Meriter

Forssblad, Nils Richard, f 20 maj 1888 i Uddevalla, d 18 sept 1937 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: provinsialläkaren Richard F o Helja Christina Jacobson. Studentex vid Östersunds lärov 1906, avgångsex från KTH:s avd för elektroteknik 1909, ing vid Trollhätte kraftverk 1909, vid AEG:s ingenjörsbyrå i Ggb 1910–11, vid Siemens-Schuckertwerke i Berlin 1912, arbetschef vid kraftledningsbyggnad i Tyskland 1913–14, ing vid vattenfallsstyr 1914–16, driftschef vid ångkraftverket i Västerås 1917–27, övering vid Sthlms elverk 1927–30, verkst dir för Krångede ab från 1 okt 1930, dir i Krafttransport ab från 1936. – Led av styr i Mellersta o Norra Sveriges Ängpannefören 1929 o av styr för Indalsälvens regleringsfören från 1931. – RVO 1925, RNO 1936.

G 15 febr 1919 i Sthlm (Ad Fredr) m Lisa Dagmar Suber, f 10 dec 1893 i Gbg (Domk), dtr till grossh Ernst Ludvig S o Gerda Elisabeth Eliason.

Biografi

Efter flera kortare anställningar i Sverige och Tyskland var Nils F 1917–27 chef för vattenfallsstyrelsens ångkraftverk i Västerås. Under krigsårens svåra bränslekris gjorde F här betydande insatser. Han konstruerade sålunda en elektrisk ångpanna, som bär hans namn, och byggde i Västeråsverket en strålningsångpanna, 1931 belönad med Ingeniörsvetenskapsakademins mindre guldmedalj.

F övergick 1927 till Sthlms elverk, där han fick leda den svåra och sedan länge förberedda övergången från likström till växelström och från 25- till 50-periodig växelström. Redan 1930 lämnade han emellertid denna tjänst för att som chef för Krångede ab slutligt planlägga och genomföra det stora Krångedeprojektet. Detta omfattade kraftverk i Indalsälven, huvudledning till Horndal med fortsättning till Sthlm och fördelningsledningar till företagets övriga delägare, Sandviken, Korsnäsverken, Hofors, Brukskoncernen och Bergslagens gemensamma kraftförvaltning. Arbetena påbörjades 1931 och var avslutade 1936. Samma år beslöts byggandet av en kraftledning från Homdal till Nässjö för samköming med Sydsvenska Kraft ab, och F blev direktör för det av de. båda företagen för ändamålet bildade Krafttransport ab.

I ledningen av Krångedeföretaget kom F:s framstående egenskaper till sin rätt både vid utformandet av villkoren för samverkan mellan delägarna och framför allt vid lösandet av det stora byggnadsverkets skiftande uppgifter och problem, sammanhängande bl a med byggandet av den mäktiga avloppstunneln och med den i Sverige ej förut tillämpade höga överföringsspänningen om 220 000 volt.

Författare

Erik Grill

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Statens ångkraftstation i Västerås. Föredrag vid afdelningens för elektroteknik sammanträde den 22 febr. 1918 (TT, årg. 48, 1918, Sthlm, avd. Elektroteknik, s. 47–53). – Undersökning av en ång-anläggnings verkningsgrad vid intermittent drift (ibid., 52, 1922, s. 171–173; tills. m. S. André). – Ett nytt system för elektrisk jordbearbetning. Föredrag vid Svenska motokulturföreningens ordinarie årsmöte den 20 mars 1923. Sthlm (tr. Uppsala) 1923. 19 s. (Meddelanden från Svenska motokulturföreningen, 97; 1923:4.) – A new system of electrical cultivation. Västerås 1923. 14 s. – Den elektriska jordbearbetningen – ett nytt belastningsobjekt (TT, Elektroteknik, 53, 1923, s. 113–116). – Vattenkraftens användning för värmealstring (ibid., 54, 1924, s. 117–120). – [Genmäle] (ibid., s. 160). – Om eldstadstemperatur och maximalbelastning vid ångpannor (IVA, meddelande nr 60, 1926, Sthlm, s. 155–171). – Stockholms elektricitetsverks nya installationsföreskrifter. Meddelande vid årsmötet i april 1928. Sthlm 1928. 8 s. (Svenska elektricitetsverksföreningens handlingar, 1928, nr 13.) – Intryck från en Amerikaresa hösten 1928 (TT, Elektroteknik, 59, 1929, s. 61–65). – Några ord om kraftledningen Krångede–Horndal (ibid., 65, 1935, s. 26 f). – Krångede kraftverk och överföringssystem (ibid., 66, 1936, s. 157–166).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Lübeck, NR? (Dödsrunor utg av S:te Örjens Gille, 2, 1932–41); SMbK: Sv TeknF, 2 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils R Forssblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14365, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Grill), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14365
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils R Forssblad, urn:sbl:14365, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Grill), hämtad 2024-04-25.