Meriter

1 Forssner, John Hjalmar, f 3 okt 1873 i Sthlm (Nik), f 26 juli 1930 i Finse, Norge (enl dödbok för Engelbr, Sthlm). Föräldrar: stadsmäklaren Carl Axel Hjalmar F o Emma Sophia Moll. Mogenhetsex vid N latinlärov i Sthlm maj 1892, med kand 12 mars 1898, med lic 28 nov 1903, disp 29 maj 1906, med dr 31 maj s å, allt vid Karol inst, amanuens i patologi där sept 1901–april 1902, vid Allm barnbördsh i Sthlm mars 1904–febr 1905, vid gynekolog avd på Sabbatsbergs sjukh mars 1905–april 1906, doc i obstetrik o gynekologi vid Karol inst 21 mars 1907, prof där 20 juli 1917, överläk vid Allm barnbördsh 1916 o vid Serafimerlasarettets gynekolog klinik 1917, direktor för Allm barnbördsh 1918, överläk vid Pensionsstyr s å, led av Sthlm :s stadsfullm från 1923, rektor vid Karol inst 1923–27. Medl av Sv läkaresällsk:s nämnd 1911–17, av Sthlm:s stads hälsovårdsnämnd från 1913 (v ordf från 1919), av Medicinalstyr:s vetensk råd från 1918, led av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga, ordf i Sveriges läkarförb 1920–23, led av cancerfören: s i Sthlm styr, medl av danska läkaresällsk, av finska läkaresällsk Duodecim, HedL av Gynäkologische Gesellschaft i Berlin, av Société de la Gynécologie de Paris.

G 6 sept 1904 i Naerbö, Norge, m Caroline (Carrie) Marie Holm, f 21 juli 1874 i Solvorn, Norge, f 24 juli 1956 i Uppsala (Domk), dtr till kh Karenos Theodor H o Cecilie Cathrine Glöersen.

Biografi

Hjalmar F:s första vetenskapliga arbeten, som behandlade anatomiska och embryologiska spörsmål, ådagalade klart hans stora forskarbegåvning. I sin doktorsavhandling 1906 och i ett par arbeten några år senare ansågs F uttömmande ha löst frågan om de medfödda tarmförträngningarnas orsaker. Även hans arbeten om testiklarnas vandring (descensus) ned till pungen (1916) och om urnjurens utbredning och återbildning med särskild hänsyn till de von Recklinghausen-ska svulsterna vittnar om logisk skärpa och vetenskaplig stringens.

Dessa forskaregenskaper i förening med hans högt utvecklade formuleringsförmåga gav tyngd och elegans åt de kliniskt vetenskapliga arbeten, som han publicerade i obstetrik och gynekologi. I denna specialitet hade F erhållit sin utbildning hos professorerna F Westermark och M Salin. I ett par statistiskt bearbetade stora sammanställningar (1917 o 1924) av tuberkulossjukdomens förlopp hos gravida kvinnor vederlade han den förhärskande uppfattningen, att tuberkulosen i flertalet fall under graviditeten förvärras. Ej heller fann han det bevisat, att barn av tuberkulösa mödrar skulle vara mindervärdiga. Vid en kritisk granskning av litteraturen om blödningar i bukhålan härstammande från äggstockarna, kom han, i anslutning till ett par fall ur sin egen praktik, till den uppfattningen att orsaken sannolikt var att söka i en ovarialgraviditet. För att effektivare kunna bekämpa vissa kramptillstånd vid graviditet (eklampsi) inrättade F en obstetrisk poliklinik på Allm barnbörds-huset i Sthlm 1925 och utgav flera skrifter på detta område till stort gagn för den profylaktiska behandlingen av de eklamptiska kramperna. Därtill utvidgades förlossningsanstalten med en gynekologisk avdelning, spädbarnsavdelning och en enskild vårdavdelning till en fullt modern kvinnoklinik, varvid han kunde koncentrera sin huvudsakliga verksamhet till ett enda sjukhus. Förutom dessa arbeten publicerade F ett stort antal skrifter berörande olika områden av obstetriken och gynekologien, såsom t ex behandlingen av de kroniska endometritema, av livmoderframfall m m.

Redan 1902 tog han som ordförande i Medicinska föreningen upp diskussioner angående åtgärder för förbättrad medicinsk undervisning. I de reformer som kom till uttryck i den nya undervisningsplanen av år 1908 torde F ha haft en inte ringa del. Som rektor vid Karolinska institutet 1923–27 gjorde han en betydande insats för undervisningen. Det föll sig naturligt, att F som en av initiativtagarna till den skandinaviska tidskriften Acta obstetrica et gynecologica scandinavica 1922 och med den stora uppskattning som han åtnjöt bland Nordens gynekologer, designerades som dess huvudredaktör. Tidskriften blev en tillgång, som kom att främja de nordiska gynekologernas goda renommé i utlandet. Även i Allm Svenska läkartidningen, som började utkomma 1904, var F medredaktör 1905–21.

Genom sin klara framställningskonst och förmåga att uttrycka sig lättfattligt vann F stor framgång även med sina mera populärvetenskapliga arbeten, såsom t ex med sin lärobok, »Kirurgi» (1915), avsedd för sjuksköterskor, och »God och billig läkarvård ur samhällets och läkarnas synpunkter» (1927), en liten skrift, där han kritiserade det tilltagande specialistväsendet.

En central drivfjäder i F:s praktiska läkargärning var hans strävan att ställa den medicinska kunskapen i det socialas tjänst. Såsom ledamot av Sthlms hälsovårdsnämnd och medlem av stadsfullmäktige hann F utföra ett betydelsefullt och omfattande nydaningsarbete i frågor rörande omorganisationen av Sthlms hälsovårds- och sjukhusfrågor. Han kom härvid i motsatsförhållande till en ganska stark läkaropinion.

För sina elever framstod F som en fascinerande lärare, inte endast tack vare sina mästerligt upplagda föreläsningar utan även genom de värdefulla erfarenheter han som läkare på ett så anslående sätt och så frikostigt lämnade medicinarna under demonstrationerna vid sjuksängen. Här kom hans utpräglade humanitet och medkänsla för patienten till sin fulla rätt. Under denna sin läkarutövning tillvann sig F ett obetingat, för att inte säga hängivet förtroende såväl bland patienter som kolleger, elever och personal.

I F ägde den svenska läkarkåren en ledargestalt av mäktig resning. Som människa var han en kraftnatur, som oftast lyckades nå de mål han hade för ögonen. Liksom alla människor med dominerande egenskaper saknade han ingalunda motståndare, men även av dessa omfattades han med respekt på grund av sin oräddhet och sitt alltid goda uppsåt.

Författare

Acke Renander

Arkivuppgifter

Strödda brev från F i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Sveriges läkarehistoria, D. 2, Sthlm 1932, s. 58 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Karol mediko-kirurgiska inst:s hist 1910–1960, 1:1–2, 2, 3:2 (1960); SMoK; V Spångberg, Stora män o mindre, 3:e saml (1924); Sveriges läkarehist, 4:2 (1932); Väd 1929. – Nekr:r över F av E Ahlström i Hygiea 1930, av E Bovin i Sv lä-kartidn 1930, av S Clason i Med fören:s tidskr 1930 o av N Hellström i Nord med tidskr 1930.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Hjalmar Forssner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Acke Renander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14390
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Hjalmar Forssner, urn:sbl:14390, Svenskt biografiskt lexikon (art av Acke Renander), hämtad 2024-04-19.