Harald Frykholm

Född:1879-01-27 – Njurunda församling, Västernorrlands län
Död:1937-04-05 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst, Missionär


Band 16 (1964-1966), sida 585.

Meriter

Frykholm, Harald, f 27 jan 1879 i Njurunda (Vnl), d 5 april 1937 i Uppsala (Domk). Föräldrar: kh Axel Theodor F o Gustava Magdalena Westman. Mogenhetsex i Umeå 1896, inskr vid Uppsala univ 10 sept s å, teol fil ex 29 maj 1897, teor teol ex 15 sept 1898, prakt teol ex 25 maj 1899, allt i Uppsala, folkskollär: ex dec s å, prästv 28 jan 1900, verksam som präst o lär i Härnösands stift 1900–01, vigd till missionär i Uppsala 6 aug 1902, Sv kyrkans missionär i Indien s å, ledare för missionsarb i Anaikadu-Patukotaområdet 1904–07 o i Tirupattur 1907–12, teol lic vid Uppsala univ 22 nov 1913, sem:rektor i Tranquebar 1915–19, rektor för prästsem i Bangalore 1919–22, förordn att föreläsa i missionshist vid Uppsala univ ht 1923, rektor för Pudukotah lärov 1927–29, missionsledare i Palladam 1931–35, tjänstl i Sverige 1912–13, 1922–23, 1929–30 o från 1935.

G 19 nov 1907 i Indien m Gertrud Augusta Magdalena Lange, f 28 juli 1878 i Uddevalla, d 19 mars 1965 i Uppsala (Domk), dtr till dir Emil Georg L o Hedvig Erika Mathilda Kafle.

Biografi

F var norrlänning, uppväxt i nära kontakt med naturen och med stort intresse för friluftsliv. Han var en ljus, lång gestalt och ägde stor lätthet att ta människor. Studieåren i Uppsala förde honom i kontakt med missionen, och liksom flera andra fick han en avgörande impuls till missionstjänst – i hans fall gällde det Indien – genom ett föredrag i Studentmissionsföreningen av en känd sv missionär, teol och fil dr Ernst Heuman. F:s vakna intellekt och praktiska läggning gjorde honom väl skickad för missionsarbete. Med entusiasm och energi studerade han språk samt indisk religion och kultur. Han avlade 1913 teol lic-examen i Gamla Testamentets exegetik och religionshistoria, där Nathan Söderblom var hans lärare och stödjare. Den sv missionen i Indien hade vid början av seklet fått en egen profil och en självständig ställning. För verksamhetens bedrivande fordrades byggnader av olika slag, och F:s praktiska anlag kom därvid till sin rätt. Särskilt betydelsefull blev planläggningen och genomförandet av byggnadsarbetena på den nya stationen i Tirupattur med dess berömda sjukhus. I nära samarbete med ögonläkaren Fredrik Kugelberg fick F här lägga grunden för ett av den lutherska kyrkans viktigaste arbetscentra.

Till det inre uppbyggnadsarbetet hörde i hög grad utbildningen av indiska präster. Tiden i Bangalore blev för F en lycklig tid, fylld med studier och nära kontakt med de fjorton prästelever han hade. Där kom också hans öppenhet mot andra konfessioner till uttryck. Under tiden i Palla-damdistriktet ställdes F inför ett stort och svårbemästrat uppfostringsproblem på grund av tamulernas starka anslutning till kristendomen i dessa trakter. F sökte fördjupa kontakten med de nya kristna genom vad som han efter mönster från Sigtuna kallade »folkhögskolekurser». Efter sv mått blev det väl mera yrkesundervisning än teoretisk bildning som gavs. Schemat upptog nämligen förutom kristendomsundervisning lektioner i hygien och jordbrukslära, övningar i repflätning samt vävning av stråmattor. Syftet var det dubbla: att förbereda för konfirmation och hjälpa de kristna till en höjd levnadsstandard.

Författare

Helge Backman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

40-tal brev från F till Ebba Hildebrandsson i Sv kyrkans missionsstyr:s arkiv, Uppsala.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De infödda kristnas fostran till ansvarskänsla och självständighet. Sthlm 1912. 6 s. (Allmänna svenska missionskonferensen 1912. Inledningsföredrag.) – Harald Frykholm. Mannen och missionären. Självbiografiska anteckningar med tillägg av hans maka. Sthlm (tr. Upps.) 1937. 203 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937): Väd 1937.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Harald Frykholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helge Backman), hämtad 2024-10-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14521
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Harald Frykholm, urn:sbl:14521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helge Backman), hämtad 2024-10-02.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se