Pehr Frigel

Född:1750-09-02 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1842-11-24 – Klara församling, Stockholms län

Kompositör, Musikvetare, Musiklärare


Band 16 (1964-1966), sida 563.

Meriter

Frigel (urspr Frigelius), Pehr (Petrus), f 2 sept 1750 i Kalmar, d 24 nov 1842 i Sthlm (Klara). Föräldrar: prosten teol dr Pehr Frigelius o Ingrid Helena Wahlberg. Inskr vid Uppsala univ 2 nov 1770, disp pro exercitio i hist (under C F Georgii) o pro gradu i grekiska (under J Floderus), mag 17 juni 1776, anställd vid handels- o finansexp 22 febr 1779, kopist där 31 okt 1781, kanslist där 1784, sekr i Statskontoret 13 dec 1784— 1809, sekr i statsberedningen med särsk förordn att föra prot vid konseljerna 1796—98, sekr o bibi vid MA 1797—1841, led av psalmbokskommittén 1811, inspektör för un-dervisn vid MA 1811—34, lär i musikens teori med prof:s namn där 1814—30. — LMA 1778.

G 21 dec 1788 i Sthlm (Maria) m Margaretha Charlotta Baumann, f 18 febr 1766 där (Hovf), d 16 maj 1797 där (Maria), dtr till hovsekr Didrik B o Maria Charlotta Palmroth.

Biografi

Under den duglige director musices och organisten Hans Björkman (senare berömd bassångare vid Gustav III:s opera) fick F redan i sin hemstad Kalmar goda musikaliska grunder i såväl orgel- som klaver- och violinspel. Efter Uppsalaåren mottog F befattningen som informator hos sedermera presidenten i statskontoret, riksrådet frih Johan Liljencrantz. Denne uppskattade F:s kunskaper och noggrannhet och hjälpte honom in på den statliga ämbetsmannabanan. Under dessa år studerade F filosofi och teologi för överhovpredikanten Gabriel Rosén. I huvudstaden kom F tidigt i kontakt med musiker och musikälskare, blev medlem av sällskapsordnarna Utile Dulci (trol 1777) och Arla Goldinu (1779). Han blev god vän med hovkapellmästarna Francesco Uttini, Johann Gottlieb Naumann och senare även med Joseph Martin Kraus, som genom att undervisa F i komposition kom att påverka hans egen musikaliska stil. Genom Utile Dulci och senare Musikaliska akademin fick han dessutom värdefulla kontakter med högadelns musikfrämjare. Inom Utile Dulci efterträdde han 1780 J G Psilandenhjelm som »musicalisk directeur». Sedan F genom sina tidigare kompositioner (kantater, arior, klaverstycken m m) väckt ett visst uppseende, erbjöds han genom förmedling av operans direktör frih G Ehren-svärd ett resestipendium ur konungens handkassa för studier d utlandet. F betänkte sig emellertid för länge, och under tiden hade pengarna disponerats för andra ändamål. F:s besvikelse var stor, och han måste nu definitivt välja den tryggare ämbetsmannabanan. Sitt ursprungliga namn Frigelius har han tydligen bytt mot den kortare formen Frigel (med betoningen på 2:a stavelsen) 1780 eller 1781.

En utmärkt kombination av musiker och ämbetsman blev F i och med kallelsen till sekreterare och bibliotekarie vid Musikaliska akademin, vilken befattning han innehade i hela 43 år. Som organisatör och initiativtagare till akademins viktigaste beslut och till dess 1814 antagna nya stadgar hade han en avgörande betydelse för hela institutionens framtid. Han såg till att såväl sv som utländska nyheter ifråga om skrifter eller kompositioner i möjligaste mån inköptes, och när beståndet efter hand växte, åtog han sig uppdraget att göra en första grundläggande alfabetisk förteckning över detta. Han intresserade sig för J H Romans efterlämnade kompositioner, varvid dock hans bristande förståelse för skillnaden mellan original och avskrifter lett senare Romanforskare på villospår.

Vid riksdagen 1809—10 kallades F av ecklesiastikutskottet att biträda som sakkunnig vid koralverket. Under åren 1811—18 arbetade han i psalmbokskommittén, men sistnämnda år erhöll Haeffner uppdraget att slutgiltigt utforma vad som sedan fastställdes som 1819 års koralbok. Under de aktuella åren råkade den annars stillsamme F i likhet med många andra i en häftig dispyt med den hetlevrade Haeffner. F hävdade gentemot Haeffners mera romantiska uppfattning större hänsynstagande till det karakteristiska i de gamla lutherska kyrkovisorna men missförstod å sin sida traditionens uppgifter om själva uppförandepraxis. Själv bidrog F med förslag till flera koralsättningar, och några av dem framfördes vid hans jordfästning av akademins elevkör.

Åren 1811—34 var F inspektör för undervisningsverket (föregångaren till våra dagars musikhögskola) vid akademin och åtog sig dessutom att upprätthålla den sedan Johan Wikmansons död 1800 obesatta tjänsten som lärare i musikteori. År 1812 ombads han av redaktören för den internationellt betydelsefulla Allgemeine musikalische Zeitung i Leipzig att kontinuerligt inkomma med rapporter om musiklivet i Sthlm (MA:s prot 8 febr) och är således författare till de anonymt införda artiklarna av nämnda slag under de närmaste åren.

F var ej särskilt produktiv och skrev efter sekelskiftet 1800 mest för speciella tillfällen och oftast för välgörande ändamål. Intet av hans opus finnes utgivet separat, men avsnitt av hans större verk och smärre vokalkompositioner trycktes i Åhlströms »Musikaliskt tidsfördrif», mest anonymt. Från hans år inom Utile Dulci finnes en rad kantater och arior bevarade. För operaföreställningar på Drottningholm fick han 1778 anpassa Grétrys musik till operan »Zemir och Azor» till sv text av A M Malmstedt (fru Lenngren) och året därpå på liknande sätt redigera Monsignys musik till »Arséne». Tillsammans med sv tonsättarkolleger skrev F också inlägg i bellmanianen J M Lannerstiernas komiska opera »Äfventyraren» (1791) samt i A v Kotzebues sångspel »Eremiten» (1798). Till akademins minnesfest över J Wikmanson 1801 arrangerade F den musik som framfördes, och året därpå skrev han själv till text av G A Silverstolpe sorgemusiken till firandet av Wikmansons minne inom sällskapet Nytta och Nöje (ett slags fortsättning på Utile Dulci).

Av F:s större verk i officiella sammanhang må särskilt framhållas oratoriet »Försonaren på Oljoberget» eller »Christi Himmelsfärd» (uppfört 1815 o 1820). På F:s partitur står endast »af en Musik Älskare», vilket i flera sammanhang lett till missförstånd och förväxling med kollegan Haeffners tidigare verk, »Försonaren på Golgatha», båda verken till text av Samuel Ödmann. F:s oratorium blev mycket uppskattat av samtiden och föranledde dåvarande kronprins Karl Johan att personligen avtacka tonsättaren och till honom överlämna en dosa av guld (MA:s prot 19 april 1815). — F skrev också en del smärre visor i tidens smak, bl a till text av fru Lenngren, och av hans rent instrumentala verk märks sinfonior och uvertyrer, marscher, danser m m.

Sin redan från Kalmar-åren förvärvade smak för äldre mästare som Leo, Hasse, Graun, Handel och Gluck tycks han ha bevarat livet ut. Redan Mozart och Haydn fann han i flera avseenden alltför moderna. Hans egen stil visar också tydligt arkaise-rande drag, i synnerhet som hans verk ofta är knutna till högtravande och allegoriskt bombastiska texthyllningar. Som kompositör var han ingen nydanare men visar stor teoretisk kunskap och här och var en påtaglig talang.

Sin bestående insats gjorde F inom Musikaliska akademin genom att stimulera intresset för tonkonstens främjande och ständigt sträva efter att skapa respekt för dess inhemska utövare. Sin andliga spänst tycks F ha behållit in på sin höga ålderdom, men hans hälsa försämrades märkbart efter en olyckshändelse, och han var under de sista åren så gott som blind. Bouppteckningen uppvisar mycket blygsamma ekonomiska förhållanden. Tack vare en utförlig förteckning (MA:s prot o bil 30 maj 1843) känner »man till F:s produktion som tonsättare mera i detalj. — År 1841 lät Musikaliska akademin prägla en minnesmedalj över F.

Författare

C-G Stellan Mörner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Under sin långa levnad kom F både personligen o skriftligen i kontakt med en lång rad in- o utländska kulturpersonligheter. MA har en omfattande och värdefull saml av brev till o från F (endast enstaka publ i olika sammanhang i STM). Ett mindre antal brev från F i KB o UUB. Till hans många brevvänner hörde bl a tonsättarna J G Naumann, F L JE Kunzen, engelsmannen W Horsley, Haydn-lärjungarna S Neukomm o P Struck, G j Vogler o J G F Haeffner. Av övriga kan nämnas B v Beskow, O A:son Knös, E Drake o F S Silverstolpe. F:s verk, huvudsakl i hans egen utskrift, i MA:s bibi, en mindre saml i UUB, dit den kommit genom F S Silverstolpes donation. Några verk i klavérar-rangemang eller stämmor i avskr på den Silverstolpeska släktgården Näs i Uppland.

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskrift: Scenisk musik: 3 arior till Äfventyraren (1791), scen ur Ar-bace (1795), arior o 1 duett till Eremiten (1797), 2 arior till dramen Nyårsnatten el Midnatten (1801; verket uppf 1802 utan F:s musik). — Kantater, körer, arior m m till ork:ack: Kom, Zephis, aria (1775), Låt Segervinnarns hjeltemod, aria (1776), Fly, falska hopp, aria (1776), Om sig min höghet sårad finner, aria (1777), Naturens glada prakt, aria (så), Den svenska verlden gläds, aria (i Utile Dulci på Gustav III:s födelsedag 24 jan 1778), Du gudamakt, rec o aria (s å), Om de lågor fåfängt brinna, aria (s å), Ack, lyckliga hjerta, aria (1779), Ack, sälla stund, aria (1780), Du eviga beslut (kantat till text av Kellgren vid parent över C F Leijonhielm 1780), Ack, hvad himmelsk glädje, aria (1781), Ack, kärlek, aria (s å), Naturen vaken är, rec (i Utile Dulci 1782), Inaugura-tionsmusik (till text av Kellgren) (ibid 1784), Sanctus och Benedictus för ork o dubbelkör (1791), Gud, nu har du förvandlat, aria (s å), Hvem är i himlens rike störst?, kantat (1793), Länge, Swea, saknade ditt öga, kantat (till text av A G Silverstolpe vid Gustav IV Adolfs förlovning, uppf på St Riddarhussalen 15 sept 1795), Min själ skall lofva Herran (1798, Psalt nr 86 för kör o ork, uppf i Storkyrkan vid Karl XIII:s kröning 29 juni 1809), Herden under eken hvilar, aria (1799), Agnus Dei för kör o ork (1801), Vid Åminnelsehögtiden i Sällskapet Nytta och Nöje efter Wikmanson, kantat (till text av G A Silverstolpe 1802), Lef för verlden, kantat med pianoack (s å), Hvad fröjd för Pyg-malion, för unison kör o ork (1804), Fulle äro himlarne, 5-st kör o ork (1814), Oratoriet Försonaren på Oljo-Berget (c:a 1814; uppf på K Teatern 12 mars 1815 o i revid form i St Riddarhussalen långfred 1820), Skynda Euterpe!, kantat för soli, kör o ork (till text av J O Wallin, uppf i Storkyrkan 21 dec 1816). Dessutom utan år: Fröjdens Herran, för dubbelkör o ork, Ej större vällust själen känner, duett, Herre Dig i nåd förbarma, rec o aria (litanian av Ödmann; vid Gustav III:s död, 1792?), Hvad röst af himmelsk fröjd. — Visor m m till pianoack: Visa till text av J Elers (i dennes Glada quäden, Sthlm 1792), Sällhetsskapande förmåga! (Leopolds sv övers av Schillers An die Freude var införd i Extra Posten 1793). Dessutom utan år: Firom denna glada dagen, Ack, hvad nöje (piano o soloklarinett i B), Kärlekens yra, Till min hydda sänkte sig, I vårens skugga fann jag dig. — Instrumentalmusik: Sinfonior o uvertyrer, främst Sin-fonia f-moll med principal violoncellstämma o fuga (framförd som introd till det första framförandet av Mozarts Requiem 1805), marscher, menuetter etc. Dessutom en del sättningar o bearb av koraler, arr av andra tonsättares verk m m.

Kompositioner i tryck: Aria: O död, hvar är din udd? (1793, uppf i Jakobs kyrka påskdagen 1794; tr i pianoarr i Musikaliskt tids-fördrif 1796). — Oratorium: Försonaren på Oljo-Berget, avsnitt ur 2:a delen (tr ibid 1820; jfr ovan). — Visor: Naturen mig lärde (tr ibid 1793), Källan (Genom dalens stilla famn, till text av A M Lenngren; tr ibid 1799).

Tryckt arbete: Krauses musicaliska carac-ter (G. Stridsberg, Åminnelse-tal öfver. . . Joseph Kraus..., Sthlm [1798], s. 20—32).

Källor och litteratur

Källor o litt: MA:s prot 1771—1843, utsk:-prot, div koncept o prot:utdrag 1770—95, Sv brevsaml, Lovénska brevsaml o handskr 188 (Utile Dulci), allt i MAB; Statskontorets skriv till K M:t 7 juli 1801, RA; Nedre borgrättens bouppteckn:r 1843: 3:12, SSA. — MA:s handhr, årg 1866 (1866). — I Bengtsson, J H Roman o hans instnmusik (1955), B v Beskow, P F, minnesteckn (1843); C M Car-lander, Sv bibi o ex-Iibris, 1 (1904); S Engström, Kalmar nat:s matr 1663—1863 (1926 —51); [E G Geijer,] Ur Erik Gustaf Geijers liv. Skildringar o brev, ed W G Stiernstedt, 2, 1818—1847 (1964); Thelma Hanson, Lenngrensdikten Källan tonsatt av P F (Saml 1962); G F Hennerberg, En skriftväxl emellan J C F Haeffner o . . . P F (Sv musiktidn 1909); dens, P F [med biogr anteckn:r av F själv] (Oskarshamnstidn 15 dec 1916); J Kleberg, Statskontoret 1680—1946 (1948); G E Klemming, Sveriges dramat litt tom 1875 (1863—79); G Lindsten, Några bref-utdrag rör Utile Dulci i början af 1780-talet (Saml 1916); C-A Moberg, Kyrkomusikens hist (Skriftserien Sv gudstjänstliv, 4, 1932); O Morales o T Norlind, MA 1771—1921 (1921); G-G S Mörner, Ett opubl brev från Fr S Silverstolpe till ... P F, år 1806 (STM 1946); dens, Johan Wikmanson und die Bräder Silverstolpe (1952); T Norlind, Allm musiklex, 1 (1927); Samuel Ödmanns skrifter o brev, ed H Wijkmark, 2 (1925); E Sundström, Två brev från P F o B Crusell (STM 1920); S Walin, Den musikteoretiska undervisn i Sverige under romantiken (STM 1933); dens, Beiträge zur Geschichte der schwedischen Sinfonik (1941); J Wallin, Vid sekr Herr P F:s jordfästning . . . 1842 (1843); P Vretblad, Konsertlivet i Sthlm under 1700-talet (1918).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Frigel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14497, Svenskt biografiskt lexikon (art av C-G Stellan Mörner), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14497
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Frigel, urn:sbl:14497, Svenskt biografiskt lexikon (art av C-G Stellan Mörner), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se