Meriter

2 Frölich, Carl, son till F 1 i hans 1: a g, f 1680 i Västergötland, begr 17 dec 1754 i Sthlm (Maria). Musketerare vid livgardet 1 juni 1696–31 juli 1697, fänrik vid Hälsinge reg 17 juli 1699, löjtn där 13 nov 1700, livdrabant 27 sept 1701, kapten vid grenadjärerna s å, överstelöjtn vid sv adelsfanan 14 juli 1710, konfirm:fullm 24 jan 1716, sekundöverste för Västgöta kavallerireg 27 febr 1717, överste där 28 april 1719, landsh i Österbottens län 4 nov 1734, president i Åbo hovrätt 20 juni 1739 (tilltr 16 okt s å), president i Svea hovrätt 8 nov 1743–1750. – RSO 1748.

G 1) före 1716 m frih Margareta Lovisin, dp 2 mars 1683 i Sthlm (Hovf), dtr till landsh frih Erik L o Catharina Lenström; 2) 21 aug 1743 i Sthlm (enl vigselbok för Huddinge, Sth), m Catharina Christina Caméen, adl Caménsköld, dp 30 nov 1707 där (Kat), förut g m överpostdir frih Henrik Bunge (d 1737), d 13 dec 1765 på Kilafors bruk, Hanebo (Gävl), dtr till biskopen Sven Caméen o Helena Cederström.

Biografi

F:s bana var till en början officerens. Han inledde denna vid livgardet och följde redan 1700 trupperna till Östersjöprovinserna. Vid övergången av Düna sårades han svårt. Som livdrabant följde han senare konungen, deltog i Thorns belägring och i det följande fälttåget i Polen. Han kom emellertid ej att följa armén till Ukraina utan tjänstgjorde i de tyska provinserna och i Finland samt senare under marschen mot Norge 1718.

Efter konungens död deltog F i 1719 års riksdag. Tydligen har han tidigt slutit sig till arvprins Fredriks parti samt lyckades efter en svår strid med medsökande vinna befordran till överstebeställningen vid Västgöta kavalleri, sedan den tidigare regementschefen C G Dücker befordrats till ledamot av krigskollegiet. Utnämningen väckte indignation, enär F »icke kommenderat ett kompani för fienden», som Dücker själv påpekade. Under följande år vållade detta ärende mycken debatt, särskilt sedan de från krigsfångenskapen hemvändande skulle placeras. Generalmajoren C G Kruse erhöll till sist fullmakt på regementet medan F fick kvarstå i andra hand. Den uppseendeväckande åtgärden föranledde livliga debatter under 1723 års riksdag, varvid särskilt generalen W Bennet kritiserade F, som beskylldes för att ha setat hemma medan andra stred i öster. Mot F:s erinran om att han klätt blodig skjorta för fäderneslandet replikerade B kvickt, att F »måtte haft en mycket lång skjorta», då han blott blivit blesserad i foten. Följden blev ett skandalöst uppträde på Riddarhustorget, som fick ett allvarligt rättsligt efterspel. Det kunde dock till sist avslutas med benådning av både F och B.

F:s gärning kom emellertid främst att utföras inom den civila förvaltningens och rättskipningens område. Hans civila karriär inleddes, när han 1734 av Fredrik I utnämndes till landshövding i Österbotten. Här gjorde han insatser för landets fortsatta uppodling och utveckling. Vid 1738 års riksdag ivrade han för ökad handelsfrihet för länets städer och för stapelrätt åt någon stad där. Handelstvånget hindrade enligt F:s mening utvecklingen i det landskap, som »av Gud och naturen (blivit) fournerat med många härliga förmåner». Han sökte även få fler lantmätare till Finland och en för Österbotten förmånligare skattläggningsmetod.

Landshövdingetiden blev dock ej lång. Redan 1739 följde utnämningen till president i Åbo hovrätt, sedan rådet på förslag uppfört F vid sidan av bl a justitiekanslern Cederholm. Åter visade kung Fredrik sin bevågenhet genom att utse den juridiskt oskolade F till det kvalificerade domareämbetet, en dock ej alldeles enastående åtgärd. I Åbo kom F att uppleva det olyckliga kriget mot Ryssland men överflyttade före ockupationen till Sverige, där han förgäves sökte andra ämbeten.

Genom tjänstebyte med Svea hovrätts president O R Strömfelt lyckades F efter den lilla ofredens slut övertaga dennes förnäma ämbete, varvid Strömfelt fick behålla den högre lönen. Några år tidigare hade Fredrik I i samband med intrigerna kring Hedvig Taube – till mångas indignation – utsett en militär, generalen H v Fersen, till samma ämbete. Nu kom det åter att för sista gången tillfalla en krigare. Några större insatser i domstolen gjorde F dock ej.

I huvudstaden kunde F, som sedan länge flitigt deltagit i riksdagspolitiken, dock i andra sammanhang göra sig gällande och nyttig. Så blev han 1743 en av ständernas delegerade för förhandlingar med de upproriska dalkarlarna.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

F:s tjänsteskriv:r i ser Adm handl:r rör armén: Överstars skriv:r, I, Västgöta kav:reg (1718–22), i Landsh:rs skriv:r till K M:t: II, Finland, Österb (vol 10–13, 1735–43) o i Hovrätters skriv:r till K M:t: Åbo hovr (vol 10–12, 1739–43), Svea hovr (vol 9–11, 1743–50), allt i RA.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksrådsprot, Biographica, Svea hovrätts prot o Codex rationum 1723 i Svea hovrätts arkiv, RA. – AdRP 1–14, 1719–1743 (1875–95), BorgRP 1723, (1951), BondRP 1–5, 1720–1743 (1939–54). – A Anjou, K Svea hof rätts presidenter .. . (1899); B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); P J Edler, Om börd o befordran under frihetstiden (1915); S Jägerskiöld, Juridik o politik (KFÅ 1963); A Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920–21); L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter . . ., 1 (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Frölich, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14564
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Frölich, urn:sbl:14564, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-19.