Sven M Fredén

Född:1863-10-27 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1935-05-11 – Örebro Nikolai församling, Örebro län

Missionär


Band 16 (1964-1966), sida 443.

Meriter

Freden, Sven Magnus, f 27 okt 1863 i Tånnö (Jönk), d 11 maj 1935 i Örebro (Nik). Föräldrar: lantbr Johannes Bengtsson o Inga Christina Magnusdtr. Studerade vid Sv Mis-sionsförb:s missionsskola 1888—92, missionär i provinsen Hupeh i Central-Kina 1893 —1900, 1903—11 o 1920—27, rektor vid Ringchow evangelist- o lärarseminarium 1909, bitr sekr inom Sv Missionsförb: s Ungdom 1911—20.

G 21 dec 1895 i Kina m barnmorskan o bibelkvinnan Anna Nilsson, f 18 juni 1869 i N Mellby (Krist), d 8 sept 1934 i Örebro (Nik), dtr till klädeshandl Nils Persson o Bengta Nilsdtr.

Biografi

Sven F: s far var ordförande i Tånnö missionsförening men samtidigt kyrkvärd. Då komministern i församlingen erbjöd sig att söka hjälpa in F på Fjellstedtska skolan i Uppsala, tackade fadern ja, men F avböjde. Han hade en mer radikalt frikyrklig åskådning än fadern och ville bli missionär. Efter lång tvekan gav föräldrarna sitt bifall, och 1888 vann han inträde vid Sv Missionsförbundets missionsskola. Då hade han länge förberett sig genom självstudier och genom att deltaga i arbetet inom missionsföreningen i Tånnö. År 1892 utexaminerades han från skolan och avskildes för arbete på Missionsförbundets fält i Central-Kina. Dit kom han, efter en tids uppehåll i England för språkstudier, våren 1893. Wuchang, sällskapets första kinesiska replipunkt, blev hans stationeringsort. I Kina kom han med vissa avbrott att verka inemot 25 år.

Sv Missionsförbundets arbete i Wuchang, huvudstaden i provinsen Hupeh, hade börjat 1890; F tillhörde alltså i bokstavlig mening pionjärerna på fältet. Han gjorde också djärva försök, stundom med uppenbar fara för livet, att utvidga verksamheten till andra av provinsens städer. Sin viktigaste, i egentlig mening banbrytande insats gjorde han emellertid på annat sätt. Redan tidigt började han på eget initiativ hålla årliga evangelistkurser, och då han 1905 fick i uppdrag att organisera och leda en permanent utbildning av infödda medarbetare hade han en rik erfarenhet att bygga på. Vid tillkomsten av Kingchow evangelist- och lärarseminarium, som Sv Missionsförbundet upprättade i samarbete med sitt amerikanska syster- förbund, var han en av de drivande krafterna, och 1909 blev han dess rektor, I denna egenskap författade han också läroböcker på kinesiska.

F:s tjänster togs i anspråk även utanför hans eget sällskap. Så blev han medlem av en kommitté som skulle förbereda en ekumenisk konferens i Shanghai 1907 till högtidlighållande av den protestantiska Kinamissionens hundraårsminne. I samband därmed framförde han åtskilliga reformförslag. Ett av dem innebar ett dubbelt krav: fler och bättre utbildade lärare skulle sändas ut till missionsfälten och större anslag borde beviljas till skolor och seminarier.

Även då det gällde arbetet på att göra de kinesiska församlingarna självständiga hörde F till banbrytarna. På en missionärskonferens 1909 inledde han en diskussion över ämnet: »Är tiden inne för att bilda självständiga församlingar?», och samma höst diskuterade han med sina elever i Kingchow frågan, om dessa församlingar borde bildas »inom eller utom moderförsamlingen». Under sin vistelse i Sverige 1911—20 fortsatte F att verka för denna sak. År 1912 skrev han exempelvis en artikel, i vilken han redogjorde för försök att skapa självständiga kinesiska församlingar och som han slutade med en tveklös förutsägelse: här fanns början till en den kinesiska kristna kyrkans egen inre mission, som skulle komma att omfatta hela landet och ge det millioner självunderhållande församlingar. Detta var, förklarade han, det mål, »mot vilket vi alla med vår verksamhet sträva».

Efter sin återkomst till Kina 1920 utarbetade F tillsammans med missionär R S Björkdahl och två kinesiska pastorer ett förslag till konstitution för en sammanslutning mellan de kinesiska församlingarna, kallad Kinesiska Missionsförbundet. Den trädde i kraft 1924 och lades till grund för en ny konstitution, som antogs efter orosåren 1925 —27 och som var anpassad efter de inhemska församlingarnas dåvarande förmåga att bära ansvaret för verksamheten.

Genom brev och artiklar i tidningar och tidskrifter, i Sv Missionsförbundets årsbok Ansgarius och i samlingsverket »Tjugofem år i Kina» såväl som genom talrika predikoresor över hela Sverige och ett flitigt deltagande i möten, kurser och konferenser gjorde F sig väl känd bland missionens vänner i hemlandet. F var en skicklig lärare och ledare av bibelkurser. I tal liksom i skrift utmärkte sig hans framställning genom klarhet, koncentration och saklighet.

Författare

Richard S Björkdahl    Svenborg Freden



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Något om kinesernas äldsta gudsbegrepp (Tjugofem år i Kina, Svenska missionsförbundets kinamission, ill. skildringar Sthlm 1916, s. 24—29). — Fä-dernedyrkan (ibid., s. 30—41). — Andedyrkan och vidskepelse (ibid., s. 53—58). — Artiklar i Svenska missionsförbundets julkalender, 1906—14, från 1907 m. tit. Ansgarius, ill. missionskalender, Sthlm. Översatt o bearb: R. Rouse, Studier i Fi-lipperbrevet . . . Sthlm 1914. 96 s. 2. genomsedda uppl. 1915. 3. uppl. 1920. (Svenska missionsförbundets ungdoms studieböcker, 3.) — G. S. Eddy, Studier i Efesierbrevet . . . Sthlm 1916. 45, (2) s. (Ibid., 6.)

Källor och litteratur

Källor o litt: G Freden. Det stränga kravet (Min far. Ny saml 1949); G Palmer, [nekr i] Ansgarius 1935; Sv folkrörelser, 2 (1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven M Fredén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14430, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard S Björkdahl Svenborg Freden), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14430
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven M Fredén, urn:sbl:14430, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard S Björkdahl Svenborg Freden), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se