Theodor Foenander

Född:1800-01-16 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1854-07-26 – Karlshamns församling, Blekinge län

Riksdagsledamot, Bokhållare


Band 16 (1964-1966), sida 237.

Meriter

Foenander, Theodor, f 16 jan 1800 i Kalmar, d 26 juli 1854 i Karlshamn. Föräldrar: grosshandlaren Theodor F o Anna Barbara Fornander. Inskr vid Uppsala univ 19 okt 1813, anställd på handelskontor i Kalmar 1814, begav sig 1815 till Amsterdam, varifrån han återkom till Kalmar 1818, inskr vid Lunds univ 10 febr 1820, l:e bokhållare hos firman Winberg o Meyer i Karlshamn senast 1824, drev firma Foenander o Schilting, som upphörde, intendent vid Strömma bomullsspinneri ab, led av borgarståndet 1840—41, 1844—45, led av statsutsk 1840—41, rådman i Karlshamn 1844, magistratens led av Karlshamns stads drätselkommission 1845, v ordf i denna.

G 4 dec 1826 i Karlshamn m Magdalena Sophia von Bergen, f 2 aug 1805 i Hälsingborg, d 23 april 1869 i Karlshamn, dtr till gästgivaren Alexander Magnus von B o Eva Tausson.

Biografi

F:s farfar, komministern i Köping och Egby på Öland Petrus F (1719—63) hade antagit släktnamnet F (av foenum = hö) efter sin födelseort Höboda i Högsby, nu Kråksmåla sn (Kalm). F:s far Theodor F (1758—1811) var grosshandlare och skeppsredare i Kalmar, där han grundade det s k Nya varvet 1806 och byggde sig ett ståtligt hus vid Larmtorget, men hans rederi gick efter hans död i konkurs 1820.

I staden Karlshamns offentliga liv kom F tidigt att inta en ledande ställning. Jämnårig med Karlshamnssonen, sedermera biskopen i Lund J H Thomander, startade F i samråd med denne vid Strömma bomullsspinneri en nykterhetsförening, som omfattade c:a 150 arbetare. C J L Almquist, som ofta och med förkärlek besökte Karlshamn, höll i föreningen ett föredrag om arbetets och nykterhetens ära. F var en förnämlig bärare av tidens liberalism. I stadens liberala läsesällskap stiftade han nära bekantskap med det högre borgerskapet och utsågs av dess ledande män till riksdagsmannakandidat. Han segrade också i valet efter en hård strid men hantverkarna, vilka motsatte sig upphävandet av skråtvånget, som var en av det liberala programmets huvudpunkter.

Vid riksdagen 1840—41 deltog F som elektor i de viktiga utskottsvalen, valdes till ledamot av statsutskottet och förstärkta konstitutions-, banko- samt besvärs- och ekonomiutskotten. F var visserligen nykomling i ståndet men yttrade sig flitigt (c:a 450 gånger), polemiserade rappt och vasst och fick ofta sista ordet. Han motionerade ivrigt och lade ner ett omfattande arbete på längre anföranden och inlagor. Av central betydelse blev han genom den djärvhet och självständighet, som han visade. Oppositionen gjorde som bekant en hård anstormning mot Karl Johan. Angreppet gällde framför allt kabinettskassans oredovisade skuld. Såsom ledamot av statsutskottet kunde F följa denna frågas behandling på initierat håll och lämnade ståndet och även allmänheten genom pressen en sakrik och vederhäftig orientering. Ett par artiklar i Aftonbladet 26 april 1841 och Dagligt Allehanda 28 april torde återge höjdpunkten av F:s insatser. Han var också riddarhusoppositionens, särskilt C H Anckarsvärds handgångne man och något av dennes »eko» i sitt stånd, upptagande såsom sina egna dennes motioner på Riddarhuset. Även åt bondeståndets oppositionsledare Hans Jansson, som bl a ivrat för en ständernas svarsskrivelse på trontalet, skänkte F sitt odelade stöd. För hemstadens del motionerade F framgångsrikt om anslag till navigationsskolan. Han mottogs vid hemkomsten från riksdagen med triumftågsliknande hyllningar. Visserligen hade han ej kunnat medverka till Karl Johans störtande men hade dock aktningsvärda insatser och resultat att hänvisa till. Hans omval ansågs 1844—45 självfallet. Vid riksmötet dessa år blev han ledamot av förstärkta konstitutionsutskottet och bankoutskottet, elektor vid val av JO, suppleant i talmanskonferensen och i förstärkta lagutskottet. Han koncentrerade sig nu på hemstadens intressen och yrkade bl a på en kanal från Skälderviken genom Skåne till Åhus för att häva Öresundstullens skadeverkningar. Han framhöll, huru Karlshamn lidit oförskyllt avbräck genom tillkomsten av Göta kanal, och lyckades vinna riksdagen för betydande anslag till hamnens iordningställande.

Från och med 1845 var F mest kommunalt verksam. Detta år infördes en drätselkommission, vilken utgjorde ett betydelsefullt steg mot 1860-talets kommunallagar. F blev magistratens representant i denna och dess vice ordförande samt genomförde en ny kommunal förvaltning. Hans insats var betydande och tidstypisk. Den gick denna gång i klart demokratiserande riktning.

I rikspolitiken återkom F med utförliga inlagor till reformbanketterna bl a i Örebro beträffande ny representation och nya rösträttsbestämmelser. Av Oskar I förväntade han med värme och entusiasm en genomgripande politisk förnyelse. Vid kungafestligheter i Karlshamn var han en av de fåtaliga talarna, och hans tal gällde typiskt nog utvecklingen av medborgarandan och fosterlandet.

F ansågs som en synnerligen begåvad man. Måhända var han mera respekterad än direkt populär. Han ägde god arbetsförmåga, praktisk erfarenhet och goda kunskaper.

Författare

Gunnar Samuelsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: BorgRP 1840—41 o 1844— 45. — Kalmar nations matr 1663—1863, utg genom S Engström (1926—51). — P G Armfelt, Studentminnen, 1 (1857), s 230 f o 324; P G Berggren, Kalmar stad o dess hist (2:a uppl, 1936); V Ekstrand, Sv landtmä-tare 1628—1900 (1896—1903); M Hofrén, Sjöfart o sjömanshus i Kalmar (1954); G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840—41 (1951); V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719—1866 (1911); B Olsson, Kalmar stifts herdam, 4 (1951); H Rosengren o G Samuelsson, Karlshamns hist 1809 —62 (1949); C Sjöström, Kalmar nation i Lund 1670—1914 (1915); [V Örnberg,] Sv slägt-kalender 4 (1888: tr 1887). s 32.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Theodor Foenander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14283, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Samuelsson), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14283
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Theodor Foenander, urn:sbl:14283, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Samuelsson), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se