G Hugo Fröding

Född:1842-09-09 – Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, Västra Götalands län
Död:1930-06-13 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Arméofficer, Kulturhistoriker


Band 16 (1964-1966), sida 616.

Meriter

Fröding, Gustaf Hugo, f 9 sept 1842 i Gbg (Domk), d 13 juni 1930 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: grosshandl Anders F o Johanna Augusta Bergendahl. Student i Uppsala 27 maj 1858, underlöjtn vid Göta art:-reg 27 sept 1860, genomgick k högre art:lärov i Sthlm 1861–63, löjtn vid Göta art:reg 10 juli 1863, kapten där 15 sept 1871, major i armén 24 okt 1885,militärattaché i Berlin 1885–92, major vid nämnda reg 14 jan 1886, överstelöjtn i armén 29 april 1892, avsked 1901, fil hedersdr vid Gbgs högskola 9 maj 1923. RSO 1880, LSkS 1906, LVVS 1908.

G 20 nov 1879 i Gbg (Garnisonsförs) m Anna Carin Emilia Malmsten, f 13 dec 1853 i Sthlm (Klara), d 24 juni 1922 i Sthlm (Sofia), dtr till med prof Per Henrik M o Emilia Christina Margareta Hård af Segerstad.

Biografi

Hugo F, som tillhörde tredje generationen av en i Gbg verksam släkt och genom sin farmor, född Minten, var syssling med Oscar Ekman och dennes syskon, växte upp i fädernestaden. Han övergav dock familjens affärstraditioner och ingick vid Göta artilleri. Här passerade han graderna och var 1885–92 militärattaché i Berlin. Han gick 1892 över i reserven och tog 1901 avsked. F var vid återkomsten från Berlin en femtio års man och inriktade sig nu på sina personliga intressen, de historiskt-biografiska och lokalhistoriska. Hans första försök, som bar titeln »Ur en göteborgssläkts krönika» (1898), gällde fädernesläktens och närmast farfaderns historia.

Snart vidgades hans studier och intressen. Han var emellertid nära 60 år, när han 1901 i vidare mening debuterade som historisk författare. Det skedde med biografin över äventyraren Ingman-Manderfelt, som fick ett välvilligt mottagande av den historiska kritiken. I samlingsvolymen »Det forna Göteborg» (1903) presenterade F biografiska och kulturhistoriska essäer rörande fädernestadens öden. Mera känd blev han genom sina 1905 utgivna »Biografiska studier från skilda tider», där särskilt den första biografin rörande Gustaf Gustafsson af Vasaborgs mor (tidigare tr i HT 1902) länge förblev det avgörande inlägget i diskussionen. Lokalhistoriska inslag i boken var studierna över Margareta Huitfeldt och Niclas Sahlgren samt fransmannen Jean Äntoine Fournier. Det stora verket i fem volymer om hemstaden, »Berättelser ur Göteborgs historia», påbörjades 1908 och avslutades 1924, då F var 82 år. Han medhann vid sidan därav även det nyttiga arbetet »Gbgs donatorer» och monografin om »Göteborgs köp-och handelsgille .. .». Av F:s stora gbgs-historia är de två första delarna fram till frihetstiden numera givetvis från vetenskaplig synpunkt ersatta och betydligt överträffade av Helge Almquists gbgsmonografi (1929, 1935). F:s tre senare delar, behandlande frihetstiden, gustavianska epoken och 1800-talet användes däremot ännu flitigt av alla forskare på området. Man kan beklaga, att F så sent inlänkades på det som tydligen var hans huvudintresse, varigenom hans inte ringa författarskap i huvudsak blivit en ålderdomsproduktion. Man skulle där mången gång önskat rikligare inströdda rena fakta, inte minst i de biografiskt-genealogiska partierna, men å andra sidan har man i F:s verk genom myllret av namn och notiser dock fullt av både upplysningar och uppslag för vidare forskning. — F framträdde även som dramatisk författare, ehuru med mindre framgång.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Betyg o fullmakter för F samt div handl från hans verksamhet i Berlin i KrA. Brev från F i RA (bl a 34 brev 1889—98 till A Lagerheim), KB, UUB, LUB, GUB o A Wij-kanders arkiv, GLA. Delar av hans stora saml gravyrer, teckn :r o akvareller i Nord mus o Nat :mus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Reseberättelse. Det ryska artilleriet (Artilleri-tidskrift, 10, 1881, Sthlm, [bihang,] s. 18—128). — Från Västervik till Alvastra (STFÅ, 1896, Sthlm, s. 262—277). — På sydvästkanten (ibid., 1897, s. 332— 350). — Paulines beundrare. Lustspel i en akt. Svenskt original. Första gången uppfördt på Nya teatern i Göteborg den 14 februari 1877. Omarb. Sthlm 1897. 30 s. (Svenska teatern, 256.) — Ur en göteborgssläkts krönika. Hopsamlade minnen. Sthlm 1898. 36 s. [Sign.] — Hur jag fann östra Skåne (STFÅ, 1899, s. 117—140). —¦ Till skalden Wadmans lefnads-historia (Nordisk tidskrift, 1899, Sthlm, s. 541—564). — Ingman-Manderfelt, en äfven-tyrare från gustavianska tiden. Studie. Sthlm 1901. (4), 201 s. — Grefve Gustaf Gustafssons af Vasaborg mor (HT, 22, 1902, s. 145— 158). — Det forna Göteborg. Biografiska och kulturhistoriska studier. Sthlm 1903. (4), 218 s. — Biografiska studier från skilda tider. Sthlm 1905. (4), 247 s. — En artilleriöfverste af gamla stammen [sign.] (Illustrerad militärrevy, 8, 1905, Sthlm, s. 339—345). — Berättelser ur Göteborgs äldsta historia. Göteborg 1908. VI, (2), 366 s., 8 portr., 9 pl. — Fischerströms resa (STFÅ, 1910, s. 216— 232). — Göteborgs köp- och handelsgille, han-delssocietet, handelsförening, handelskammare 1661—1911. Minnesskrift. Göteborg 1911. 4:o. 224 s., 1 pl. — Göteborgs donatorer från äldre tid intill våra dagar. Biografiska skildringar. D. 1—4. Göteborg 1911—25. (4), 130, (4), 130, (1), (4), 135, (4), 116 s. — Dramatiska försök. D. 1—2. Sthlm & Gbg 1914. VIII, 265, (4), 235 s. — Dagsländor och slagdängor. Sthlm 1915. 68 s. — Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden. Göteborg 1915. (8), 386 s., 5 portr., 3 pl., 3 kartor. — Kursen 1861—63 (1818—1918, Minnesskrift med anledning av K. högre artilleriläroverkets och krigshögskolans å Marieberg . . . etthundraåriga tillvaro . . . utg. av P. Sylvan & O. Kuylenstierna, Sthlm 1918, 4:o, s. 90—105). — Berättelser ur Göteborgs historia under frihetstiden. Göteborg 1919. (8), 380 s., 7 pl. — Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift, 1921, Göteborg 1922, s. 29—4-2). — Berättelser ur Göteborgs historia under gustavianska tiden. Göteborg 1922. (8), 394 s., 11 pl. — Berättelser ur Göteborgs historia under nyare tiden. Göteborg 1924. (8), 436 s., 13 pl. — Medv. i PHT 1898/99— 1925 samt i dagspressen, särskilt GHT.

Källor och litteratur

Källor o litt: M Fahl, Matrikel (The Royal Bachelor's Club 1769—1944, 1947); Inbjudn till Gbgs högskolas akad fest m fil drspromo-tion 9 maj (1923), s VI; K Göta artillerireg, 2 (1962).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Hugo Fröding, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14557
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Hugo Fröding, urn:sbl:14557, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se