Biografi

Fossert (Fosser, Foss), sthlmsk borgarsläkt av tyskt ursprung. Hans F (d 1523), som varit en av Sthlms rikaste män redan 1501, och hans son Herman F (d senast 1533; se Wrangel) blev rådmän, då staden erövrats av Kristian II hösten 1520. Då Gustav Eriksson (Vasa) börjat belägra staden, sändes den senare sommaren 1521 jämte rådmannen Mårten Leuhusen till Köpenhamn för att begära den undsättning, som ankom några månader senare. Utesluten ur rådet efter Gustavs intagande av staden 1523, togs Herman F snart till nåder, blev 1527 borgmästare och var 1527–31 myntmästare efter kontrakt med konungen samt insattes 1529 och 1531 jämte flera andra i slottsloven i staden. Han synes tillsammans med bl a Wulf Gyler ha varit intressent i ett gruvföretag, möjligen Dannemora. Släkten utdog i Sverige med Herman F:s son Hans F (levde ännu 1550). Den bekante amiralen Jakob Bagge kom genom äktenskap med en mödernekusin till denne i besittning såväl av fast egendom i Sthlm, vilken tillhört Herman F, som av dennes 1530 inköpta gård Bägersta (nu införlivat med Enskede).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Berättelse om den lybeckska beskickn i Sverige sommaren 1523, ed S Tunberg (HH 26:2, 1923); GIR 4, 6, 7 (1868–77); Handl:ar rör Helga Lekamens gille i Sthlm, ed I Collijn, 5–8 (1930); STb 1514 —20 (1933), 1524–29 (1929–40), 1549–53 (1937), 1601–02 (1957); Sthlms skottebok 1501–10 (1915), s 8; Sthlms ämbetsbok 1419–1544 (1927). – J A Almquist, Frälseg, 1 (1931); G Carlsson, Wulf Gyler i sv tjänst, 4 (HT 1924), s 117 f; dens, Från Erik Segersäll till Gustav Vasa (1961); C-F Corin, Kampen om Sthlm 1521–23 (SSEÅ 1928), s 138; F de Brun, Försök till bestämmande af 1400-talets gamla o nya aln (Fornv 1908), s 129 f; H Gillingstams rec av Sjödéns nedan nämnda avh (PHT 1949), s 165; H Hildebrand, Sveriges medeltid, 1 (1879–94), 4 (1953); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 6, 8 f, 11, 126; C C Sjödén, Sthlms borgerskap under Sturetiden (1950); Sthlms rådhus o råd, 2 (1915–18); A W Stiernstedt, Om myntorter, myntmästare o myntordningar (Numism med-del, 1, 1874), s 22; F U Wrangel, Stockholmiana, 1–4 (ny uppl 1912); N östman, De förlorade tänkeböckerna (SSEÅ 1931), s 193.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fossert, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14402, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14402
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fossert, släkt, urn:sbl:14402, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-13.