Peder Hansson (Forstenasläkten)

Död:troligen 1546

Riksråd, Hövitsman


Band 16 (1964-1966), sida 386.

Meriter

1 Peder Hansson, nämnes trol redan 1514, säkert 1521, d trol 1546 efter 26 jan. Föräldrar: häradsh Hans Svensson o Elin To-masdtr (stjärna). Var i tjänst hos ärkebiskop Gustav Trolle 1521, sedan (enligt Peder Svart) hos Sören Norby, deltog som en av Gustav Erikssons (Vasa) hövitsmän i befrielsekriget 1522—23, riksråd 2 eller 3 juni 1523—1529, häradsh i Snevringe hd (Vm) 17 mars 1526 — tidigast 1536, i Åkerbo hd (Vm) senast 1527—46, hade, Odensvi sn (Vm) i förläning åtminstone från 1528, nämnd som befallningsman på Västerås slott 4 juni 1535—19 jan 1536 o som vikarie där för Rasmus Klot 1543.

G senast 1525 m Märta Pedersdtr (Knagh), som levde ännu 1560, dtr till fogden o häradsh i Åkerbo hd Peder Knagh o Mektild Andersdtr (stubbe).

Biografi

P H är troligen identisk med en person med detta namn som i ett brev från Olof Jonsson (Gyllenhorn) till Sten Sture d y 1514 uppges ha fört hästar till Åkerbo hd. Sannolikt är han också den P H, som 1515 och 1519 nämns bland i Sthlms rådhusrätt närvarande »friborna» män. Senare uppträder han bland ärkebiskop Gustav Trolles anhängare. Peder Svart omtalar nämligen, att då ärkebiskopen försommaren 1521 drog från Uppsala hade Gustav Eriksson lagt sig i försåt. En av hans män sökte träffa Trolle med sitt spjut, men denne böjde sig ned utmed hästhalsen och spjutet sårade i stället P H, som red närmast ärkebiskopen. Enligt Peder Svart skulle P H sedan ha varit i Sören Norbys tjänst men hört till dem som snabbt övergick till Gustav Eriksson.

I varje fall sändes P H senare av Gustav Eriksson med krigsfolk till Småland, där han i febr 1522 utkämpade en oavgjord strid med fienden vid Kalmar. Därefter drog han sig tillbaka inåt landet, men sedan han i april eller maj förenat sina trupper med Arvid Västgötes, kunde de börja belägra Kalmar, som erövrades ett år senare.

Vid Strängnäsriksdagen i juni 1523 intogs P H i rådet. År 1527 satt han i rätten över Peder Sunnanväder och var som riksråd närvarande vid bl a riksdagarna i Västerås s å och Strängnäs 1529. Vid sistnämnda tillfälle satt han i rätten över de upproriska västgötaherrarna. Trots detta tecken på kungligt förtroende uteslöts han ur riksrådet liksom en annan av domstolens ledamöter, Peder Erlandsson (Bååt).

P H användes dock även i fortsättningen i konungens tjänst. Sålunda underhandlade han i början av 1531 med allmogen i Västerås stift om klockskatten, och både under klockupproret och dackefejden engagerades han i den kungliga propagandan. Om det goda förhållandet till konungen vittnar även, att han inbjöds till hertig Johans och dennes syster Katarinas dop 1538 resp 1539.

P H:s sätesgård var Valsta i Odensvi (Vm), som han kommit i besittning av genom sitt äktenskap.

Författare

Bengt Hildebrand Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Fragment av P H:s arkiv (bl a 16 k brev) finns i Ribbingska huvudmannaarkivet, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Skoklostersaml, I, Fol, vol 57, f 195, 292, 421, RA; Rålambska saml, Fol, vol 12, f 194, 291, 391, KB. — Berättelse om den lybeckska beskickn i Sverige sommaren 1523, ed S Tunberg (HH 26: 2 1923); BSH 5 (1884); GIR 1—15 (1861—93); SRA 1 (1887—88), s 6 f, 12, 39, 44, 83, 96, 148, 167, 179, 471; ST 4 (1888), s 55, 71, 90, 106; STb 1514—20 (1933), 1524—29 (1929 -^10). —JA Almquist, Lokalf, 2—4 (1919 —23); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Lagsagor o domsagor i Sverige, 1—2 (1954—55); O Björnänger, Kolsvabygdens hist, 4 (Kolsva-bygd, 4, 1957), s 160; B Hildebrand, Esbjörn Blåpanna o hans arvingar (PHT 1934); K I Hildeman, Klockupproret (HT 1946), s 19; Peder Svart, Gustav Vasas krönika, ed G T Westin (1964); L Sjödin, Kalmarunionens slutskede, 1—2 (1943—47), s 241, 410 f; dens, Västerås möte 1527, 1 (HT 1927), s 133, 135.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peder Hansson (Forstenasläkten), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14397, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand Hans Gillingstam), hämtad 2020-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14397
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peder Hansson (Forstenasläkten), urn:sbl:14397, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand Hans Gillingstam), hämtad 2020-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se