Lennart Forsén

Född:1889-02-07 – Finland (i Gamlalakarleby (Kokkola))
Död:1943-09-17 – Danderyds församling, Stockholms län (i Djursholm)

Kemist


Band 16 (1964-1966), sida 323.

Meriter

Forsen, Lennart, f 7 febr 1889 i Gamlakarleby (Kokkola), Finland, d 17 sept 1943 i Djursholm. Föräldrar: sedermera borgmästaren i Jakobstad Frans Justus F o Hilma Charlotta Wirkberg. Studentex vid Helsingfors univ 14 maj 1906, elev vid Eidgenös-sische Technische Hochschule i Zürich 1906, diploming:ex där mars 1911, forskningsassistent där hos prof Richard Willstätter 1911—12, drsgrad där med organisk kemi som huvudämne 30 aug 1912, kemist vid sockerbruket i Jakobstad 1 okt 1912—1 okt 1913 o vid Pargas Kalkbergs ab i närheten av Åbo 1 okt 1913—1 juli 1915, tekn ledare för stridsgasfabriken Olginski i Moskva 1916—17, verkst dir o tekn chef för ab Åströms Fabriker i Åbo 1917—19 o 1921— 24, studerade vid Faculté des sciences vid Sorbonne i Paris sept 1919—mars 1921, tf prof i allm kem teknologi vid Åbo akad 1921—22, doc i allm kem teknologi vid Åbo akad 2 juni 1922—22 nov 1924, laboratoriechef o driftsing vid Lojo Kalkverk ab i Gerknäs hösten 1924—1 nov 1931, chefskemist vid Skånska Cement ab i Malmö 1 nov 1931, prof i kem teknologi vid KTH i Sthlm 20 juli 1939 (tilltr hösten 1940), erhöll per-sonl professur i cement- o betongkemi där 7 maj 1943. V ordf o ordf i Sv teknologfören :s avd för kemi o bergsvetenskap 1940— 41, led av samma fören:s styr 1941—42. LIVA 1940. Innehade finländsk orden.

G 1) 9 aug 1911 (—10 juni 1919) i Kristiania (Fagerborg) m Hanna Kristine (Nanti) Bryn, f 25 febr 1891 där (Trefaldighet), dtr till patentingenjör Alfred Jörgen B o Sofie. Augusta Bonnevie; 2) 9 nov 1924 i Åbo (Svenska) m Emmy Maria Ditzler, f 9 mars 1900 i Brooklyn, USA, dtr till Emil Edvard D o Paulina Maria Matsson.

Biografi

F gjorde sin första större insats, då Aströms tekniska fabriker i Åbo under hans energiska ledning från 1917 moderniserades och utvidgades bl a genom uppförandet av en lim- och gelatinfabrik och genom övertagande av landets största borst- och penselfabrik, som delvis arbetade för export på England.

Då frihetskriget bröt ut i början av 1918, sökte sig F omedelbart över Sverige till armén av frivilliga i södra Österbotten, där han som maskingevärsledare deltog i front-striderna till krigets slut. Därpå fortsatte han sin verksamhet vid Åströms fabriker. Samtidigt tog han initiativet till upprättandet av en kemisk-teknisk fakultet vid Åbo akademi.

Åren 1919—21 bedrev han forskning rörande molybdenets kemi vid Sorbonne. Som kemist vid Loj o kalkverk ab:s cementfabrik från 1924 gjorde han sig genom sina här utförda undersökningar främst över bindetids-regleringens kemiska förlopp vida känd som en initiativrik och djuplodande forskare på cementkemins område. Härav kom det sig, att han erbjöds chefplatsen som kemist vid Skånska Cement ab:s laboratorium i Limhamn, dit han flyttade 1931. Här ledde hans arbete bl a till ny specialiserad cementtillverkning (silikatcement, pansarcement). För sina banbrytande utredningar om cementets avbindningsreaktioner fick F 1940 Sv teknologföreningens Polhemsmedalj.

År 1939 blev F professor i kemisk teknologi vid KTH, men redan 1943 erhöll han en personlig professur i cement- och betongkemi, vilken skulle stå i samband med det på hans tillskyndan grundade forskningsinstitutet för cement och betong vid högskolan och bereda honom möjlighet att helt få ägna sig åt sin specialforskning. Som professor vid högskolan såg F som sitt främsta mål att söka åstadkomma en förbättring av kemiingenjörernas utbildning. Han föreslog att undervisningen vid de tekniska högskolorna skulle omformas så, att flertalet ingenjörer skulle finna det förmånligt att komplettera sina studier genom avläggande av doktoringenjörsexamen. Därigenom skulle industrin kunna få forskare och driftsingenjörer av högre kvalitet än förut.

Under vinterkriget (1939—40) gjorde F en betydande insats vid ordnandet av den svenska Finlandshjälpen. Genom sina goda relationer till inflytelserika svenska medborgare kunde han därutöver som förbindelseman mellan den svenska hjälporganisationen och den finska legationens handels- och socialavdelningar göra sitt gamla fosterland ovärderliga tjänster under denna svåra tid. Hans febrila verksamhet under krigstiden lade grunden till den ohälsa, som inom kort skulle ända hans liv.

Författare

F W Klingstedt 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Einfiihrung des Magnesiums in die Derivate des Chlorophylls (Justus Liebig's Annalen der Chemie, Bd 396, Leipzig 1913, s. 180—193; tills. m. R. Will-stätter). — tlber den Äbbau der beiden Chlorophyllkomponenten durch Alkalien (ibid., 400, 1913, s. 147—181). — Die Phyl-line des Chlorophylls A, ihre Bildung durch Abbau und partielle Synthese. Akad. avh., Ziirich. Berlin 1913. 60 s. — Portlandcement och cementfabriken i Pargas (Meddelanden från Finska kemistsamfundet, 23, Hfors 1915, s. 137—150; ur Teknikern, 24, Hfors 1914, s. 395—399). — Om bladgrönt och blod-rödt, föredrag . . . (ibid., 24, 1916, s. 31— 41; ur Teknikern, 25, 1915, s. 106—109). — Systématique et constitution des dérivés de 1'acide molybdique, 1—3 (Comptes rendus hebdomadaires des séances de Pacademie des sciences, Torne 172, janvier—juin 1921, Paris 1921, s. 215—220, 327—330, 681—686). -— Kalkens betydelse för jordbruket. Hfors 1925. 20 s. [Anon.; tills. m. E. Sandelin.] — Ueber die chemische Wirkung von Gips und anderen Abbindeverzögerern auf Portlandze-mentklinker (Zement, Wochenschrift fiir Hoch- und Tiefbau, Jahrg. 19, 1930, Char-lottenburg, s. 1130—1134, 1155—1160; äv. i 53. ordentliche Generalversammlung des Vereins deutscher Portland-Cement-Fabrikanten, ibid. 1930, s. 161—188, 192, 194 f). — Om portlandcementets kemi (TT, 61, Sthlm 1931, Kemi, s. 33—36, 41—47, 49—53). — Om den kemiska orsaken till gipsens hårdnande (Finska kemistsamfundets medd., 40, 1931, s. 38—42; tills. m. C. R. W. Mylius). — Om koordinationslärans tillämpning på ce-mentets och klorkalkens kemi (Svensk kemisk tidskrift, 44, 1932, Sthlm, s. 248—267). — Die Chemie des Portlandzementes in kom-plex-chemischer Darstellung (Zement, 22, 1933, s. 73—77, 87—91, 100—102; även separat, Berlin 1933, 35 s., 9 pl.). — Om cementspecialisering (Betong. Meddelanden från Svenska betongföreningen, 1934, Sthlm, s. 219—248). — Uber die Klinkermineralien und ihre Bildung (Angewandte Chemie, Jahrg. 47, 1934, Berlin, s. 162 f). —¦ Erikoissemen-teistä (Teknillinen Aikakauslehti, 1935, Hfors, s. 8—20). — Historik över cementets och cementkemins utveckling (Byggnadsvärlden, 26, 1935, s. 229—234). — Om portlandce-mentets kemi. Hfors 1935. 41, (3) s. (Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, Acta, Bd 11; på tyska m. tit. Zur Chemie des Portlandzementes i Zement, 24, 1935, äv. separat, Berlin-Charlottenburg 1935, 84 s., äv. som Bericht Nr 85 der Eidgenössischen Materialprüfungsanstalt; på eng. i Concrete, 45, London 1937.) — Om Portlandcementets kemi och om olika cementsorter (TT, 65, 1936, Kemi, s. 65—68). — Om de kemiska reaktionerna vid cementets hårdnande (TT, 67, 1938, Kemi, s. 49—53, 59—63, 67—72; på tyska i Zement, 27, 1938; även på eng. i Proceedings of the symposium on the chemis-try of cements Stockholm 1938, Sthlm 1939, s. 298—363, 381—394). — Om utbildning av kemi-ingenjörer i Sverige (TT, 71, 1941, Kemi, s. 9—14). — Uber die Basizität des Chlorkalkes (Svensk kemisk tidskrift, 53, 1941, s. 217—221). — Medv. i Föredrag vid Cementtekniska mötet i Malmö . . . 1932[— 38]. Malmö 1932[—39].

Källor och litteratur

Källor o litt: Eckl:dep:s konseljakt 20 juli 1939, nr 7, RA. — Bih till riksdagens prot ... 1943, 1:3: 8:e huvudtit (1943), s 216 ff. — F W Klingstedt, LFf (Finska kemist-samf:s meddel 1944); S Nordengren, L F:s gärning (TT 1943, Kemi, s 88 ff); SMoK 2 (1944); Sv TeknF, 2 (1937); Vem var det? (1944); Väd 1943; nekr i SvD 19 o 22 sept 1943.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lennart Forsén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14355, Svenskt biografiskt lexikon (art av F W Klingstedt), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14355
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lennart Forsén, urn:sbl:14355, Svenskt biografiskt lexikon (art av F W Klingstedt), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se