Thore C E Fries

Född:1886-11-02 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1930-12-31 – Zimbabwe (i Umtali, Rhodesia, nu Mutare)

Botanist


Band 16 (1964-1966), sida 529.

Meriter

3 Fries, Thore Christian Elias, son till F 2, f 2 nov 1886 i Uppsala (Domk), d 31 dec 1930 i Umtali, Rhodesia (enl dödbok för Domk, Lund). Mogenhetsex vid Uppsala h allm lärov 30 maj 1905, inskr vid Uppsala univ 30 aug s å, fil kand 15 dec 1908, amanuens vid Uppsala univ:s botan laboratorium 1911—12, lär vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 1911—13, fil lic 3 april 1912, disp pro gradu 3 maj 1913, fil dr 31 maj s å, doc i växtbiologi 19 sept s å, allt i Uppsala, led av sv-norska renbeteskommissionen 1913—16, vid flera tillfällen inkallad som sakk vid förhandhna mellan Sverige o Norge om renbetessaken 1917—19, förest för Abisko naturvetensk station 1 maj 1917—20 okt 1921, konservator vid Uppsala univ:s botan mus 8 april 1920—24 april 1924, doc i botanik vid Uppsala univ 14 febr 1924, prof i samma ämne vid Lunds univ 3 juni 1927. — LFS 1927.

G 10 okt 1917 i Solna (Sth) m Fennia Maria Rosberg, f 29 maj 1897 i Uleåborg, dtr till prof Johan Evert R o Emilia Lovisa Söderlund.

Biografi

Thore F:s vetenskapliga verksamhet föll inom växtbiologin, särskilt dess växtgeografiska del, samt inom växtsystematiken, främst afrikansk fanerogamsystematik men även nordisk gasteromycet-, fanerogam- och lavsystematik.

F:s första botaniska publikation var ett kort föredragsreferat i Sv botanisk tidskrift 1907 om märkligare lavfynd i trakten av Torneträsk. Hans övriga lichenologiska publikationer var endast meddelanden om de för Sverige nya lavarterna Gyrophora rugifera (1913) och Ramalina obtusata (1918).

F:s bidrag till nordisk fanerogamsystematik var beskrivningar av två nya arter av fjällmaskrosor (1908), en utredning av Antennaria alpina och dess skandinaviska elementararter (1919), vari bl a påvisades förekomsten i Torne lappmark av den grönländska art, som då kallades Antennaria glabrata men nu Antennaria Porsildii, samt en analys av »Die skandinavischen Formen der Euphrasia salisburgensis», vari han hävdade identiteten av Gotlands Euphrasia salisburgensis med alpländernas, medan de skandinaviska fjällens uppställdes som en annan art, Euphrasia lapponica (1921).

F:s mest omfattande bidrag till nordisk växtsystematik behandlade gasteromyceterna (buksvamparna). De inleddes med en översikt över Sveriges jordstjärnor (Geasterarter) 1912, fortsattes med bidrag till Torne lappmarks och Troms fylkes gasteromycetflora (1914 och 1918) m m samt avslutades 1921 med en allmän översikt över Sveriges gasteromyceter och en speciell sådan över våra Tulostomaarter, vartill senare fogades ett tillägg om den för Sverige nya Bovistella paludosa. En bearbetning av Juan Fernandez-öarnas och Påsköns gasteromyceter kom 1922.

Mera omfattande och viktigare var F:s bidrag till den skandinaviska växtgeografin. Redan 1909—10 publicerade F iakttagelser och en karta över postglaciala skogsgräns-förskjutningar inom Karesuandodelen av Sveriges nordligaste hörn samt tillsammans med Erik Bergström en vegetationskarta med kommentar över områdena ovan barrskogsgränsen i Karesuando och norra Jukkasjärvi socknar ävensom iakttagelser över pälsar (frusna torvkullar) i samma områdes myrar. Tillsammans med Sam Mårtensson meddelade han samtidigt ett stort material av fyndlokaler för kärlväxter inom samma trakter. Om avlagringarna vid Arpojaure publicerade han 1911 ett kvartärpaleobotaniskt arbete. Resultaten av sina mycket omfattande och mångsidiga undersökningar i norra Torne lappmark sammanfattade han 1913 i den banbrytande doktorsavhandlingen »Botanische Untersuchungen im nörd-lichsten Schweden. Ein Beitrag zur Kenntnis der alpinen und subalpinen Vegetation in Torne Lappmark». Den innehöll bl a den första grundliga översikten över ett skandinaviskt fjällområdes växtsamhällen och över deras förhållande till miljön, särskilt till snöfördelningen, den första skogsgränsisohypskartan över ett nordiskt fjällområde samt den första allmänna indelningen av den nordiska fjällfloran i utbredningsgrupper, med en därpå grundad bevisföring för att delar av denna flora måste ha överlevat den senaste istiden i två vitt skilda områden vid norska kusten.

På F:s system över nordiska fjällväxtsamhällen kom 1913 års sv-norska renbeteskommission att till stor del grunda sitt arbete. Vetenskapliga biprodukter till F:s verksamhet i denna kommission var mot slutet av 1910-talet bl a en skogsgränskarta över Troms fylke samt arbeten om linjetaxering av växtsamhällen och om höjdregioner i nordisk fjällvegetation. Under samma period publicerade F kritiska synpunkter på skogsgränspröblemen och (tillsammans med T Å Tengwall och undertecknad) på växtsociologisk metodologi samt något senare (1920) ett arbete, om regler för växtsamhällens konstitution (tillsammans med samma författare samt H Osvald). Åren 1917— 19 undersökte F regelbundet olika växtsamhällens utsmältning och olika växters blomningstider etc i olika samhällen längs en profillinje uppför Njullasluttningen mot Abisko; det omfattande materialet publicerades 1925. Till den 4:e internationella växtgeograf iska exkursionens Abisko-besök 1925 utgav han en översikt över berggrundens betydelse, för fjällväxternas utbredning i Skandinavien samt (tillsammans med G G Alm) en exkursionsguide för Torne lappmark.

F:s arbete med tropiska Afrikas kärlväxt-flora började med hans bearbetning av några smärre fanerogamfamiljer i samlingarna från brodern Robert F:s Afrika-resa 1911—12 (tr 1914—16). Sedan han 1921—22 tillsammans med brodern själv besökt Östafrika, särskilt Mt Kenya och Mt Aberdare, publicerade han i rask följd bearbetningar av talrika släkten i de tropisk-afrikanska bergens fanerogamflora. Redan de första av dessa monografier över jättesenecio- och jättelo-belia-arterna (tillsammans med Robert F), väckte internationell sensation och inledde en ny epok i de tropisk-afrikanska bergsflorornas utforskande. Medan man förut allmänt antagit att dessa släkten företräddes av samma arter på olika berg, påvisades här en långt gången artdifferentiering mellan de olika bergen med närbesläktade men tydligt skilda arter vikarierande för varandra på olika berg. Liknande, artdifferentieringar skildrades av F inom släktet Alchemilla och en rad örtsläkten i den tropisk-afrikanska bergsfloran (och av hans bror inom andra släkten). F publicerade (tillsammans med C G Alm) 1924—27 monografier över en rad på afrikanska berg växande ljungväxtsläkten (Blaeria, Philippia, Mitrastylus och Ericinella) samt över de tropiska arterna av släktet Erica. Enligt O Hedbergs på ett rikare herbariematerial och egna fältstudier på de flesta bergen grundade revision av den afro-alpina floran (1957) har bröderna F överskattat artdifferentieringen inom vissa släkten; inom andra släkten står den dock alltjämt oemotsagd, och fortsatta fältundersökningar synes nödvändiga för dessa problems slutliga lösning. En systematisk bearbetning av det övriga av bröderna F insamlade växtmaterialet publicerade de gemensamt 1923—30. En växtgeografisk sammanfattning av Kenya- och Aberdare-bergens vegetationsbälten och växtsamhällen utarbetades likaledes gemensamt och publicerades efter F:s död av Robert F 1948. Växtsociologiskt material från resan hade F redan 1925 utnyttjat i en uppsats »über primäre und sekundäre Standortsbe-dingungen».

Det blev aldrig F förunnat att själv publicera några resultat från den resa till Sydafrika och Sydrhodesia, under vilken han nyårsaftonen 1930 dukade under för en lunginflammation. Men genom de unga lärjungar, nuvarande professorerna H Weimarck och T Norlindh, som då åtföljde honom, blev denna resa utgångspunkten för talrika yngre Lundabotanisters intensiva och mångsidiga Sydafrikaforskning. Som stimulerande akademisk lärare och forskarpersonlighet fick F redan som Uppsaladocent starkt inflytande på den sv växtgeografins utveckling.

Författare

Einar Du Rietz



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1926, Uppsala 1927, s. 81 f, eller Inbjudning till den högtidlighet varmed professor Thore Fries kommer att i sitt ämbete installeras . . ., Lund 1927, s. V—VII. Vidare: Förklaring över doc. E. Nau-manns klagomål beträffande tillsättningen av professuren i botanik vid Lunds universitet. Uppsala 1926. 8 s. — Die tropischen Arten der Gattung Erica L. Sthlm (tr. Upps.) 1927. 21 s. 1 pl. (Tills. m. C. G. Alm.) (Arkiv för botanik, Bd 21 A, nr 7.) — Monographie der Gattungen Philippia Klotzsch, Mitrastylus nov. gen. und Ericinella Klotzsch. Sthlm 1927. 49 s. 5 pl. (Tills. m. G. G. Alm.) (VAH, Ser. 3, Bd 4, nr 4.) — Förteckning angivande fordringarna i artkännedom av trädgårdsväxter för fil. ämbets- och fil. kand.-examen. Lund 1929. 18 s. — Fuerstia. Eine neue af rikanische Pf lanzengattung. Lund 1929. 4, (1) s., 2 pl.-bl. (LUÅ, N. F., Avd. 2, Bd 25, nr 17 = FSH, N. F., Bd 40, nr 17.) — Die Cerastium-Arten des tropischen Afrika (Botaniska notiser för år 1929, Lund, s. 285 —296; tills. m. H. Weimarck). — Phytogeo-graphical researches on Mt. Kenya and Mt. Aberdare, British East Africa. Sthlm 1948. 83 s. (Tills. m. R. E. Fries.) (VAH, Ser. 3, Bd 25, nr 5.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 3 juni 1927, nr 22, RA. — O Gertz, FS 1772— 1940 (1940); Krok; SMoK; UUM 1926; Väd 1931; nekr:r av G E Du Rietz i Sv botan tidskr 1931 o av N Sylvén i Botan notiser 1931.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thore C E Fries, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14487, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Du Rietz), hämtad 2018-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14487
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thore C E Fries, urn:sbl:14487, Svenskt biografiskt lexikon (art av Einar Du Rietz), hämtad 2018-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se