J Axel Forssman

Född:1877-01-01 – Adolf Fredriks församling, Stockholms län
Död:1942-01-13 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län

Advokat


Band 16 (1964-1966), sida 371.

Meriter

Forssman, John Axel, f 1 jan 1877 i Sthlm (Ad Fredr), d 13 jan 1942 i Gbg (Domk). Föräldrar: kanslirådet fil dr Lars Arvid F o Mathilda (Mally) Fredrika Lundström. Mogenhetsex vid N latinlärov i Sthlm 17 maj 1894, inskr vid Uppsala univ 13 sept 1894, jur fil ex 27 april 1895, jur kand i Uppsala 15 sept 1899, eo notarie i Göta hovrätt 29 sept 1899, tingstjänstg i Halmstads, Tönnersjö o Höks häraders domsaga 1902—03, anställd på Philip Lemans advokatbyrå i Gbg 1904, delägare i samma byrå 1912, led av Sveriges advokatsamf 1906, v ordf i samf:s styr 1931, ordf 1933—37, led av styr för Gbgs spårvägar 1917—22 (ordf 1919—22), ordf i styr för Gbgs Handels-tidn:s ab från 1928, led av 1933 års kommitté för omarbetning av aktiebolagslagen, kallad att som sakkunnig deltaga i ärendets fortsatta utredning 1935, led av styr bl a i Sv Tändsticks ab, Mölnlycke väfveri ab o ab O Mustad & Son.

G 2 febr 1906 i Gbg (Domk) m Dagmar (Maja) Levisson, f 1 aug 1881 där (Mosaiska), d 4 aug 1942 där (Domk), dtr till konsul Ludvig Moritz L o Lisen Davidson.

Biografi

Axel F:s verksamhet som praktiserande advokat förskaffade honom ett med åren växande anseende inom yrket, och han betecknades vid sin bortgång som en av landets främsta affärsjurister. Hans vidsträckta klientel omfattade honom med odelat förtroende. Till sitt grundliga juridiska kunnande lade han en ovanlig arbetsförmåga och en lidelsefull intensitet vid rättsfrågornas utredande. Sina klienters talan förde han med rättfram frimodighet, som understundom kunde ta sig uttryck i en viss frispråkighet. Den Lemanska byrån anlitades flitigt inom affärslivet både i rättstvister och som juridisk rådgivare. I denna verksamhet fann F ett arbetsfält, som väl lämpade sig för en person med hans praktiska läggning. F: s kännedom om och insikter i sv näringsliv var omfattande, och han togs ofta i anspråk även såsom styrelseledamot i flera ledande företag. Vid sin bortgång var han djupt engagerad i en under andra världskriget mycket uppmärksammad tvist om ett antal i Gbg kvarliggande norska fartyg, där han åtagit sig att bevaka redarnas intressen. Fartygen blev omsider frigivna trots den tyska nazistregeringens hotfulla uppträdande.

En förblivande insats var den omorganisation av advokatsamfundet, som genomfördes under F:s ordförandetid i nära samband med förarbetena till 1942 års processreform. Meningarna inom samfundet gick mycket i sär, och det var till stor del tack vare F:s energiska pådrivande som det av styrelsen utarbetade förslaget 1936 kunde, stadfästas. De nya stadgarna blev sedan normgivande för de regler angående advokatyrket, som infördes i den nya rättegångsordningen. F:s ordförandeskap blev minnesvärt även genom det allvarliga intresse, med vilket han vakade över god sed inom yrkesutövningen. De disciplinära befogenheter, som tillkommer styrelsen, utövades under hans tid med patriarkalisk myndighet och utan någon eftergivenhet i fall av grövre försyndelser. Han inledde härvid en praxis, som pekade fram mot en strängare observans.

Fristående från hans yrkesgärning var F:s mångåriga verksamhet som ekonomisk och administrativ ledare av Gbgs Handelstidnings ab. Han inträdde i styrelsen 1914 som representant för ett konsortium av göteborgsliberaler, vilka av de Hedlundska arvingarna förvärvat aktiemajoriteten i företaget. Snart nog blev han själv den störste intressenten med en företagsledares ansvar och ställning. I denna egenskap framstod han som en skicklig och framgångsrik tidningsekonom. Huvudredaktör för tidningen var under denna tid Torgny Segerstedt, vars aggressiva, starkt personliga journalistik utmynnade i ett även utanför landets gränser uppmärksammat publicistiskt fälttåg mot den tyska nazismen. Med sin alltifrån ungdomsåren med livlig värme omfattade radikala åskådning (han hade under studentåren tillhört Verdandikretsen i Uppsala) ställde sig F under dessa stormiga år helhjärtat på huvudredaktörens sida och tillbakavisade bestämt alla försök att utifrån påverka tidningens hållning. Han lyckades också lotsa den ur de påfrestningar, som framkallades av dess oförbehållsamma ställningstaganden under andra världskriget.

F var en särpräglad och färgrik personlighet, som med sin intellektuella vitalitet förenade vidsträckta kulturella intressen och en omfattande beläsenhet, speciellt i fransk historia och litteratur. Med sin imposanta gestalt (han mätte över två meter i längd) gjorde han ofta ett dominerande intryck. I det enskilda umgänget, där han gav fritt lopp åt sina lekfulla bisarrerier, kom det okonstlade och varmhjärtade i hans väsen till synes.

Författare

Knut Petersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: E Ancker, Torgny Segerstedt (1962); A F in memoriam (1942); S de M[aré], A F (Sv juristtidn 1942); Justitiematr 1941; The Royal Bachelors' Club 1769— 1944 (1947); SMoK. — Nekr:r i Tidskr för Sveriges advokatsamf 1942 o i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Axel Forssman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14387, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14387
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Axel Forssman, urn:sbl:14387, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Petersson), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se