Fröding, släkt från Värmland



Band 16 (1964-1966), sida 617.

Biografi

Fröding, värmländsk släkt, troligen härstammande från Jan Götarsson, vars patronymikon tyder på västgötsk börd. Sonen, mjölnaren Thomas Jansson (1732–64) i Herrekvarnen i Dimbo (Skar), uppges dock ha varit född i Finland. Denne torde enligt flera indicier ha varit far till korpralen Johan Thomasson Ryman (1759–1835) i Risäter i Nedre Ullerud (Värml), vars barn 1812 tog namnet F, sannolikt efter Fröjereds kvarn i Fröjered (Skar), där Thomas Janssons barn kommit att växa upp till följd av sin mors omgifte. Som ett kuriosum kan nämnas, att den med denna släkt ej befryndade s k Borgundasläkten F (se Sv släktkal 1938) också tagit sitt namn efter Fröjereds kvarn och härstammar från en mjölnare där.

Bland Rymans söner märkes brukspatronen Johan (Jan) F (1791–1858). Denne deltog i 1814 års norska fälttåg och blev sergeant vid Värmlands regemente 1815. Han var därefter verksam som bokhållare och inspektor samt öppnade 1820 i Karlstad en speceri- och spannmålsaffär, som inom kort blev en av stadens främsta. År 1838 köpte han säteriet Alster utanför Karlstad, där han anlade en större vattensåg och flera kvarnar. Tack vare ansenliga skogsköp i norra Värmland kunde sågverksrörelsen vid Alster drivas i rätt stor skala och med gott resultat. År 1852 köpte F även Gunneruds järnbruk i Alsters sn (Värml). Han var mycket anlitad för kommunala uppdrag, deltog 1832–33 i grundandet av Wermlands provincialbank (nu Wermlands enskilda bank), av vars direktion han var ledamot 1833–38 och 1844–56, samt valdes 1847 till riksdagsman men avböjde såväl detta uppdrag som VO. I bouppteckningen värderades hans förmögenhet till mer än en halv miljon rdr riksmynt.

Jan F:s hustru Kristina Gustava Branzell var syssling till Esaias Tegnér ooh till Selma Lagerlöfs farfar samt befryndad även med Anna Maria Lenngren och Erik Gustaf Geijer. Hon var bärare av mentala sjukdomsanlag. En av sönerna, löjtnanten Gustaf Ferdinand F (1826–81) blev i äktenskap med en dtr till biskop Carl Adolph Agardh (bd 1) far till skalden Gustaf F (se nedan). Av dennes systrar var lärarinnan Märta Kristina Cecilia F (1855–1914) tecknare och målarinna. Cecilia F:s ofullbordade skildring av brodern (utg 1960 av H Olsson med titeln »Och minns du Ali Baba ...») innehåller värdefulla uppgifter om de båda föregående leden i släkten F. En av deras farbröder, lantbrukaren Bengt Rudolf F (1836–1920), blev far till bl a Sigrid (Siri) Elisabet F (1861–1957), som var g m med dr Tore Torgny och 1953 utgav boken »Min kusin Gustaf F».

Jan F:s äldre bror, kronoskogvaktaren i Nyed (Värml) Carl Thomas F (1785–1857), blev far till kontraktsprosten Johannes F (1816–98) i Visnum (Värml), av vars söner kontraktsprosten Johan Hjalmar F (1851–1919) i Visnum blev far till skulptören Johannes (Jonas) Vilhelm F (1905–59).

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: C V Bromander, Anna Maria Lenngrens litterära påbrå (PHT 1920); dens, Släkten Branzell från Brandsbol (1938), s 8 f; dens, Esaias Tegnérs mödernesläkter Forsell o Seidelius (Värmland förr o nu 1946–47); T Frey, Om Gustaf F:s psykiska sjukdom (ibid 1960); M Hellberg, F:sminnen (1925); E Hellerström, F:s härstamning (SoH 1956–57 o 1964, s 182); J Landquist, Gustaf F, hans levnad o verk (ny uppl 1927); dens, Gustaf F, en biografi (1956); G Lindahl, Alsters herrgårds hist (Värmland förr o nu 1948–49), s 41 ff; H Lindström, F:s i hem o bönhus (1960); C E Nygren, Carlstads hist ... före stadens brand 1865 (1914); H Olsson, F, ett diktarporträtt (1950); C Sjöström, Västgöta nation i Lund 1683–1910 (1911); SKL; Sv släktkal 1938; D Toijer, F:ska o agardhska pengar (Värmland förr o nu 1960); Wermlands enskilda bank 1833–1908 (1910), s 15, 56; A Zernander, Alster från äldre o nyare tid (1921), s 127 f, 262.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fröding, släkt från Värmland, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14551, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14551
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fröding, släkt från Värmland, urn:sbl:14551, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2021-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se