G F Carl Florman

Född:1886-07-12 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1963-03-22 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Arméofficer, Flygare, Flygtrafikpionjär


Band 16 (1964-1966), sida 219.

Meriter

2 Florman, Gustaf Fredrik Carl, f 12 juli 1886 i Sthlm (Hedv El), d 22 mars 1963 där (Kungsh). Föräldrar: löjtnanten Ernst Gösta F o grevinnan Ida Julie Mathilda Ebba Georgina Bonde af Björnö. Mogenhetsex vid Nya Elementarskolan i Sthlm 1905, praktiserade 1 år vid Fagersta bruk för att bli bergsingenjör, underlöjtn vid Svea art reg 31 dec 1908, löjtn 5 dec 1914, tjänstgöring först som spanare, senare som pilot vid arméns flygkomp 1914–18, kommenderad för flygstudier till Tyskland 1918, till USA 1920, flygattaché i London 1922–23, stiftare av ab Aerotransport 1924, verkst dir där 1924–49, sakkunnig i flygsäkerhetsutredningen 1929–31, i luftfartsutredningen 1934.

G 25 sept 1919 i Sthlm (Engelbr) m Alice Emma Charlotte Cervin, f 25 febr 1897 där (Hedv El), dtr till bankir Carl C o Caroline Marika Alice Dickson.

Biografi

Carl F var nyutnämnd löjtnant vid Svea artilleri, när han kastade om och gav sig flyget i våld. Redan en vecka efter första världskrigets utbrott anmälde han sig som flygspanare vid arméns flygkompani på Malmslätt. Efter tjänstgöring i Boden tog han 1915 sitt flygcertifikat (nr 35), uppmärksammades av högre myndigheter och blev flygsakkunnig vid generalstaben. Innan han mitt under brinnande krig skickades till Tyskland, där han gjorde värdefulla flygstudier, hann han också med att vara provflygare hos dr Einar Thulin i Landskrona.

Efter ytterligare flygstudier i USA 1920 placerades F 1922 i London som den förste av svenska regeringen utnämnde flygattachén. Det visade sig snart, att här hade rätt man kommit på rätt plats. En rapport från F om Royal Air Force, som 1918 organiserats till ett självständigt vapen, åstadkom en militärpolitisk strid här hemma. Enligt 1914 års försvarsordning hade i Sverige upprättats ett marinens flygväsende och ett arméns flygkompani. När F efter engelskt mönster kastade fram tanken på ett enhetligt, självständigt flygvapen, väckte detta kraftig opposition särskilt inom marinen. Försvarsminister Carl Malmroth framlade ett kompromissförslag med en armé- och en marinflygkår. F blev sekreterare i det särskilda utskott som våren 1924 skulle granska förslaget. Efter hårda förhandlingar förordade utskottet upprättandet av ett självständigt flygvapen, vilket kom till stånd 1 juli 1926. Per Albin Hansson – i olika omgångar försvarsminister – brukade säga att han själv och F skapat det svenska flygvapnet.

Omedelbart efter hemkomsten från Londonkommenderingen hade F börjat i praktiken omsätta de erfarenheter han vunnit i utlandet, framför allt i USA. Sin aktiva flygarbana hade han avslutat 1918. Tillsammans med sin yngre broder Adrian införde han 1923 skywriting som reklamform i Sverige, och 1924 kom det initiativ som för alltid skrev in hans namn i det svenska flygets historia. Med ingenjör Karl Lignell som teknisk expert startade F ab Aerotransport, det första verkligt seriösa försöket att koppla in vårt land i den allt livligare lufttrafiken.

Tidigare hade det funnits ansatser till svenskt trafikflyg, men alla projekt hade gått omkull. I stor utsträckning inom den närmaste släkten, hos makan Alice och svågern bankir Tage Cervin, skrapade F ihop 350 000 kronor, skrev kontrakt på engelska flygplan, annullerade kontraktet på grund av alltför lång leveranstid och gjorde ett lyckokast genom att i stället köpa fyra enmotoriga Junkersplan.

Efter de första stapplande stegen 1924 lyckades F med sin vanliga entusiasm, aktivitet och övertalningsförmåga övertyga statsmakterna om nödvändigheten av statsunderstöd åt Aerotransport med resultat, att han redan våren 1925 kunde starta regelbunden trafik Malmö–Hamburg–Amsterdam med 3-motoriga Junkersplan. Aerotransport var också ett av de första bolag som köpte Douglasplan, en typ som 25 år senare fortfarande dominerade stora delar av särskilt den interkontinentala flygtrafiken.

F:s optimism när det gällde flygets framtid kände inga gränser. De första 15 åren i Aerotransports historia överträffade alla förväntningar. Men med andra världskriget slogs det civila flyget i spillror. F försökte hålla vägarna öppna till båda de stridande lägren, ett i längden omöjligt konststycke. Hans intuition svek honom inte heller denna gång. I god tid gjorde han sitt val och med kurirflygningar till Skottland, vilka dock inte avlöpte utan offer i plan och människoliv, byggde han upp en goodwill som svenskt trafikflyg vid fredsslutet fick nytta av. Arbetet kunde återupptas i av F tidigare utstakade banor.

Förhandlingar med ryssarna om en Moskvalinje i mitten av 30-talet, vilka ledde till att Stalin lämnade en ekonomisk garanti som inte ens optimisten F vågat drömma om, överläggningarna med Göring i krigets första skede för att försöka rädda vad som räddas kunde, insatserna i fråga om förarbetet för det svenska Atlantflyget, det är ytterligare, några av de milstolpar i F:s pionjärarbete, som måste nämnas. Efter 25-årig gärning i trafikflygets tjänst drog sig F 1949 tillbaka och bosatte sig i sin villa S: ta Monica i Villefranche-sur-Mer på franska Rivieran. Sina fem sista år tillbringade han på Sophiahemmet i Sthlm efter en hjärnblödning.

Författare

Carl-Ewald Holmquist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s dagböcker hos familjen.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Risken vid flygning (Försäkringsföreningens tidskrift, 43, Sthlm 1920, s. 295–308). – Flygvapnet och Sveriges försvar. Sthlm 1923. 30 s., 2 pl. 2. uppl. 1943. – Flygvapnet. Föredrag hållet inför Försvarsutskottet den 17. mars 1924. [Rubr.] Sthlm 1924. [Maskinskr. i övertr.] 23 s. – Förslag till organisation av flygvapnet, utarb. på uppdrag av Försvarsutskottet. Sthlm 1924. [Maskinskr. i övertr.] 38 s. – Varför bör svensk lufttrafik understödjas? Södertälje 1925. 32 s. [Anon.] – Sverige från luften. En geografisk snabbvy av vårt land . . . (Jorden runt. Magasin för geografi och resor, 1, Sthlm 1929, s. 49–64). – Utvecklingslinjerna för lufttrafiken i de nordiska länderna. Sthlm 1931. 8 s. (Nordiska handelsmötet i Helsingfors 1931). – Betänkande och förslag rörande åtgärder för höjande av säkerheten vid flygning. Sthlm 1931. 194 s. [Föret.; tills. m. B. Holmgren m. fl.] (SOU, 1931: 27). – Utredning rörande reguljär luftfart samt luftfartsmyndighetens organisation avlämnad den 26 november 1934 av sakkunniga tillkallade inom kommunikationsdepartementet. Sthlm 1934. 244 s., 2 kartor [Föret.; tills. m. T. Nothin m. fl.] (SOU, 1934 : 48). – Lufttrafik. Sthlm 1936. 134 s. (Flyg- och motortekniskt bibliotek, 6). – Trafikflyg av i dag och i morgon (Jorden runt, 12, 1940, s. 548–552). – Några allmänna synpunkter på världslufttrafiken och de ekonomiska problem, som uppstå i samband därmed (TT, 71, Norrköping 1941, Allm. avd., s. 269–274). – Flyget i kulturlivets tjänst (Flygboken, Malmö 1945, s. 155–192). – Svensk luftfart och dess framtidsutsikter (TT, 75, 1945, s. 710–712).

Källor och litteratur

Källor o litt: Bengt Janzon, C F berättar, 1–2 (Sv D 8 o 9 juli 1956); H Ostelius, Calle Flor (Obs 1946); Sv arméns rulla 1915 o 1918; Väd 1963. – Nekrologer i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G F Carl Florman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Ewald Holmquist), hämtad 2020-12-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14266
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G F Carl Florman, urn:sbl:14266, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Ewald Holmquist), hämtad 2020-12-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se