Karl H A Fries

Född:1861-09-08 – Skeppsholms församling, Stockholms län
Död:1943-05-27 – Nacka församling, Stockholms län (i Storängen)

Översättare, Missionsförbundsledare


Band 16 (1964-1966), sida 534.

Meriter

2 Fries, Karl Henrik August, syssling till F 1, f 8 sept 1861 i Sthlm (Skeppsh), d 27 maj 1943 i Storängen, Nacka (Sth). Föräldrar: kommendörkaptenen Karl Leonard August F o Hendrike Sophia Eva Didrika Lembke. Mogenhetsex vid Beskowska skolan d Stockholm 26 maj 1879, inskr vid Uppsala univ 9 sept s å, fil kand 26 maj 1887, fil lic 19 maj 1892, disp pro gradu 28 maj s å, fil dr 31 maj s å, sekr i KFUM:s riks-förb 1887—1921 (v ordf 1927—2 mars 1943), sekr i KFUM i Sthlm (KFUM:s centralfören) 1888—1921 (ordf 1927—2 mars 1943), red för Förbundstidn 1893— 1920, ordf i Kristi studentvärldsförb 1895— 1920, led av kommittén för Sv missionen i Kina 1897—1921 (ordf 1927), ordf i Sveriges kristl studentrörelse 1910—21, sv repr i Internat missionsrådet 1911—22, ordf i Sv missionsrådet 1912—21, led av sv avd av Världsförb för främjande av mellanfolkligt samförstånd genom kyrkosamfunden resp av ekumen nämnden 1916—41 (sekr 1916— 18), v ordf i centralstyr för förb Soldaternas vänner 1918—21 o från 1926, gen:sekr i KFUM:s världsförb o red för dess tidskr La Sphére 1921—26 o därefter v ordf, styr: led i Sv sällsk för nykterhet o folkuppfostran 1927, ordf i styr för KFUM:s sekr:inst 1927 —41. — RNO 1921, HedL av KPUM:s världskommitté 1926 o av Sv missionsrådet 1931, Iqml 1937, fil jubeldr 30 maj 1942.

G 19 juli 1893 i Gåsinge-Dillnäs (Söd) m Mehetabel (Bell) Emma Dickson, f 23 maj 1863 i Svanhals (ög), d 30 juli 1948 i Nacka (Sth), dtr till godsägaren Axel D o Mehetabel (Bell) Piercy Austin.

Biografi

Karl F:s far hade önskat, att sonen skulle bli sjöofficer. För att vänja honom vid sjölivet lät fadern honom under skolferierna följa med på resor till engelska och franska hamnstäder. Redan våren 1874 inskrevs han som extrakadett på korvetten Norrköping men insjuknade och avpolletterades. Därmed sattes punkt för hans sjöofficersbana, men ej för hans sjöresor med ångare tillhöriga det Sthlmsrederi hans far grundat. Tack vare dessa utlandsresor och hans medfödda språkbegåvning behärskade han redan tidigt de tre kulturspråken. Han blev med åren en eminent tolk och översättare.

Redan under konfirmationsläsningen för pastor G E Beskow hade F kommit till personlig trosavgörelse och när han två år senare begynte sina studier i Uppsala anslöt han sig till den s k Lördagsföreningen, en fri sammanslutning av kristna studenter, vars syfte var gemensam uppbyggelse och arbete för Guds rikes utbredande. Efter ett föredrag av missionär B P Lundahl våren 1883 beslöt F att utbilda sig för ett kommande missionsarbete i Etiopien och inriktade sina studier på etiopiska och andra semitiska språk.

F kom ej ut till Etiopien som missionär, men hans uppgift blev att tjäna missionen i vida större sammanhang, bl a inom Kristliga studentvärldsförbundet. Detta bildades vid ett kristligt studentmöte i Vadstena 1895, varvid dr John R Mott utsågs till sekreterare och F till ordförande. Som sådan fungerade han ända till 1920. Studentvärldsförbundet räknade då omkring en kvarts million medlemmar. Det hade gett upphov till en rad andra kristliga organisationer och hade banat väg för den ekumeniska rörelsen.

F:s intresse för kristligt ungdomsarbete inskränkte sig ej blott till studenter. Höstterminen 1886 blev han ombedd av ordföranden i Uppsala kristliga ynglingaförening att översätta ett på franska avfattat cirkulär från den 1878 i Geneve upprättade världskommittén för KFUM. F var 1886 ganska okunnig om denna organisation men vid översättningen av cirkuläret, som innehöll en uppmaning att iakttaga dess bönevecka i november, lärde han känna denna rörelse och blev medlem av den lilla Uppsalaföreningen, vars medlemmar huvudsakligen tillhörde hantverks- och köpmanskretsar. Han utsågs att representera föreningen vid en konferens på hösten 1887 i Sthlm för att eventuellt bilda ett riksförbund av Sveriges KFUM och insattes i en kommitté som fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar. Förslaget antogs och en interimsstyrelse tillsattes, i vilken F blev sekreterare. Uppdraget tog mycket av F:s studietid i anspråk, och ännu mer engagerad blev han i KFUM-arbetet våren 1888, då ordföranden i den 1884 grundade KFUM i Sthlm, professor F Schulthess, övertalade honom att tillsammans med honom förbereda KFUM:s världskonferens i Sthlm samma sommar. Denna blev den dittills största och betydelsefullaste världskonferensen, besökt av över 700 deltagare från 20 länder. För F:s vidkommande hade den till följd, att han an- tog kallelse att helt ägna sig åt KFUM-arbetet som sekreterare, i såväl Sthlmsföreningen som Riksförbundet.

F ägde många förutsättningar för sitt kommande livsverk. Hans stora kunskaper, hans vidsynthet och erfarenhet av inte minst internationellt ungdomsarbete i förening med en hurtig och praktisk läggning, gjorde honom till en ledaregestalt, som omfattades med förtroende och kärlek. För vidare utbildning i sekreterarekallet vistades F i början av 1889 vid den då livskraftiga KFUM i Berlin. Här nådde honom en inbjudan från sekreteraren i New Yorks KFUM att deltaga i en sekreterarekonferens i staden Orange, N J, och i den amerikanska natio-nalkonferensen kort därefter i Philadelphia. På den förra träffade han för första gången dr John R Mott, vilket blev utgångspunkten för ett livslångt samarbete inom såväl KFUM som Studentvärldsförbundet.

I slutet av 1890 erhöll F ett års tjänstledighet från KFUM-arbetet för att återupptaga och avsluta sina akademiska studier, vilket förde honom till fil lic-examen och doktorsgraden 1892 i semitiska språk. Under de följande tre årtiondena verkade F dels som förste sekreterare och förbundssekreterare i Sthlms respektive Sveriges KFUM, dels som talare vid en mängd möten och konferenser i skilda delar av världen i syfte att främja KFUM:s, Studentvärldsförbundets och missionens syften. Sin längsta resa företog han hösten 1906 till Fjärran Östern för att deltaga i Studentvärldsförbundets konferens i Tokio. Under vägen besökte han en mängd missionsstationer och KFUM i Indien, på Geylon och i Kina. Dit återvände han från Tokio och bevistade ett missionärsmöte i Shanghai, varefter han besökte de sv missionsstationerna i det inre Kina.

Efter första världskriget gällde det att återuppbygga det delvis sönderfallna Världsförbundet av KFUM i Geneve. Det ansågs nödvändigt att bekläda generalsekreterareposten med en man från en neutral stat, för vilken alla hyste förtroende, och valet föll på F. Han tillträdde posten 1921 och uppehöll den under fem kritiska, men även framgångsrika år. Efter sin avgång sommaren 1926 bosatte sig F i Storängen utanför Sthlm.

Författare

Alfr Jansson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s arkiv i UUB. Brev från F i KB (bl a till Viktor Rydberg), i KrA (till G Uggla) o i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Öfversigt af vigtigare mis-sionsliteratur. Upsala 1884. (2), 8 s. — De kristliga föreningarnas af unge män världsförbund (Pedagogisk tidskrift, 25, 1889, Halmstad, s. 1—11). — Sekreterarens ställning och uppgift i en kristlig förening af unge män samt sättet att för denna viktiga post utbilda dugande och hängifne män. Anförande vid världskonferensen i Amsterdam 1891. Sthlm 1891. 19 s. [2. uppl.] 1908. 44 s. — Weddåsé Mårjåm, ein äthiopischer Lobgesang an Maria, nach mehreren Handschriften hrsg. und iibers. [Akad. avh.] Upsala [tr. Leipzig] 1892. VI, 75 s., 3 s. facs. [Även etiop. titelbl.] — Hvarför sträfvar Kristliga föreningen af unge män att erhålla en egen byggnad? Sthlm 1893. 7 s. [Undert.] — The young men's Christian associations and foreign missions. Sthlm 1894. 4:o. 4 s. [Även på fr. o. ty.] — Kristliga studentvärldsförbundet. Några notiser. Sthlm 1899. lös. — Hvarför och huru böra vi studera bibeln? Sthlm 1902. 32 s. 2. uppl. s. å. — De unge männen och sedligheten. Föredrag . .. Sthlm 1902. 23 s. — Sekreterarekallet inom kristliga föreningarna af unge män såsom en lifsuppgift. Sthlm 1903. 15 s. — Kristliga föreningar af unge män, deras be-höflighet och arbetssätt samt råd angående bildande af föreningar. Sthlm 1904. 13, (1) s. ¦—¦ En banbrytare för K.F.U.M.-saken. Lef-nadsteckning öfver Robert R. Mc Burney. Jämte en uppsats: Kristliga föreningar ... [se föreg.]. Sthlm 1904. 47, (1) s., 1 portr. — Frestelser. Ett ord till hjälp för unge män. Sthlm 1908. 17 s. [Ny uppl. 1921.] — Bibelstudium i apostlagärningarna och Pauli brev. Sthlm 1908. 208 s. 2. tillök, uppl. Köping (tr. Örebro) 1909. 3. genoms, uppl. Upps. (tr. Sthlm) 1923. — Kristliga studentvärldsförbundets konferens i Konstantinopel den 24 —28 april 1911. Föredrag (Sveriges kristliga studentrörelses missionsskriftserie, 4, Upps. 1911, s. 19—36). — K.F.U.M. Sthlm 1912. 8 s. [Undert.] —¦ Ledare. Anföranden vid förenings- och scoutledaremötet å Getå d. 4—¦ 10 aug. 1913. Sthlm 1913. 32 s. (Tills. m. I. Wallin & F. Lundgren.) — Vårt arbete. Grunder och anvisningar för verksamheten . . . Sthlm 1913. 48 s. — Frid (Strängnäsboken, föredrag vid studentmötet i Strängnäs . . ., Uppsala 1913, s. 87—97). — Det nutida missionsläget i världen. Sthlm 1913. 19 s. — Ädla krafter. Ett sedlighetsföredrag. Sthlm 1913. 14 s. — John R. Mott. Upps. (tr. Gbg) 1914. 184 s. — Tjugufem års arbete bland Stockholms pojkar inom K.F.U.M. Sthlm 1914. 16 s. [Undert.] — Renhet och styrka. Föredrag . . . Sthlm 1914. 20 s. — Männens missionsrörelse (M.M.R.). Upps. (tr. Sthlm) 1914. 38 s. (Tills. m. J. Hedengren.) — Petrus. Ett bibelstudium. Sthlm 1915. 47 s., 1 pl. — Mannakraft. Ett ord till ynglingar och män. Sthlm 1915. 18 s. (Svenska missionsförbundets ungdoms småskrifter, 12.) 2. uppl. 1924. — Upp- rop till gemensam bönedag för studenter. [Rubr.] Uppsala 1916. (4) s. [Undert.; tills, m. J. R. Mott & P. Hasselrot.] — Ett tjugu-femårsminne (Hågkomster och livsintryck, 1, Uppsala 1921, s. 102—105). — Förbundet ... 1887—1921 (Förbundet mellan Sveriges K.F.U.M. Minnesskrift . . ., Sthlm 1927, s. 9 —25). — Bibelns segertåg genom världen. Föredrag ... Örebro 1927. 12 s. — Från Nathan Söderbloms studentår och senare minnen (Hågkomster . . ., 12, 1931, s. 168—180). — Brunnar. Sthlm 1934. 16 s. (Skriftserien Källsprång vid vägen, 4.) — Kristliga föreningen av unge män i Stockholm genom femtio år 1884—1934. Sthlm 1934. 48 s. [Undert.] —¦ Är missionen berättigad? Sthlm 1936. 16 s. — Då Gud kallar. Sthlm 1937. (4), 215 s. 2. genoms, uppl. s. å. — Studenter och mission på åttiotalet (Hågkomster . . ., 18, 1937, s. 75—93). — K.F.U.M. såsom världsrörelse. Kortfattad historik . . . Sthlm 1938. (2), 109 s. — Mina minnen. Sthlm 1939. 225 s. — Medv. i bl. a. Meddelanden från Studentmissionsföreningen i Upsala, Bd 1—4, 1888/89—92, Ups., samt åtskilliga K.F.U.M.-publikationer.

Översatt: Redogörelse för den nionde verldskonferensen hållen i London 1—6 augusti 1881, Sthlm 1888, 56 s.; F. B. Meyer, Hvad är Guds vilja?, Sthlm 1894, 16 s.; S. Eddy, Hvad är din lifsuppgift?, Sthlm 1897, 36 s. (Föreningen kvinnliga missions-arbetare, 29); J. R. Mott, Förbön det viktigaste just nu, Uppsala 1914, 40 s. (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, 36); O. Ricard, [2 föredrag] (I Guds rikes tjänst, Sthlm, tr. Norrk., 1929, s. 5—38); ytterligare arbeten (titlar se Svensk bok-katalog resp. år) av: J. R. Mott 1901, O. Ricard 1901, 1910, 1913, 1914; M. Schlunk 1909; S. M. Sayford 1923; P. Conrad 1927; A. H. Gray 1929; C. Skovgaard-Petersen 1929, 1932, 1935; W Hole 1930 [förord]; E. R. Young 1930; A. Beck 1930; O. Moe 1932; O. Hallesby 1933; E. Tramp 1934; B. Mathews 1934, 1935; N. P. Grubb 1936; C. F. Andrews 1937; W. J. Oehler 1937; S. Rehling 1938; F Wissteff 1939.

Redigerat: Månadsblad, utg. af K.F.U.M. i Stockholm, 1889, Sthlm; God jul! Hälsning från K.F.U.M. i Stockholm, 1—8, 1895—1902, Sthlm; Förbundstidningen . . . (från 1917 Sveriges K.F.U.M.:s förbundstidning), 1 —28, 1893—1920, Sthlm 1892—1920; La Sphére, revue du Comité universel des unions chrétiennes de jeunes gens, 1921—26, Geneve; Bibelstudium över Jesu liv och verk, 1—6, Sthlm 1927—30.

Källor och litteratur

Källor o litt: Förbundet mellan Sveriges KFUM 1887—1927 (1927); H8D, årg 22 (1920), s 97 f; Inbjudn:skr till drspromotionerna vid UU 30 maj 1942; K F 1861 8/9 1941 (Sekr-bladet, organ för sv KFUM-sekr:nas förb, nr 3, 1941); J E Lundahl, Jag mötte dem på vägen. Minnen o personbilder (1943); SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937); G Wikmark, G E Beskow o nyevangelismen (2 uppl, 1943); Väd 1943.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl H A Fries, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14484, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfr Jansson), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14484
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl H A Fries, urn:sbl:14484, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alfr Jansson), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se