C E Gerhard Forssell

Född:1882-11-30 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1964-07-14 – Sollentuna församling, Stockholms län

Veterinär


Band 16 (1964-1966), sida 356.

Meriter

4 Forssell, Carl Ebbe Gerhard, bror till F 3, f 30 nov 1882 i Sthlm (Hedv El), d 14 juli 1964 i Sollentuna (Sth). Mogenhetsex vid N reallärov 17 maj 1901, veterinärex vid Veterinärinst i Sthlm 14 juni 1905, tf adjunkt där 1906—07, assistent vid kir kliniken där 1908—09, bataljons veterinär vid Skånska husarreg i Hälsingborg 23 april 1909—25 aug 1911, bataljonsveterinär i Fältveterinärkårens reserv 1911—19 med kaptens tjänsteställn 31 jan 1919, tf laborator i kirurgi vid Veterinärhögskolan 25 nov 1911, laborator där 4 jan 1915, prof 31 dec 1925—1948, överveterinär i Skand kreaturs-försäkringsbol 1928—52. Sekr i utredn rör arméns veterinärväsende 1916, sekr i Sv militärveterinärsällsk 1916—19, chef för Sv Röda Stjärnans Finlandsambulans 1918, ordf i Sthlm-Upplands Veterinärsällsk 1919—24, styr:led i Civila ryttarförb 1924—30, v ordf i Sveriges Akad Idrottsförb 1929—34, ordf i Sthlms Akad Idrottsförb 1929—36, ordf i Sv Veterinärläkarefören 1932—37, medl av Med:styr:s vetensk råd 1934, rektor vid Veterinärhögskolan 1937—47, v ordf i Sv Blå Stjärnans Centralstyrelse 1939—49, sakkunnig vid omorganisationen av Veterinärinrättningen i Skara 1941, ordf för de sakkunniga vid omorganisationen av Statens veterinärbakteriologiska anstalt till Statens veterinär-med anstalt 1942. — Veterinärmed hedersdr i Berlin 1942, Sthlm 1949, Wien 1959 o Helsingfors 1962, led av bl a l'Académie vétérinaire de France. — RVO 1923, LLA 1935, LKrVA 1939, KN02kl 1940, KNOlkl 1947. Innehade även uti ordnar.

G 7 nov 1912 i Gbg (Domk) m Ingegerd Åkerlund, f 7 maj 1892 i Lerum (Älvsb), d 13 febr 1980 i Ödeshög (Ög), dtr till dir Victor Å o Ingegerd Emilia (Elin) Tillander.

Biografi

Efter veterinärexamen 1905 var Gerhard F under hela sin tjänstetid med undantag för en kortare period såsom bataljonsveterinär vid Skånska husarregementet knuten till Veterinärhögskolan i Sthlm som adjunkt, assistent, laborator och från 1926 som avdelningsföreståndare och professor i kirurgi. Åren 1937—47 var han högskolans rektor.

Som vetenskapsman och klinisk forskare var F praktiskt inriktad; skarp iakttagelseförmåga förenades hos honom med en skapande intuitiv fantasi. Hans detaljminne av sjukdomsfall var utomordentligt, och han var inte minst på grund därav en framstående diagnostiker. Han utarbetade många nya behandlingsmetoder och en effektivare undersökningsmetodik inom den veterinärmedicinska kirurgien. Som operatör var F djärv och gjorde angreppen med stor elegans. Han lanserade enkla men effektiva nya operationsmetoder och förbättrade tidigare använda, t ex vid operation mot krubbitning hos häst, vid perforerande spiktramp och s k pipande kvickdrag. F har publicerat mer än hundratalet vetenskapliga arbeten, av vilka flera är banbrytande. Som akademisk lärare hade han förmåga att expressivt klargöra olika problem, och hans föreläsningar grundades i huvudsak på egna erfarenheter. Han föreläste alltid utan stöd av manuskript.

Med vetenskaplig begåvning förenade F organisatorisk talang och dominerande ledaregenskaper. Tidigt togs han i anspråk för officiella utredningsuppdrag. F hade 1915 vid de tyska och österrikisk-ungerska fronterna studerat veterinärväsendet i krig. I 1916 års utredning rörande svenska arméns veterinär-väsende blev F sekreterare. Denna utredning ledde till en omorganisation, som i hög grad präglades av hans intentioner. Som rektor vid Veterinärhögskolan stod han bakom de åtgärder, som skapat förutsättningarna för den ökade vetenskapliga aktiviteten inom veterinärmedicinen. Under F:s rektorstid ägde 1945 den första doktorspromotionen rum på Veterinärhögskolan. Sedermera skedde såväl doktorsdisputation som promotion i Veterinärhögskolans egen regi. Jämsides med tjänsten vid Veterinärhögskolan tjänstgjorde F som överveterinär i Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget, varigenom han fick en vid överblick över landets husdjursbestånd.

F:s läggning dominerades av ett glatt och ljust lynne och han trivdes bland ungdomen. Han var impulsiv, orädd i alla situationer och lät sig aldrig imponeras. Han hade mod att alltid vara sig själv. Strid sökte han ej för stridens egen skull, men i viss mån fattade han den nog som en livets krydda. Han sade en gång i studentikost sammanhang, »att det nog är bra med goda vänner men för allmänt välbefinnande är det minst lika viktigt med några pålitliga, jämbördiga ovänner». I diskussioner om förhållanden, som låg honom nära om hjärtat, kunde han vara mycket hårdför. Hans livsbejakande, vidsynta natur skapade emellertid respekt, och han delade generöst med sig av sin rika personlighet åt alla som han kom i beröring med.

Författare

Fritiof Wilhelmson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se M. Åkesson, Professor Gerhard Forssells tryckta skrifter. En bibliografi. Sthlm 1953. (8) s. Dessutom: Kan taxförlamning förebyggas? (Taxen, 1957, Sthlm, nr 2, s. 13—15). — Apropos åldersbestämning hos hästar (Medlemsblad för Sveriges veterinärförbund, 10, 1958, Sthlm, s. 408). — Om rå äggvita, ormbett, kejsarsnitt och en skendöd valp (Taxen, 1959, nr 4, s. 12—16). — Om sjukliga förändringar i analsäckarna hos hundar (ibid., 1960, nr 2, s. 12 f). — Öronkupering (Hundsport, 1962, Sthlm, nr 3, s. 42 f, nr 6, s. 48). — Bränning av hästar (Trav och galoppronden, 1963, Sthlm, nr 50, s. 56 f). — N. Plum in memoriam (Medlemsblad för Sveriges veterinärförb., 15, 1963, s. 24 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: N Frykholm, Sv biografisk ve-terinär-matr (2 uppl 1927); N Lagerlöf, G F in memoriam (Sv veterinärtidn, nr 15, 1964); SMoK; Veterinärhögskolan hundra år (1921); Väd 1963; nekr i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C E Gerhard Forssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14372, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fritiof Wilhelmson), hämtad 2019-01-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14372
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C E Gerhard Forssell, urn:sbl:14372, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fritiof Wilhelmson), hämtad 2019-01-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se