Flygare, släkter



Band 16 (1964-1966), sida 226.

Biografi

Flygare, släkter, så vitt känt inte sinsemellan befryndade.

1 Enligt den för sina ofta ovederhäftiga uppgifter kände 1700-talsgenealogen J O Åkerstein var kaptenen vid Skaraborgs reg Olov Nilsson F far dels till de båda med namnet von Flygarell 1718 adlade bröderna majoren vid artilleriet Jonas Gustav F (1666—1748) och hovintendenten Anders F (d 1734), dels till en Erik F, från vilken en av de ofrälse släkterna F härstammade. O Bergström har emellertid påpekat, att någon kapten Olov Nilsson F inte påträffats i krigsarkivets rullor, att den ovannämnde Jonas Gustav F uppges ha varit född i Gbg, och att ätten von Flygarells stamfar i stället torde ha varit en Gustav Nilsson F, som 31 juli 1661 blev löjtnant vid artilleriet där och enligt en anteckning av 13 jan 1675 (Rullor 1678: 1) var född i Södermanland och 41 år gammal; han uppträder inte i räkenskaper och rullor senare än mars 1677. Åkersteins uppgift, att den ofrälse släkten F:s stamfar, arrendatorn Erik F (1677— 1711) på Skall torp i Skärvs sn (Skarab), skulle ha varit bror till bröderna von Flygarell torde däremot vara riktig. Dels hade nämligen Erik F:s son kaptenen Gustav Conrad F (d 1753) ett förnamn gemensamt med Jonas Gustav von Flygarell och dennes sannolike far, dels var han liksom dessa anställd vid artilleriet, dels bytte han tjänst med Jonas Gustav von Flygarell enligt k brev 30 april 1746.

Gustav Conrad F blev farfars far till svenska kyrkans missionär i Sydafrika Carl Ludvig F (1834—83), av vars söner två stupade i boerkriget, medan Stefanus Natanael (Natte) F (1870—1929) återvände till Sverige, där han blev fil lic, sekreterare i Försäkringsföreningen och redaktör för dess tidskrift. Han har författat en lärobok i svenska språkets betydelse- och stillära. Gustav Conrad F:s yngre bror, bokhållaren (ej kamreraren) i statskontoret Niclas F:s (1704—49) son Johan Erik F (1732— 1804) blev landssekreterare i Kalmar län 1778 och efterträddes såsom sådan 1796 av sin son Johan Magnus F (1776—1836), vilken fick lagmans titel 1809. Den sistnämndes son, läraren (majoren) vid Mariebergs artilleriläroverk Johan Magnus F (1812— 48), publicerade bl a Förslag till grunder för inre organisation af en ränteförsäkringsanstalt för Sverige jemte sannolikhetsberäkning (1843) och utarbetade sannolikhetsberäkningar med vidlyftiga tabeller i den 1845 tillsatta kommittén för förslag ang livränte- och livförsäkringsanstalter. Han blev far till den kände kyrkoherden Johan Magnus Gustaf Emil F (1848—1907).

Emil F kallades att fr o m 1877 vara svensk präst i Paris och förordnades s å till sjömanspräst i Dunkerque, Calais och Boulogne. Han blev tjänstgörande pastor vid svenska församlingen i Paris vid dennas bildande 1882, kyrkoherde i Kristianstad 1884 (tilltr 1886), kontraktsprost i Villands kontrakt 1901 samt kyrkoherde i Gårdstånga och Holmby (Malm) 1904 (tilltr 1905). F var en av Lunds stifts märkligaste prästmän i nyare tid (Carlquist). Hans predikningar, som drog stora åhörarskaror, var fulländade både i formen och i framförandet, till innehållet fängslande och ofta med anknytning till aktuella frågor. F var även framstående som organisatör.

Emil F blev far till bl a utrikesredaktören i Sydsv Dagbl Carl Johan Albin F (1876— 1926), tandläkaren i Paris Ernst Edvard F (1877—1942), känd som initiativtagare till svenska sjukhemmet och ålderdomshemmet där, samt skådespelerskan Anna F-Stenhammar (f 1880), g m arkitekten Ernst Wilhelm Emanuel Stenhammar (1859—1927). Son till Carl F är den kände regissören Carl (Calle) Emil Anders F (f 1907). En bror till Emil F samt två av hans söner emigrerade till Brasilien.

2 En annan släkt F härstammade enligt E Hammarström (1792) från en »J Flygare, Lif-Drabant hos Kon Carl XII», som »efter undfångit afsked bodde i Arboga». Den åsyftade livdrabanten, som dog i Arboga 1728 vid 72 års ålder, hette emellertid Olov F såväl enligt sin pensionsansökan som enligt Arboga dödbok. Livdrabanten blev enligt Hammarström far till Jöns F (d 1763), som 22 mars 1738 jämte landssekreteraren Johan Woltersson av bergskollegium fick privilegier på vad som inom kort blev Siljansfors bruk i Mora sn (Kopp), där han enligt mantalslängderna bodde 1739—55, till en början med titeln »commissarie» men från 1743 med titeln brukspatron. Av hans söner blev Gustav F (1743—1805) professor i juridisk ekonomi samt allmän romerskgermansk lagfarenhet i Uppsala 1787, medan Jöns F d y (1746—1806) blev eo juris adjunkt vid samma universitet 1779 och stadssekreterare i Uppsala 1782. Han var borgmästare 1791—1803 i Gävle, vilken stad han representerade som riksdagsman i borgarståndet 1792, och fick slutligen lagmans titel. En av Gustav F:s söner var provinsialläkaren i Sunnerbo hd (Kron) Axel F (1792 —1833), g m författarinnan Emilie F-Carlén (1807—92; bd 7). Även deras tidigt bortgångne son Karl Vilhelm Edvard F (1829—52) var verksam som författare.

3 Av åbon Gabriel F:s (1732—1802) i Kiaby (Krist) söner blev inspektören Lars F (1764—1843) far till stadsläkaren i Laholm Lars Johan F (1806—78), medan inspektören Johan F (1779—1820) blev far till hovkamrer Henrik F (1805—73) på Börringe (Malm). Denne var ledamot av Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1850—66, erhöll sällskapets guldmedalj 1855 samt var en av stiftarna av Malmö lantbruksklubb 1862.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Krigsexp:s registr 1746, Militaria: Ansökn o meritförteckn, Justitierev:s besvärs- o ansökningsmål 17 juni 1772, nr 35 1/2 b, Bergskoll:s registr 1738, RA; Kopparbergs läns mantalsl, KA; Krigskoll:s registr 1661, Krigskoll :s artilleridepartement G III b: Gbg:s artilleriräkn 1677, Rullor 1678: 1, O Bergströms saml, KrA; G Elgenstiernas saml, O Kugelbergs slägtanteckn, 27, E La-gerheim, Geneal lex, 1, KB; J O Åkersteins genealogier, RHA; Landelius' utlandssv saml, ser personhist: Afrika o ser kulturhist: boerkriget, SBL; E Sehlbergs genealogier, H allm lärov :s bibi, Gävle. — Prosten Matthias Flödenas' teckn av Uppsalaprofessorerna 1809, medd av G Garlquist (PHT 1922), s 66; [N W Forsslund,] Sthlms storskola o Upsala Univ vid 1800-talets början (PHT 1915), s 12. — JA Almquist, Riksdagen i Gefle 1792 (1895); C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913—14); B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); G Garlquist, Lunds stifts her- dam, 2:6 (1957); E Erlandson, Skara h allm lärov:s lärj åren 1826—69 (1925), 1870—1910 (1922); F L Fristedt, Tjugofem år i Sydafrika (1905); T Furberg, Kyrka o mission i Sverige 1868—1901 (1962); E Hammarström, Äldre o Nyare Märkwärdig-heter wid St Kopparberget, 4 (1792), s 248; K W Herdin, Bygge o bo i äldre tider (1932), s 261; Johan Magnus F (KrVAH 1848, s 77 ff); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisningens hist fram till år 1830 (1952); A Karlgren, Sv kyrkans mission i Sydafrika (1909), s 135—142; J Kleberg, Statskontoret 1680—1946 (1948); Krok; K Göta artillerireg, 2 (1962); A Le-wenhaupt, Karl XII:s officerare (1920—21); Linnström, 1 (1883); V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911); J F Muncktell, Westerås stifts herdam, 3 (1846), s 159, 413; M Mårtenson, Biogr uppg över Underofficerskåren vid K Svea livgarde (Livgardet till fot) 1700—1784 (stencil 1959); K G Oden, Östgötars minne (1902); Publicistklubbens porträttmatr 1924 o 1936; E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); Sveriges läkarehist, 2: 2 (1824), suppl (1835); T Schreber von Schreeb, Carl XII :s drabantkår (1942); G Sjöström, Kalmar nation i Lund 1670—1914 (1915); dens, Norrlands nation i Lund (1902); dens, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1897); dens, Skånska nationen 1833—89 (1904); G Sprinchorn, Malmöhus läns hushålln:sällsk:s hist (1922), bl a s 108 f, 117; Sv bok-katalog för åren 1916—20 (1923), 1926—30 (1934); Svenskar fallna i kriget (H8D 1, 1899—1900, s 425); Svenskar i utlandet (1929); Sv släktkal 1920—21; Sv porträttgalleri, 10:7 (1897), 16 (1910), 24:2 (1907); C Svens-son-Granér, Landshövdingarna o länsstyr i Kalmar (1935), s 110 f; Sveriges riksbank, 3:2 (1920), s 187, 200; Sveriges tandläkare-kår(1932); Ur Gävle stads hist (1946); Vem är vem: Stor-Stockholm (2:a uppl 1962); [A Wrede,] Fabian Wrede 1802—1893 (PHT 1910), s 111 f.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Flygare, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14270, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2017-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14270
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Flygare, släkter, urn:sbl:14270, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2017-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se