Biografi

Frille, internordisk ätt, vars äldste säkert kände stamfar var den i Sönderborg bosatte Frellav (Frithlef) Håkansson, som 1334 fick frälsebrev av hertig Valdemar av Sönderjylland. Hans son Kristiern Frellevssons (d 1418) söner antog efter sin fars patronymikon ättenamnet F. Flera av dem stannade i Danmark, bl a det bekanta danska riksrådet Eggert F (d 1470).

Dennes bror Håkan F (levde ännu 1434) flyttade liksom sin kusin Tuve Nilsson (levde ännu 1445) till Finland, där båda blev häradshövdingar, den förre i Halikko sydost om Åbo, den senare i Pikis söder om samma stad. Tuve Nilssons gren, som aldrig kom att använda ättenamnet F, utgick med hans söner redan före 1400-talets slut.

Håkan F:s son Magnus F (levde ännu 1472) kom genom sitt gifte i besittning av Gräfseboda (nu Haneberg) i Näshulta (Söd) och blev häradshövding i Österrekarne hd (Söd). Dennes bror Kristiern F (df 1472), som under konung Kristofers tid tjänstgjorde vid dennes hov i Danmark men återvände till Finland redan före hyllningen av Kristiern I 1457, var liksom tidigare fadern häradshövding i Halikko samt nämnes från 1464 som lagman i Söderfinne lagsaga och riksråd.

Hans son Magnus F (d 1508) var under 1490-talets ryska krig anförare för en ryttartrupp om 40 man, som hans frände biskop Magnus Nilsson (Stiernkors) sände till Viborgs försvar, och blev vid ett utfall på senhösten 1495 med en del av sin trupp tillfångatagen av ryssarna. Av konung Hans utsedd till fogde på Åbo slott 1499 försvarade han detta mot Sten Sture d ä:s män och uppgav det först efter belägring i sept 1502. Därefter blev Magnus F Erik Turessons (Bielke) man och vägrade vid riksföreståndaren Svante Nilssons besök i Finland 1504 att gå i dennes tjänst.

Hans brorson Frille Matsson (d senast 1530) var den siste manlige medlemmen i Finland av denna ätt, som redan tidigare dött ut i Danmark. Dennes syster Kristina blev i äktenskap med en Pavel Henriksson stammoder för en yngre ätt F, som antog mödernesläktens namn och vapen. Ätten, som spelade en viss roll under konflikten mellan Sigismund och hertig Karl, introducerades på riddarhuset 1627 ehuru det ej kan beläggas, att den då fortlevde på manssidan.

Författare

Eric Anthoni

Källor och litteratur

Källor o litt: Diplomatarium danicum 2:11 (1950); FMU 2–8 (1915–35); Åbo SvB (1890); Magazin til den Danske Adels Historie, 1 (1824); RepD 1:2–3 (1896–1906); Scriptores rerum Danicarum medii aevi, 5 (1723); P F Suhm, Samlinger til den Danske Historie, 1:2 (1780); Urkundensammlung der Schleswig-Holstein-Lauenburgischen Gesellschaft, 2 (1842). – J E Almquist, Lagsagor o domsagor i Sverige, 2 (1955); E Anthoni, Kring Finlands medeltida riksråd (FHT 1951), s 112; dens, F:ätten o dess frändskap m Magnus Tavast (FHT 1952); dens, F (ÄSF 3; ms); M Collmar, Ätten Hjort av Vilsta (PHT 1959), s 68; DAA 9 (1892); Danmarks gamle Personnavne, 1:1 (1936–40), sp 324 ff, 2:1 (1949–53); S Hedar, En Sörmlandsbygd o dess inbyggare (1965), s 41; K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956), s 236; W Mollerup, Eggert F (DHT 5: 5, 1885), s 3 f; Ramsay.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frille, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14502, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14502
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frille, släkt, urn:sbl:14502, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2024-04-23.