodin, urn:sbl:14252, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Åstrand), hämtad 2024-04-20.