Isidor Flodström

Född:1856-05-25 – Hedemora stadsförsamling, Dalarnas län
Död:1939-04-04 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Statistiker


Band 16 (1964-1966), sida 213.

Meriter

Flodström, Isidor, f 25 maj 1856 i Hedemora, d 4 april 1939 i Sthlm (Gustaf Vasa). Föräldrar: kronolänsmannen, bankkamreraren Samuel F o Erika Sofia Gedergren. Mogenhetsex vid Falu lärov 1 juni 1874, inskr vid Uppsala univ ht 1874, fil kand där 11 sept 1880, vik kollega vid Hedemora pedagogi läsåret 1881–82, extralärare vid Filipstads lärov ht 1883 o en del av vt 1884, innehade handelsträdgård i Ronneby 1891–93, eo tjänsteman i statist centralbyrån 17 sept 1894, eo tjänsteman vid kommerskoll:s statist avd 12 maj 1896, aktuarie å extra stat där 20 aug 1897, aktuarie å koll:s avd för näringsstatistik 20 dec 1900, byråchef o förest för samma avd 27 maj 1915, kommerseråd o chef för koll:s statist byrå 12 dec 1919, avsked med pension 1 okt 1921, fil hedersdr vid Lunds univ:s 250-årsfest 27 sept 1918. RVO 1906, RNO 1912. HedL av Statistiska fören 19 maj 1926.

G 7 maj 1898 i Hedemora m Ingeborg Elisabeth Sillén, f 3 okt 1858 i Odensvi sn (Vm), d 30 juli 1946 i Hedemora, dtr till folkskolläraren o organisten Carl Johan S o Sofia Charlotta Constantina Danielsson.

Biografi

F började sin bana som språkman och lärare, och flertalet av hans skrifter fram till 1887 behandlar språk- och skolfrågor, företrädesvis rörande undervisningen i modersmålet. Han deltog ivrigt i rättstavningsstriden och var den förste att utge en rättstavningslära med nystavning. Ohälsa tvang honom att redan som 28-åring lämna läraryrket, och därmed upphörde i stort hans språkvetenskapliga författarskap. Dock gav han så sent som 1914 ut en broschyr om reformering av alfabetet i syfte att åstadkomma ett enhetligt internationellt alfabet.

Efter avslutad lärarbana ägnade F några år åt trädgårdsskötsel och drev en tid egen handelsträdgård. Även denna verksamhet avsatte spår i form av tryckta skrifter, bl a om uppdragning av nya rossorter. Livet igenom bedrev han rosenodling som hobby.

Först 1894 vid 38 års ålder kom F in på den bana, där han utförde sin egentliga livsgärning. Han inträdde då i statistiska centralbyrån och där, liksom i kommerskollegium, dit han kort efteråt flyttade, kom han att syssla med snart sagt alla grenar av finans- och näringsstatistiken. Han blev så småningom byråchef och, efter omorganisation, kommerseråd och chef för den näringsstatistiska avdelningen men anlitades framför allt för utredningar i ekonomiska frågor, t ex rörande levnadskostnader, skatter och skattelagstiftning, taxeringar m m. På offentligt uppdrag utarbetade han sju finansstatistiska utredningar och gjorde därvid den första vetenskapliga beräkningen av Sveriges nationalförmögenhet och dennas utveckling.

F:s insatser på det statistiska forskningsområdet var betydande. Den teoretiska statistiken intresserade honom mindre, men på det praktiska området var han en föregångsman särskilt genom att han utvidgade och förbättrade den administrativa finansstatistiken. Medan hans gode vän, klasskamrat och yrkeskollega Gustav Sundbärg vidgade befolkningsstatistikens gränser, belyste F statistiskt det svenska samhället ur ekonomiska aspekter på ett allsidigare sätt än någon tidigare hade gjort. För den stora allmänheten blev han också mest känd för sitt ytterst omfattande och mångsidiga författarskap i nationalekonomiska frågor, framför allt genom de regelbundet återkommande översikterna i Ekonomisk tidskrift, vilka fungerade som ett slags konjunkturbarometrar. Han betraktade sig själv som i första hand statistiker och blev en av vårt lands främsta företrädare för samhällsstatistiken. Han tillhörde de män, genom vilkas initiativ Statistiska föreningen bildades 1901.

F:s mest betydande arbeten torde vara samlingsverken »Naturförhållandena i Sverge» (1918) och »Sverges folk» (1918), i vilka åtskilliga fackmän medverkade. Med en levande stil ger han i dessa verk en naturhistorisk resp utbildnings-, odlings- och samhällshistorisk skildring av förhållandena i vårt land och behandlar lärorikt och ingående enligt sina egna ord »grundvalarna för vår nutidskultur och de vägar, varpå vi kommit därtill». Det förra arbetet ger en på sin tids senaste vetenskapliga rön byggd framställning över Sveriges läge, klimat, geologiska och geografiska förhållanden samt växt- och djurvärld. I det senare verket beskrives hela kultur- och samhällsområdet, varvid framställningen i fråga om rättsutvecklingen och andra grenar av samhällsutvecklingen, den materiella odlingen, den reproducerande konsten samt svenska folkets härstamning delvis grundas på specialundersökningar.

F var en man med vittfamnande intressen och kunskaper och ägde ett sjudande verksamhetsbegär. Han bedrev även utanför det vetenskapliga området ett omfattande författarskap, där han, politiskt obunden livet igenom, fritt uttalade sin mening i de mest skiftande samhälleliga och politiska frågor. Han var sålunda ivrig förkämpe för proportionella val och gav den första systematiska framställningen av de proportionella valmetoderna. På hans initiativ bildades 1902 en förening för proportionella val, vilken redan efter några år fick se sina syftemål uppnådda. Då unionsstriderna blossade som häftigast, sökte han lämna bidrag till en samlande lösning och utgav i syfte att meddela rent saklig information skriften »Unionens tillkomst och unionsdokumenten» (1903). I denna hävdade han, att då Sverige vid unionens tillblivelse hade ingått på Norges villkor för föreningen, nämligen fullt och obetingat erkännande av landets självständighet, icke som en gåva utan som en rättighet, så krävde Sveriges heder ett tillmötesgående av norska önskemål om ändringar i unionsbestämmelserna, syftande till att undanröja brister i den jämlikhet, varpå unionen byggts, eller i den fulla självständigheten inom unionen. I »Sverges och Norges utrikesstyrelse» (1903) sökte han häva vad han i brev till Björnstjerne Björnson kallade den svenska förstakammarmajoritetens »onaturliga förskräckelse för tanken på skilda utrikesstyrelser» och bidraga till att slå en brygga mellan de svenska och norska uppfattningarna i denna fråga. I föredrag och uppsatser förfäktade han uppfattningen om arbetarnas rätt att få sina lönefrågor bedömda i förhållande till den allmänna levnadsnivån och betonade nödvändigheten av en social utjämning. Han delade ofta den syn på sociala frågor, som arbetarintressenas speciella målsmän framställde, men han kom icke alltid till samma slutsatser som de. Gentemot den socialistiska uppfattningen om behovet att skapa ett samhälleligt produktionssystem hyste han en optimistisk syn på privatkapitalismens bibehållande med ett skärpt och rättvist skattesystem såsom »inkomstregulator» och »avhyvlare» av de stora förmögenheterna. Liksom socialdemokraterna var han däremot förespråkare för progressiv skatt. I början av 1914 riktade han en appell i försvarsfrågan till »Sveriges arbetare i stad och på land – och till några andra», där han vädjade till arbetarna att mot sina ledares uppmaningar sluta upp kring försvaret.

Under sina senare år fångades F mer och mer av rasproblem och antropologi. Han skrev redan 1915 en uppsats om rasskillnader inom Sveriges befolkning och något år senare en skrift om svenska folkets härstamning, som dock ej nådde längre än till korrekturstadiet. I sistnämnda skrift ivrade han för snara antropologiska undersökningar i ganska vidsträckt skala, enär den tilltagande befolkningsomflyttningen eljest skulle omöjliggöra utforskandet av vårt folks härstamning och släktskapsförhållanden. Såsom pensionerad bedrev han själv ett intensivt forskningsarbete på detta område, samlade fotografier och bearbetade antropologiska mått, kombinerande dem med fruktsamhetsdata och språkliga olikheter. Arbetet, som syftade till att få belägg för förekomsten av regionala rasskillnader, resulterade i uppsatsen »Om svenska folkets sammansättning och sannolika härkomst» (i manuskr, dels från 1927 med tillägg 1928, dels från 1934). Av F tillfrågade vetenskapsmän ställde sig i stort sett avvisande till de teorier han framförde i uppsatsen.

F var en märklig och originell personlighet. Han var inbunden, kärv och sträv och hade starkt utpräglade tycken i fråga om både idéer och personer. Mot överordnade stod han ofta i opposition, mot underlydande var han försynt och finkänslig. Främst präglades hans person av ärlighet, självständighetsbegär och rättfärdighetslidelse. Radikal i många frågor, t ex de sociala, hade han en konservativ livs- och samhällssyn och var en varm fosterlandsvän. Helhetsbilden av F visar en man av ovanlig karaktär och resning.

Författare

Karl Lindman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s arkiv förvaras hos statistiska centralbyrån.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se [Axel Moberg,] Inbjudning till filosofie doktorspromotion vid Lunds universitets tvåhundrafemtioårsfest den 27 september 1918, Lund 1918, s. XXXIV–XXXVII. Dessutom: Skilda antropologiska typer inom Sverges landsbygdsbefolkning, härads- (tingslags-) vis. Preliminär översikt (i utdrag). Lund 1926. 12 s. [Undert,] – Den äktenskapliga fruktsamheten i Sverige under 1800-talet. En antikritik (Ekonomisk tidskrift, 29, Upps. & Sthlm 1927, s. 205–248). – Gustav Sundbärg såsom statistiker och vetenskapsman (ibid., 36, 1934, s. 67–91). – Gustav Sundbärg och hans livsverk. En minnesskrift. Upps. & Sthlm 1935. 4:o. 53 s., 1 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Inbjudn till fil drspromotion vid LU:s 250-årsfest den 27 sept 1918, s XXXIII ff; F:s personalakt, kommerskoll arkiv; Statist fören:s protokoll, klippböcker mm. – Bjørnstjerne Bjørnsons breweksling med svenske 1858–1909, 3 (1961), s 214 o s 228 ff. – SMoK; Sv släktkal, 11, 1936; Sv D:s årsbok 1939, s 257; K Trotzig, Hedemora stads hist (1943), s 606 f; Väd 1939; NDA 24 maj 1926; Sv D, DN o Soc Dem 5 april 1939.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Isidor Flodström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Lindman), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14262
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Isidor Flodström, urn:sbl:14262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl Lindman), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se