Jonas Forsslund

Född:1754-11-19 – Fors församling (Z-län), Jämtlands län (i Utanede)
Död:1809-03-09 – Jakobs församling, Stockholms län

Skulptör, Bildkonstnär


Band 16 (1964-1966), sida 362.

Meriter

Forsslund, Jonas, f 19 nov 1754 i Utanede, Fors (Jämtl), d 9 mars 1809 i Sthlm (Jak). Föräldrar: bonden Jon Jonsson o Margeta Månsdtr. Uppges ha gått i skola i Sundsvall, dräng hos handl K G Lindskog i Uppsala åtminstone från 1772, elev vid K målar- o bildhuggareakad 1776, agreé där 6 juli 1790, tilldelades genom k brev 9 maj 1794 den efter prof P Krafft d ä ledigblivna pensionen av 500 dlr smt, led av nämnda akad 19 aug 1794, prof i teckning där 25 nov 1800.

G 1) 14 dec 1779 i Sthlm (Klara) m Anna Maria Westerling, f 25 dec 1753 där (Finska), d 17 dec 1781 där (Hovf), dtr till notarien Anders W o Anna Maria Christiernin, 2) 23 febr 1786 i Sthlm (Hovf) m Hedvig Beata Amberg, dp 4 jan 1757 där (ibid), d 29 mars 1851 där (Hedv El), dtr till vagnmakaren Niclas A o Ulrica Benedicta Hallberg samt änka efter hovciselören Tohan Gottfrid Reiff.

Biografi

F:s konstnärliga anlag var möjligen mödernearv. Från moderns släkt härstammar konstnärerna Frisendahl. F började sin konstnärsbana som pastellmålare. Han uppmärksammades av hertig Karl genom en målning i Uppsala rådstuga, föreställande Gustav III. Genom hertigens försorg kom F till Sthlm. Vid Konstakademien var han elev till Lorenz Pasch d y samt undervisades privat i pastellmåleri av Gustav Lundberg. Goda exempel på F:s tidiga pasteller är de 9 porträtten över riksrådet greve J Liljencrantz, hans båda hustrur och sex barn (hos bibi frih Axel Liljencrantz, Uppsala).

På Konstakademiens sammankomst 6 juli 1790 antogs F till agreé med omdömet, att hans porträtt, bl a ett av konungen med kronprinsen på en historiserad tavla, var »både väl och tydligen utarbetade». Den 19 aug 1794 överlämnade han som receptionsstycke till akademien ett porträtt i pastell av en av dess ledamöter Ulrika Drufva, f Melin. Detta mottogs väl, och F blev vald till ledamot. Den 18 jan 1800 föreslogs han till professor i teckning, vilket väckte opposition. Mot F uppträdde bl a hovintendenten G af Sillén samt anatomie professor O J Ekman. Även hertig Fredrik Adolf tyckte, att det var »en ridicule att välja en så ynkelig professor». Det oaktat blev F vald med 7 röster mot 5.

F är mest känd som Gustav IV Adolfs porträttmålare. Bland de bästa porträtten i olja må nämnas dels konungen vid 16 års ålder i naturlig storlek (1794, Edsberg), dels konungen och drottningen på promenad i Hagaparken (omkr 1798, Gripsholm). Dessa vittnar om F:s noggrannhet med detaljer, och det senare är ett utmärkt prov på den romantiska stilen. F arbetar annars mest i pastell, där hans färger ofta får en mycket sötaktig ton. Hans svaghet i koloristiskt avseende stod klar redan för samtiden, som framgår av Axel von Fersens dagboksanteckningar. Trots sina brister blev F dock 1799, sedan Wertmüller lämnat landet, porträttmålaren på modet. I sina medaljonger och skulpturer har F tagit starkt intryck av Sergel. Inte heller på detta område av sitt konstnärskap utmärkes F av någon djupare, förmåga till karakteristik. Här märks dock samma flit och uppmärksamhet på detaljer som i hans målningar. Hans mest kända och kanske bästa skulptörarbete är bysten av Linné i Åbo akademi (replik i botaniska institutionen i Uppsala).

J F:s ende son, aktuarien i riksarkivet Nils Wilhelm F (1788–1870), utgav 1831–33 8:e. uppl av Tunelds »Geografi öfver konungariket Sverige», publicerade i tidskriften Suomi 1841–43 traktater mellan Sverige och. Ryssland samt har visat sig vara författare till ett manuskript om »Stockholms Stor-skola och Upsala Universitet för femtio år sedan» (tr i PHT 1915 efter orig i SSA). Han sökte förgäves bli riksarkivarie efter Hans Järtas avgång 1844. Som äldste ordinarie tjänsteman i verket fungerade han dock till en början som tf riksarkivarie men förordnandet upphörde hösten 1845 med anledning av att han försattes i konkurs.

Författare

Marianne Moberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från J F finns i Biographica, RA, o i FrKA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Inrikes civilexp:s reg 1794 o 1800, RA; prot, kartoteket »Sv konstnärer», FrKA. — A von Fersens dagbok, ed A Söderhjelm, 4 (1936), s 325, 336; Linnström; Statens porträttsaml på Gripsholm, 1 (1951), s 228. — S Bergh, Sv riksarkivet 1618—1837 (1916) o 1837—46 (1927); F Boye, Målare-Lexikon (1833); H Gornell, Den sv konstens hist (1944); A Gynther, Förf till anteckn :r om Sthlms Storskola o TJU i PHT 1915 (PHT 1934); E Hultmark, FrKA:s utställningar 1794—1887 (1935); O Levertin, Niklas Lafrensen d y (2 uppl 1910); L Looström, Den sv konstakad 1735—1835 (1887); dens, FrKA:s saml:r af måln o skulptur (1913— 15); SKL; SMoK; G Svensson, 1. J F 1754 —1809 (i Banbrytare o föregångsmän, 5, 1963); U Thieme o F Becker, Allgemeines Lexikon der bildenden Kunstler, 12 (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Forsslund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marianne Moberg), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14381
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Forsslund, urn:sbl:14381, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marianne Moberg), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se