Torsten Fogelqvist

Född:1880-01-25 – Lidköpings församling, Skaraborgs län
Död:1941-01-23 – Norrbärke församling, Dalarnas län

Skriftställare, Föreläsare


Band 16 (1964-1966), sida 246.

Meriter

Fogelqvist, Torsten, f 25 jan 1880 i Lidköping, d 23 jan 1941 i Smedjebacken (Kopp). Föräldrar: prosten Johan Peter F o Teodolinda (Linda) Corona Salvén. Mogenhetsex vid Norrköpings h a lärov 1898, inskr vid Uppsala univ 15 sept 1898, fil kand 30 maj 1902, ordf i Uppsala univ:s studentkår o i studentfören Verdandi 1904—05, föreläsare i folkbildningsförbundet 1905—22, lärare vid Brunnsviks folkhögskola jan 1908—1918, rektor där juni 1912—1918, kommunalordf i Ludvika landsförs 1915—17, huvudred för AT maj 1918—1919, medarb i DN från okt 1919, chef för kultur- o polit avd där 1925— 29, förest för Sthlms arbetareinst 1921—22, ordf i Frisinnade klubben 1922, fil hedersdr vid Uppsala univ 16 sept 1927, v ordf i Publicistklubben 1928—29, led av Radiotjänsts nämnd 1935, sakk för överarbetning o utredigering av förslag till psalmbok för sv kyrkan 1936. — LSA 1931.

G 1) 31 mars 1907 (—1919) i Rättvik m Alice Carin Ringborg, f 21 apr 1884 i Norrköping, dtr till grossh Edvard R o Helen Nash Hooker, 2) 23 mars 1920 i Djursholm m Jeanna Cecilia (Cici) Gunther, f 18 febr 1881 i Sthlm (Kat), dtr till minister Ernst Axel G o Maria Cecilia Lind samt förut g Palme.

Biografi

Intrycken från det konservativa prästhemmet i Norrköping blev avgörande för F. Hemmets fast utbildade seder i anknytning till kyrkoårets rytm lade grunden till hans utpräglade känsla för traditionernas betydelse. »Den som utan nödtvång för livets oundgängliga växt och utveckling bryter tradition är en vandal. Han berövar mänskligheten det sammanhang som kräves i all utveckling. En klok framtidsman är icke någon dum jasägare till allt vad dagen tanklöst fordrar. Han förstår, att det levande måste med sig förena 'det levande förflutna' och att förflutet, närvarande och tillkommande bilda en obruten livets kedja» (Minnen, meningar, melodier, 1930, s 36 f). När F skriver dessa reflexioner i en skildring från hemmet, vidgas begreppet tradition. Allt som förstör samhörighetskänslan är i grunden livsfientligt. I kulturella frågor förblev den politiskt liberale F en traditionalist.

Under gymnasist- och studentåren framväxte F:s liberala åskådning. Hans revolt mot konservatism och kristen tro var en tidstypisk reaktion hos gymnasisten, som läste Viktor Rydberg och med spänning följde diskussionen kring Dreyfusprocessen. Ett livligt engagemang i studentföreningen Verdandi stärkte hans kontakter med den kulturella debatten. Av recensioner och andra samtida artiklar framgår, att han med beundran läste exempelvis Hans Larssons och Ellen Keys inlägg i denna. Hans akademiska studier avslutades 1902 med en filosofie kandidatexamen, i vilken ingick bl a nordiska språk och estetik med litteratur- och konsthistoria. Under åren närmast efter examen innehade han olika uppdrag inom Verdandi och studentkåren. En påbörjad licentiatavhandling i nordiska språk över ämnet »Sinnesanalogier i språket» blev aldrig fullbordad. Forskningens koncentration gav han sig sällan tid till. Hans ekonomi tillät honom ej heller att under yngre år helt ägna sig åt forskning. Sina vetenskapliga ambitioner fick han då och senare tillfredsställa genom några monografier, av vilka de över Hedborn (1937) och Karlfeldt (1940) främst bör nämnas.

Under Verdanditiden hade F lärt sig, att vetande måste följas av handling och att en akademiker med sin utbildning även hade fått ett kulturansvar. Genom medverkan i folkbildningsarbetet som föreläsare och folkhögskollärare visade han sitt intresse och sin fallenhet för att göra den humanistiska vetenskapens rön lättillgängliga för skilda folkgrupper. Föreläsningsverksamheten fortgick under en längre period av hans liv, och under sina turnéer kom han att besöka ett mycket stort antal orter i Sverige. Den egentliga lärarbanan begränsas i tiden av åren på den nystartade folkhögskolan i Brunnsvik. Där lärde han första gången närmare känna representanter för arbetarrörelsens unga generation. Traditionalisten F mötte människor, som enligt hans åsikt saknade historiskt sinne och relativitetskänsla. För en person som tidigt hänförts av Ibsens personlighetsideal innebar teserna om klassolidaritet och kamp för materiella vinningar något oroväckande. F uppfattade stämningarna efter storstrejken 1909 som en kamp mellan kultur och barbari. I ett inlägg i debatten kring bl a Ossiannilssons roman Barbarskogen varnade han dock för en ofruktbar kritisk inställning till den nya tiden, I stället borde man »ge sig med som arbetare på den sociala frågans lösning. Och vad är där vår plikt? Inte att hejda tidens ström, men att rädda all god gammal kultur in under den nya kulturens tak. Vår plikt är att söka insmälta det bästa av de individuella värdena i den altruismens och samarbetets tidsålder, som nu begynner och som måste begynna» (Social Tidskr 1910, s 305). I sina tal vid skolans årsavslutningar hävdade han värdet av en fri och saklig kritik, tolerans mot oliktänkande och besinning inför kunskapens makt och ansvar. Under de senare åren på Brunnsvik inleddes F:s egentliga kontakter med dagspressen. Därigenom fick han möjlighet att inför en större publik fritt utveckla sina tankar i aktuella frågor. Den ökade förvaltningsbörda, som följde med skolans ständiga ekonomiska bekymmer, kom honom att alltmer längta bort från sitt föreståndarskap. Han accepterade därför villigt erbjudandet att helt övergå till journalistiken. Sitt intresse för folkbildningsfrågor fick han även i fortsättningen tillfälle att visa genom olika diskussionsinlägg.

Efter ett år som huvudredaktör för den liberala Afton-Tidningen anställdes F 1919 vid Dagens Nyheter. Redan under de föregående åren hade han deltagit i den politiska debatten och bl a uttalat sin besvikelse över proportionalismens följder för kvalitetssynpunkterna inom politiken. Ett liberalt parti skulle enligt hans mening sträva efter att föra fram ett kulturellt idéprogram. Hänsyn till väljaropinionerna fick ej bestämma partiets ställningstaganden. Även i ett minoritetsläge kunde man hävda sina åsikter. De liberala krafternas splittring gav honom många tillfällen till kritiska artiklar under de kommande åren. Frontlinjerna måste hållas klara både mot höger och vänster.

F:s publicistiska gärning i liberal anda präglades av brytningen mellan hans från ungdomstiden bevarade reformvilja och hans med åren alltmer ökade förståelse för de historiska sambandens betydelse. För honom var liberalismen icke detsamma som en viss politisk gruppbildning. »Den är mera än en åskådning, den är ett temperament, ett sinnelag», förklarade han (DN 23 aug 1925), när han förutom ansvaret för Dagens Nyheters kulturella avdelning även åtog sig ledningen av den politiska. I ett anförande på Brunnsvik 1931 belyste han sambandet mellan vissa demokratiska grundbetingelser och sann kultur: »All kultur som förtjänar namnet vilar på fri övertygelse, fri åsiktsbildning och fri kritik» (Brunnsvikarnas midsommarskr 1932). Hans bedömning av dagsfrågorna kännetecknades oftast av en vilja till tolerans. Förståelsen kunde dock ej sträcka sig längre än till en viss gräns. Om frihetsvärdena hotades på något område, måste sträng vaksamhet iakttas och strid ibland tillgripas.

Dagens Nyheter utvecklades under 1920-talet till ett stort nyhets- och annonsorgan. Tidningens kulturavdelning fick ej eftersättas i detta sammanhang. Pressens uppgift är opinionsbildande och ej enbart opinionsspeg-lande, ansåg F, som satsade hela sin auktoritet på att stärka tidningens ställning som ett respekterat kulturorgan i svensk dagspress. Hans mycket stora arbetskapacitet på redaktionen gav honom möjlighet att delta i de flesta kulturpolitiska debatterna. Där kunde han utveckla sina principiella resonemang på ett bättre sätt än i de inrikespolitiska sammanhangen. Partipolitiska hänsyn kunde han i längden ej ta. När 1930-talets diktaturstater riktade sitt hot mot frihet och rätt, fick hans styrka som idépolitisk debattör stor betydelse.

Inom tidningens kulturavdelning satte F sin prägel särskilt på den litterära debatten. Under studentåren hade han verkat som recensent i Östergötlands Dagblad och Upsala Nya Tidning, och redan då framkom hans djupa beundran för Heidenstam och Karlfeldt. Litteraturens uppgift att förkunna humanistiska ideal utan att det rent konstnärliga kravet åsidosattes blev ett huvudtema i hans litteraturkritik. Han värderade formella förtjänster och reagerade mot en realism, som helt undantränger fantasi och skönhet. De unga författarna sågs med förståelse, när de gav sina skildringar en annan färg än den grå, som han fann vara förhärskande i synnerhet under 1930-talet. »Det är inte på formen, inte på ämnet och tendensen det beror, utan på den naturliga och organiska, allmänmänskliga och konstnärliga föreningen av form, ämne och tendens» (DN 16 mars 1932), framhöll han i ett debattinlägg om skönlitteraturens förhållande till samhällsproblemen. Litteraturkritikens uppgift skulle vara att vägleda läsekretsen. Som akademiledamot kände han sig under sina sista år ha ett särskilt ansvar i den litterära debatten. Den radikale studenten, som under seklets första år skarpt kritiserat akademins konservativa bedömningsnormer, hade själv förvandlats till en litteraturkritiker med många reservationer inför det nya. Detta kom till synes även när han tog aktiv del i utgivandet av den nya psalmboken. F:s egen litterära produktion omfattar ett par diktsamlingar, minnesanteckningar från barna- och ungdomsåren samt främst hans resebrev från olika europeiska kulturcentra. Hans karakteristiska prosastil med dess bildrikedom kom helt till sin rätt, när han i essäistisk form fick betyga mästare som Bach, Vermeer och Renan sin aktning.

De tidigare åren av F:s liv vittnade om hans mångsidiga intressen och hans behov av att få verka i debattens centrum. Under de sista åren präglades hans insats av större koncentration än tidigare. Då framträdde han som humanitetens förkämpe i en inhuman värld. Han vände sig med skärpa mot alla försök till begränsning av pressens frihet att kritisera de makter, som då hotade de mänskliga rättigheterna. Begreppet neutralitet existerade ej för honom, när striden gällde demokratins fortbestånd. Partipolitiska motsättningar måste nu ersättas av en gemensam front på samma sätt som kristen och profan humanism borde verka tillsammans. F:s radikala inställning till kyrkan fick vika för en mer förstående hållning, även om han fortfarande i Viktor Rydbergs anda polemiserade mot vad han ansåg vara det livsfientliga paulinska inflytandet på den kristna etiken.

F:s ställning som en central gestalt i svensk kulturdebatt under tre decennier står klar för hans sentida bedömare. De sista årens kamp för demokratin var en följdriktig avslutning på hans livsinsats som förespråkare för fri kritik och respekt för kulturella värden.

Författare

Alvar Wallinder



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till o frän F bl a i UUB, KB (Ellen Keys o Erik Hedéns samhar), Karl-Erik Forsslunds saml i Nord mus, i Stadsbibi i Norrköping, Bonniers förlags arkiv, SA:s arkiv o på Valdemarsudde.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I ungdomsvår (Nordens Ungdom. Faellesorgan for Nordens Gymnasiesamfund, Aarg. 1, Kristiania 1898—99, s.

5 f). —¦ Gammalt och nytt (ibid., s. 48 f).

— Väntan (ibid., s. 55). — En liten fågel (ibid., s. 127). — I diktade lyckovärldar (ibid., s. 151—153). — Innebrändt (ibid., s. 191). — I skymningen (ibid., 2, Norrköping 1899—1900, s. 49—51). [Samtliga 7 dikter u. sign. Sten.] — Fiametta [dikt] (OoB, 11, 1902, s. 242). — Mejslare [dikt] (Idun, årg. 15, Sthlm 1902, s. 387). — Inspiration [dikt] (ibid., s. 775). — Helhet. Tre dikter (Nornan, svensk kalender för 1903, Sthlm 1902, s. 15(5—158). — Begränsningskänsla, resignation och lifsåskådning. Några synpunkter från vår nyaste skönlitteratur (ibid. 1905, 1904, s. 40—50). — Gammal visa på en sträng (ibid. 1906, 1905, s. 108—110). — Två dikter (OoB, 15, 1906, s. 528). — Henrik Ibsen i hans förhållande till samhälle och samhällsproblem. Några sociala synpunkter. Sthlm 1906. 68 s. (Studentföreningen Ver-dandis småskrifter, 140.) 2. uppl. 1914. — Ungsvensk lyrik (OoB, 16, 1907, s. 493— 504). — Till saknaden [dikt] (Varia, 10, 1907, Göteborg, s. 24). — Sång före vårdagjämningen [dikt] (ibid., s. 129 f). —¦ Litteraturhistoria och litteraturläsning (Arbetarnas studiehandbok, anvisningar för självstudier, utg. av Nykterhets-orden Verdandi, [1,] Sthlm

1907, s. 5—30). — Utvecklingsteori och nykterhetsverksamhet. Högtidstal vid avd. 1 :s årsfäst å Runan den 24 mars 1907 (Unga tankar, tidning för Sveriges godtemplar ungdom, 2, 1907, nr 4, s. 5 f, nr 5, s. 3—6). — Fosterlandskänsla och fosterlandslöshet (Fyr-väpplingen, Excelsiorförbundets organ, 1907, Hjo, nr 3/4, s. 31—38). — Två visor. Till livet. En blomodlares visa. [Dikter.] (ibid.,

1908, nr 3, s. 1). — Ett klöverblad ur skrivbordslådan [3 dikter] (Unga tankar, 3, 1908, nr 12, s. 14). —¦ Demokrati och fredsrörelse. Föredrag hållet vid fredsmötet i Ludvika den

6 juli 1907. Örebro 1908. 14 s. — Pingst. Juihymn. [Dikter.] (Brunnsviks folkhögskolas sångbok, Örebro 1909, s. 44 f, 51). [Flera senare uppl.] — Folkbildning och åsiktsbildning. Några ord för dagen (Brunnsviks folkhögskolas årsbok, 1908—1909, Malmö 1909, s. 16— 20). —¦ »Praktisk» undervisning (ibid., s. 21 —25). — Tal till Brunnsviks elever vid skolans avslutning den 30 april 1910 (ibid., 1909 —1910, Gävle 1910, s. 9—14; äv. tr. i Fram, 1910, Sthlm, nr 7, s. 3—5, o. delvis i Brunnsviks folkhögskolas minnesskrift 1906—1931, Sthlm 1931, s. 11—13). — Tö. Ur Alice och Torsten Fogelquists efterlämnade papper. Malmö 1910. 14 s. [Utg. utan F.:s vetskap.]

— Reflektioner och randanteckningar vid läsningen av barbarskogslitteraturen. 1—2 (So- cial tidskrift, 10, Sthlm 1910, s. 293—305, 361—369). — Den senaste tolkningen av svenskt folklynne. Några ord om och till prof. Gustav Sundbärgs tankar i ämnet (ibid., 11, 1911, s. 314—325). — Det nya systemet (ibid., s. 465—475). — Till Gustaf Frödings minne. Sthlm 1911. 32 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 179.) 2. uppl. 1922. — Bland arbetarungdom. Ett bidrag till frågan om arbetarklassens psykologi och arbetar-högskolans uppgifter (Brunnsviks folkhögskolas årsbok, 1910—1911, Eskilstuna 1911, s. 3—21; omtr. i Brunnsvikarnas midsommarskrift, 1937, Falun, s. 4—14, ibid., 1941, s. 16—27 samt i Brunnsvikarnas årsskrift, 1960, Falun, s. 14—27). — Till en prästerlig vän [dikt] (Verdandisten, 15, Sthlm 1911, nr 4, s. 2; omtr. ibid., 1912, s. 213). — Dikter (Dikt och studie. Minnesskrift utg. af Äste-tiska föreningen i Uppsala med anledning af dess 40-åriga tillvaro, Uppsala 1912, 4:o, s. 14—19). — August Strindberg in memoriam (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, 1, Sthlm 1912, s. 65—69). — På vaxtavla. Dikter. Sthlm 1912. 116 s. — Begränsningskänsla. Till Brunnsviks folkhögskolas elever vid avslutningen av skolans sjätte vinterkurs (Brunnsviks folkhögskolas årsbok, 1911—1912, Eskilstuna 1912, s. 5—7). — Ur språkets djurvärld (Brunnsviks folkhögskolas kvartalsskrift, 1, 1912, Eskilstuna, h. 1, s. 2—11). — I mästerverkens dagar. Ur skråväsendets äldsta urkunder (ibid., h. 2, s. 1—8). — Populärhistorisk källskriftslitteratur (ibid., h. 4, s. 16—23). — Svart och vitt. En språklig färgstudie (ibid., 1913, h. 1/2, s. 49— 59). — Sättet att diskutera (ibid., h. 3/4, s. 29—33). — [Övr. art. i kvartalsskr. ingår även i årsboken eller årsberättelsen.] — Den förlupne håvpoeten [dikt] (Verdandisten, 17, Sthlm 1913, nr 46/2, s. 11). — Vid sjunde årskursens avslutning (Brunnsviks folkhögskolas årsberättelse, 1912—1913, Eskilstuna 1913, s. 3—6). — Växelverkan i undervisningen (ibid., s. 7—9). — Vid åttonde årskursens avslutning (ibid., 1913—1914, Eskilstuna 1914, s. 3—6; delvis omtr. i Brunnsviks folkhögskolas minnesskrift 1906—1931, Sthlm 1931, s. 13 f). — Vid nionde årskursens början (ibid., 1914—1915, Kungsgården 1915, s. 3—8). — Sånger till den förlorade skönheten. Dikter. Sthlm 1915. 87 s. — Hafsmcrgon [dikt] (Strix, 19, 1915, Sthlm, nr 32, s. [2]). — Två distika. 1. Till en ung gosse. 2. Morgonhälsning (ibid., 20, 1916, nr 36, s. [2]). — Nordens fåglar [dikt] (Idun, årg. 29, 1916, s. 671). — Brunnsviks folkhögskola 1906—1916. Uppsala 1916. 136 s. [Anon.] — Frihet och bröd. Några ord om folkhögskolan just nu [Sign.] (Brunnsviks folkhögskolas årsberättelse, 1916—1917, Kungsgården 1917, s. 3—7). — Ungdomen och de liberala idéerna. Ett föredrag. [Rubr.] Sthlm 1917. 15 s. (Föreningen Frisinnade kvinnors småskrifter, 15.) — Våg och vind. Två oden från havet (OoB, 26, 1917, s. 139 f). — Bok och svärd. Tal och uppsatser. Sthlm 1917. 281 s. 2. uppl. 1930. 306 s. — Elden. Bo Bergmans sista diktsamling [rec] (Forum, 4, 1917, Sthlm, s. 174—177). — Walther Ra-thenau och socialismen (ibid., s. 608—612). ¦— Våldets konsekvens. Några ord om krig och klasskamp (ibid., 5, 1918, s. 64—66). — Ett näringspolitiskt framtidsprogram (ibid., s. 124—128). — Begravningsfrågan och den Söderblomska kyrkopolitiken (ibid., s. 184—¦ 186). — [Replik till Söderbloms replik Legendbildning och kyrkopolitik] (ibid., s. 215).

— Anlag och levnadskall [utdrag ur en tidn.-uppsats] (Verdandi, 37, 1919, Sthlm, s. 133— 135). — Parlamentarism och proportionalism (Forum, 7, 1920, s. 547—554). — Det första [dikt] (Unga tankar, 15, 1920, s. 66). — Allvarsmän och narrar. Klipp ur lägget. Sthlm 1921. 240 s. — Knut Kjellberg (OoB, 30, 1921, s. 305—317). — Tidsandan och folkbildningsarbetet. Föredrag hållet vid A. B. F. :s sommarfest å Skansen (Studiekamraten, 3, Sthlm 1921, nr 18, s. 9—11). — Det latinska kvarteret. Några ord om Anatole France (ibid., nr 23—24, s. 6 f). — Åsknatt på skäret [dikt] (ibid., 4, 1922, nr 2, s. 3). — I dödsskuggans dal [dikt] (ibid., nr 16, s. 8).

— När stugan blev mig trång. Utkast från en resa. Sthlm 1922. 130 s. 2. uppl. 1929. — Till minne av Dan Andersson. Ett olitterärt företal (D. Andersson, [Skrifter, 1,] Kolar-historier . . ., Sthlm 1922, s. V—LXXI1I, [2.-3. tryckn.] 1924—25; Samlade skrifter. MinnesuppL, 1, Sthlm 1930, s. VIII—LXXVI [många senare tryckn.]) [Även separat m. för-tit.:] Dan Andersson. En minnesteckning. — Karl-Erik Forsslund. Till 50-årsdagen (Frihet, Socialdemokratisk ungdomstidning, 1922, Eskilstuna, nr 10, s. 4, 10). — Det enda nödvändiga (Samtiden, Tidsskrift for Politik, Literatur og Samfundssporsmaal, Aarg. 33, Kristiania 1922, s. 50—58). — Samhällspolitik och klasspolitik (Forum, 9, 1922, nr 1, s. 37—48). — Ja och nej. Förbudstanken i sif-ferbelysning (ibid., s. 418—431). — Renans bön på Akropolis (ibid., 10, 1923, s. 167— 177). — Fascismen och tidsandan (ibid., s. 343—349). — Den »antilitterära skaldeuppfattningen». Ett diskussionsinlägg (ibid., s. 544—551). — »Renanismen» och krisen i Renans liv (Vår tid, årsbok utg. av Samfundet De nio, 8, Sthlm 1923, s. 107—126). — Paradisets port (Julkvällen, 1923, Sthlm, s. [12] f). — Odyssé i landsorten. Ur en föreläsares oskrivna dagbok (Vintergatan, 1923, Sthlm, s. 15—24). — Från Söderköping till Rom. Minnen och resejournalistik. Sthlm 1924. 265 s. 2. uppl. s. å. — Vattenfågeln [dikt] (Studiekamraten, 6, 1924, nr 2, s. 6).

— Adolf Noreen (ibid., 7, 1925, nr 14—15, s. 10—12). — Släktprostinnor. Några barndomsintryck (Hågkomster och livsintryck, 6, Uppsala 1925, s. 249—262). — Himmelsk ballad om handlanden Carl Fredrik Larsson (Ur en ofullbordad diktcykel: »Sancte Pers portlucka») (Julpost, 1925, Sthlm, s. 28 i). — De två droskbilarna (ibid., 1926, s. 36— 38). — På resa och rot. Minnen och reflexioner. Sthlm 1926. 221 s. 2.-3. uppl. 1926,

1929. — Pressens industrialisering. Föredrag på Publicistklubben 15/5 1926. [Rubr.] Sthlm 1926. 5, (1) s. (Meddelanden från Publicistklubben.) — Septembermånsken [dikt] (Studiekamraten, 8, 1926, nr 23—24, s. 9). — Hösthornets skald (OoB, 36, 1927, s. 696— 704). — Typer och tänkesätt. Litterära utkast. Sthlm 1927. 303 s. — Slaget vid Jä-gersro (Bonniers Veckotidning, 1928, Sthlm, nr 29, s. 30 f). — Till Viktor Rydbergs minne. Sthlm 1928. 64 s. (Bonniers Små handböcker i vetenskapliga ämnen, 23.) — Två dikter. Valkyrieeld. Avsked (Studiekamraten, 10, 1928, nr 23—24, s. 16 f). — Almanackan (ibid., 11, 1929, nr 23—24, s. 16 f). — Västerlandet och den judiskt kristna etiken. Sthlm 1930. 95 s. — Minnen, meningar, melodier. Prosa och vers. Sthlm 1930. 232 s. — Det svenska kulturlandskapet (Svensk kulturminnesvård, ett trehundraårsminne, Sthlm

1930, s. 49—75). — Döbeln vid Tutas. Ett barndomsminne (Vår tid, årsbok utg. av Samfundet De nio, 11, Uppsala 1930, s. 216—228). — Radikalism och radikalism [tal t. Hj. Branting, tr. i Social-Demokraten 25 nov. 1910] (Studiekamraten, 12, 1930, s. 22 f). — »Människans tillvaro är grundad på hoppet.» T. F. :s tal vid Brunnsviks 25-årsfest (ibid., 13, 1931, s. 197 f; omtr. i Brunnsvikarnas midsommarskrift, 1932, Falun, s. 13—15). — Dalmålarens hämnd (Julpost, 1931, s. 30—33). — En natt på skutan (Sten Dehlgren. En minnesbok på femtioårsdagen 26.5.1931, Sthlm

1931, 4:o, s. 27—32). — Hågkomster av Karlfeldt (Hågkomster och livsintryck, 12, Uppsala 1931, s. 112—121). — Erik Axel Karlfeldt. En minnesteckning. Sthlm 1931. 250 s. (Norstedts lilla bibliotek.) — Inledning (E. A. Karlfeldt, Vildmarks- och kärleksvisor, Sthlm 1931, s. 7—18). — Minne av Erik Axel Karlfeldt. Inträdestal i Svenska akademien den 20 december 1931. Sthlm

1932. 68 s. [Även i:] SAH ifrån år 1886, D. 42, 1931, Sthlm 1933, s. 57—124. — Inledning och företal (E. A. Karlfeldt, Tankar och tal med ett lyriskt bokslut, utg. av T. F., Sthlm 1932, s. 7—19; 2. uppl. s.å.). — Ver-dandismen (Verdandi genom femtio år. Ur den svenska radikalismens historia, Sthlm (tr. Upps.) 1932, s. 138—145). — Hembygd [dikt, jämte] Ur Kyrkoår och almanacka. Några prästhemsintryck (C. N. Hedegård, Östergötlands diktare, Uppsala 1932, s. 156 —168). — Om någon vill höra på. Talat och skrivet. Sthlm 1933. 222 s. — Albert Engström. Ett konstnärsalbum med text av T. F. Sthlm 1933. 4:o. 130 s., 8 pl.-bl. — Selma Lagerlöfs Dagbok [rec] (OoB, 42, 1933, s. 170—173). — Flora. Ett hästminne (Julpost, 1933, s. 16—19). —¦ Till svenska arbetare. Tal på Skansen den 30 juli 1933 (Studiekamraten, 16, 1934, s. 324—328). — Jag minns den ljuva tiden. Samlade hågkomster. Sthlm 1935. 259 s. 2.-3. uppl. s. å. — Om svenskt landskap och natursinne (STFÅ, 1935, Sthlm, s. 107—129). — Flyttfågel [dikt] (Studiekamraten, 17, 1935, s. 402). — I publikaners våld. Reseepisoder (Julpost,

1935, s. 14—17). — Kyrkoår och almanacka (Levande svensk litteratur, 5, Sthlm 1936, s. 95—127). — Psalmbok för Svenska kyrkan. Förslag avgivet den 29 febr. 1936, överarbetat av inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga. Sthlm (tr. Upps.)

1936. XXIV, 97, (1) s. [Föret.; tills. m. E. Rodhe o. M. Björkquist.] (SOU 1936:36.)

— Särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunnigas yttrande med anledning av det åt dem lämnade uppdraget att biträda vid utredningen av det utav 1936 års kyrkomöte antagna psalmboksförslaget. Sthlm (tr. Upps.) 1937. 8 s. [Undert.; tills. m. T. Andras o. G. Aulén.] (SOU 1937:40.) — Till förvandlingens genius [dikt] (Poetisk bilderbok, svenska dikter under 100 år, sammanställda av J. Edfelt, Sthlm 1937, s. 206— 209). — Samuel Hedborn. En lyrikers livsöde. Sthlm 1937. 305 s. [Även i:] SAH ifrån år 1886, D. 46, 1935, Sthlm 1937, s. 57— 359, 1 pl.-bl. [M. tit. Samuel Johan H.] — [Direktörstal i SA 1935, ibid., s. 7—21, 48— 56.] — Trohet i det mänskliga. Nyårsbetraktelse i radio nyårsafton 1937 (Studiekamraten, 20, 1938, s. 6—8). — Östergötlands sju städer (STFÅ, 1938, s. 211—242). — Filosofie kandidaten. Studieminnen (Hågkomster och livsintryck, 19, Uppsala 1938, s. 131— 154). — [Företal] (Till 40-årsminnet av mogenhetsexamen vid Norrköpings högre allmänna läroverk den 31 maj—1 juni 1898 [Omsl.; red. av A. Nelson], Uppsala 1938, s. 1 f). — Tykobrahedag i skärgården (Julpost, 1939, s. 7—10). — Advent. Vid invigningen av Undenäs nyrestaurerade kyrka 3.12.1939. Tranås 1939. (3) s. [Undert] [Äv. annan uppl., Undenäs s. å.] — Svenska och klassiska utsikter. Sthlm 1940. 256 s. — Var står vi? (Frihet på glid. Tal av H.-K. Rönblom, L. Nordström, A. Örne, T. F.; inl. av M. Stiernstedt, Sthlm 1940, s. 49—64). — Erik Axel Karlfeldt. Sthlm 1940. 377 s. 2. uppl. 1941. —¦ Sextio år i kulturförsvarets tjänst (Studiekamraten, 22, 1940, s. 242—244). — Vår Herres organist [dikt] (ibid., 23, 1941, s. 30; omtr. ibid., 32, 1950, s. 143). — Folkbildning i vargatider. Tal av T. F. vid Studiekamratens tjugoårsfest i Stockholms konserthus söndagen den 26 februari 1939 (ibid., 1941, s. 35 ff). — I totalstatens skugga. Debattinlägg 1940 utg. av I. Harrie. Sthlm 1941. 62 s. — Skrifter, utg. av Henry Olsson. [1—3.] Sthlm 1941—44. 1. Från ungdoms-och vandringsår. 1941. 313 s., 3 pl.-bl. 2. Svenska utsikter. 1942. 313, (1) s., 2 pl.-bl. 3. Främmande luftstreck. 1944. 340, (1) s., 1 pl.-bl. —¦ Hyllning till Far på sjuttioårsdagen [1913] (J. P. Fogelqvist, Självbiografiska anteckningar m. m. ... utg. av I. F., Norr- köping 1942, s. 105 f). — Tredje rikets ansikte. Tyska iakttagelser 1934—36. Utg.: H. Olsson. Sthlm 1944. 309, (1) s., 1 portr. — Postludium. Kultur och politik. Utg. H. Olsson. Sthlm 1946. 349, (1) s. —Almanackan [ur Brunnsviks folkhögskola 1906—1916] (Studiekamraten, 28, 1946, s. 146—149). — Se människan! Aforistiskt kåseri (W. Hallin, Tankar och stämningar, uppläsningsbok, Sthlm 1950, s. 202—207). — Teknik och kultur (R. Körner, Svensk sakprosa i essayform, Sthlm 1953, s. 47—50). [Äv. senare uppl.] — Till Karl-Erik Forsslund [dikt] (A. Ahlberg, Brunnsviks folkhögskolas historia, D. 2. Sthlm 1956, s. 84 f). — Bearb. ps. 52, 71, 165, 209, 354 o. 365 i 1937 års psalmbok. — Medarb. i Österg. Dagbl. 1901—1903; UNT 1903—07, 1910—11, 1914; GHT 1916—18; Afton-Tidn. 1911—12, 1918—19; DN från 1919; Verdandisten, julnr, fr, 1908.

Utgivit: E. A. Karlfeldt, Tankar och tal med ett lyriskt bokslut, Sthlm 1932, 228 s. 2. uppl. s. å.

Översatt: H. Ibsen, Rosmersholm (dens., Tio dramer, 4, Sthlm 1935, s. 145—250).

Signaturer: Parsifal, Flaccus (österg. Dagbl.); n-st (UNT).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahlberg, Brunnsviks folkhögskolas hist, 2 (1956); dens, T F o Brunnsvik (Brunnsvikarnas årsskr 1960); N Ahn-lund, T F (SAH 52, 1941); K Asplund, En Stenhamraarskrönika (1954); B Bergman, T F (OoB 1927); dens, T F (Studentfören Verdandis småskrifter, 489, 1946); W Bernhard, En bok om Dan Andersson (1941); E Eriksson (Erix), Mellan två epoker (1951); G Freden, Humanist i vargatider (Studiekamraten 1949); J Furuskog, En bortgången humanist (En stormig tid, 1949) ; I Harrie, Kultur o natur (In i fyrtiotalet, 1944); E Hedén, Valda skrifter, 5 (1927); K Hedlund, T F (Studiekamraten 1941); V Johansson, T F o Brunnsvik (ibid s å); L Kihl-berg, DN o demokratins genombrott, 2 (1960); E Klein, En ringkarl (Studiekamraten 1930); S Leander, Under Arbetareinst:s tak (1955); I Ljungquist, T F som DN-medarbetare (Ur DN:s hist, 3, 1954, s 77— 182); Hj Lundgren, T F.s ungdomslyrik (Minnets land 1943); dens, T F, några personliga minnen (Östergötland, red av T La-gerstedt 1955); L Nordström, T F (Vi, 1, 1943); Ny illustr sv litteraturhist, 5 (3:e uppl, 1958); Publicistklubbens porträttmatr, 1936 (1935); H Schiller, Av präst- och kloc-karsläkt, o dens, T F som kulturjournalist (Thalia i Malmö o andra essayer, 1948); S Selander, TF (Européer, amerikaner o annat, 1930); V Spångberg, T F (Duktigt folk, 1930); Till T F på 5 0-årsdagen. Utg av DN den 25 jan 1930; H Tingsten, Mitt liv, 3 (1963); E Uhlin, Dan Andersson före Svarta Ballader (1950); I Wizelius, T F (Tiden 9. 1940).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten Fogelqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Wallinder), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14291
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten Fogelqvist, urn:sbl:14291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alvar Wallinder), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se