Gunnar H Forssner

Född:1876-05-19 – Klara församling, Stockholms län
Död:1915-01-12 – Rättviks församling (Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län)

Läkare


Band 16 (1964-1966), sida 376.

Meriter

3 Forssner, Gunnar Hjalmar, bror till F 1 o F 2, f 19 maj 1876 i Sthlm (Klara), d 12 jan 1915 i Rättvik (Kopp; enl dödbok för Domk, Uppsala). Mogenhetsex vid N latinlärov i Sthlm 17 maj 1893, med fil ex vid Uppsala univ 30 maj 1894, amanuens vid Karol inst:s anatomiska institution sept 1896–sept 1898, med kand vid Karol inst 14 maj 1898, amanuens vid patol institutionen där sept 1899–sept 1901, disp vid Lunds univ 21 mars 1903, assistent vid patol institutionen i Lund april 1903–aug 1904, med lic där 14 dec 1903, doc i experimentell patologi där febr 1904–nov 1905, med dr 30 maj 1904, doc i allm patologi vid Karol inst dec 1905–nov 1909, företog 1905–09 flera studieresor till kliniker i Tyskland o England, underläk vid Serafimerlasarettets med klinik juni 1905–maj 1906, amanuens vid med polikliniken där juni–dec 1906, underläk på Kronprinsessan Lovisas vårdanstalts med avd jan–okt 1907, amanuens på Allm barnhuset okt–dec s å, klinisk laborator vid Karol inst 1 dec 1909, prof i pediatrik o praktisk medicin vid Uppsala univ 24 mars 1911, prof i praktisk medicin där 11 okt 1912.

G 12 juni 1906 i Sthlm (Jak) m sin kusin Ruth Moll, f 4 sept 1886 i Sthlm (Ty), 1922 omg Edelstam, dtr till 1:e deputeraden i Riksbanken Viktor Ludvig M o Louise Catharina Klingström.

Biografi

Drygt ett halvår innan Gunnar F i dec 1903 avslutade sina medicinska examensstudier med licentiatexamen hade han utarbetat och försvarat sin doktorsavhandling, som gav honom docentur i experimentell patologi i Lund redan före promotionen. I doktorsavhandlingen visade han, att streptokokker, som odlats i njurvävnad eller njurextrakt, vid intravenös infektion huvudsakligen lokaliserar sig i njurarna på försöksdjuret. Några år senare (1909) studerade han samma problem beträffande lymfkörtlar och kom till likartat resultat. År 1908 tilldelades han Sv läkaresällskapets Alvarengapris för ett arbete om barnaålderns förvärvade hjärtsjukdomar. Till samma grupp forskningar hör hans undersökning av de chorea-sjuka barnens konstitution. Under åren 1909–11 publicerade F flera studier över näringsfettets och muskelarbetets inverkan på acetonutsöndringen, vilka arbeten belyste dunkla frågor i läran om sockersjukan. De sista åren ägnade han sig med stor energi åt kliniska och bakteriologiska studier över reumatiska ledsjukdomar. Kort före sin död publicerade han ett preliminärt meddelande, att han vid vissa reumatiska sjukdomar lyckats påvisa pleomorfa baciller i blod, lymfkörtlar och ledvätska.

F var en självständig, mycket samvetsgrann och skarpsinnig forskare och hade stor talang att forma sina tankar i ord och skrift. Han var flärdfri och anspråkslös, i vänkretsen spirituell och skämtsam. När tillfälle bjöds under ferierna for han gärna till Dalarna för rekreation och för att tillfredsställa sitt intresse för friluftsliv. Det var under en sådan viloperiod i Rättvik, som han drabbades av den lömska sjukdom (ödem i struphuvudet framkallat av elakartad streptokokkinfektion i övre luftvägarna), som så plötsligt och oväntat ändade hans liv vid 38 års ålder.

Om den höga uppskattning F åtnjöt bland sina kolleger och vänner vittnar den fond, som skapats genom insamling och på 40-årsdagen av hans födelse överlämnades till Sv läkaresällskapet till främjande av studier inom invärtes medicin och dess hjälpvetenskaper.

Författare

Arvid Wallgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från F till J U Th Quensel i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Sveriges läkarehistoria, 4. följden, D. 2, Sthlm 1932, s. 55. 

Källor och litteratur

Källor o litt: Handl:r ang lediga professuren i praktisk medicin vid UU (1911). – C G Laurin, Minnen 1888–1898 (1930); Sveriges läkarehist, 4: 2 (1932). – Nekr:r av R Friberger i Upsala läkarefören:s förhandl:r 1915, av I Holmgren i Hygiea 1915 o av E O Hultgren i Allm Sv läkartidn 1915.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gunnar H Forssner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14389, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Wallgren), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14389
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gunnar H Forssner, urn:sbl:14389, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Wallgren), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se