Meriter

5 Frölich, Fredrik August, f 14 april 1861 på Alebäcks gård, Sävare (Skar), d 10 juli 1933 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: majoren Johan Axel F o Christina Charlotta Tham. Mogenhetsex vid Skara h a l 12 juni 1880, off: ex vid Karlberg 31 okt 1882, underlöjtn vid Västgöta reg 1 dec s å, ex vid krigshögskolan 15 maj 1886, reg:intendentsex 9 nov 1887, löjtn av 2 kl 5 aug 1889, av 1 kl 5 aug 1892, intendent av 2 kl vid intendenturkåren 31 dec 1894, reg: intendent vid Västgöta reg 27 juni 1895–14 dec 1905, kapten där 6 nov 1896–22 dec 1898, intendent av 1 kl vid intendenturkåren 30 dec 1898, fältintendent av 2 gr 15 dec 1905, led av krigsförvaltningskommittén 1909–11, fältintendent av 1 gr 28 april 1911, överfältintendent vid intendenturkåren 22 aug 1913, överste där 23 dec 1914, generalmajor o chef där samt generalintendent o chef för arméförvaltningens intendentsdep 10 april 1915, generallöjtn i armén 26 maj 1922–1 nov 1926. – RVO 1903, LKrVA 1906, RNO 1907, KSO1kl 1916, KVO1kl 1923.

G 20 juli 1897 i Skövde m frih Elisabeth Maria d'Albedyhll, f 5 maj 1866 i Sthlm (Ty), d 17 juni 1938 där (Osc), dtr till översten frih Gustaf d'A o Maria Wilhelmina Theodora Åkerman.

Biografi

Det rådde sällsynt svåra förhållanden, då Fredrik F våren 1915 blev generalintendent. Krigs- och kristidens vedermödor hade alltmer börjat hopa sig, och brist uppstod inom landet på praktiskt taget allt som behövdes för arméns förplägnad och utrustning. F saknade också i stor utsträckning stödet av tillämpbara författningar i de nya situationer, som undan för undan växte fram. Huvudfrågan var att söka skaffa varor från de avlägsna delar av världen, där tillgång fanns. Svårigheterna var dock nästan oöverkomliga. En inköpskommission ur den sv intendenturen, utsänd av K M:t på F:s tillstyrkan, var verksam i London 1917–19, dels för inköp av för sv armén erforderliga råvaror m m, dels också för att bevaka de sv intressena vid de omfattande rättegångar som vid denna tidpunkt ägde rum vid prisrätten i London med anledning av att de av engelsmännen kapade och uppbringade sv fartyg med last, som ansågs vara s k krigskontraband. Råvaror uppköptes både i Nord- och Sydamerika; fartyg chartrades såväl av arméförvaltningens intendentsdepartement som av enskilda redare för att transportera dessa varor till Sverige, i allmänhet dock med negativt resultat, då fartygen nästan undantagslöst uppbringades av engelsmännen.

Uniformsfrågan var aktuell under F:s hela tjänstetid. Efter utländska förebilder från början av 1900-talet – de engelska kolonialtruppernas khakiuniformer och tyskarnas »Feldgrau» – infördes under F:s tid som chef för utrustningsbyrån den sedermera starkt kritiserade sv grå fältuniformen m/10. Genom bristen framför allt på ull kunde krigsindustrin under första världskriget inte tillhandahålla armén tillräckligt antal uniformer. Stora delar av de inkallade landstormsförbanden kunde 1914 inte utrustas med fullständig uniformsutrustning utan endast med hatt och armbindel. Ett flertal kvinnoföreningar, däribland Drottningens centralkommitté och kronprinsessan Margaretas landstormsfond, bildades för att insamla beklädnadspersedlar m m till landstormen. Denna verksamhet understöddes och hjälptes på allt sätt av F. På grund av läderbristen kom även arméns skodonsfråga under dessa krigsår i ett krisartat läge, vilket dock kunde bemästras. Under F:s tid som generalintendent fördes uniformsfrågan senare fram till en mera definitiv lösning genom fastställande av uniform m/23. Kort efter krigsutbrottet 1914 övergick armén på F:s tillskyndan till ackordhästar, d v s till ett system med arméns egna hästar som utackorderades till fodervärdar och vid behov inkallades, i utbyte mot den tidigare mycket dyrbara tillfälliga inlejningen av hästar till fälttjänstövningar.

Vid förvaltningen i fredstid eftersträvade F god ekonomi genom centralisering av anskaffningar under sakkunnig ledning. F inrättade för armén en central beklädnadsverkstad, varvid grunden främst utgjordes av Drottningens centralkommittés verkstäder, samt införde tvättinrättningar vid truppförbanden och försåg matinrättningarna med maskinell utrustning m m. F:s initiativ medförde också bl a motorisering av fältbagerierna och vissa förbättrade anordningar för magasinstjänstens handhavande under fältförhållanden.

F:s hela militära verksamhet präglades av grundlighet och ordningssinne och av en aldrig svikande arbetslust och kärlek till yrket. Själv kände han under krigsåren 1914–18 ansvarets börda mycket tung. Mot sina närmaste medarbetare uppträdde han inte som den ofelbare förmannen utan mera som den äldre kamraten, vilken med sin större erfarenhet lämnar goda råd och vägledning.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantförsvarsdep:s handl:r 1906–26, RA; K arméförvaltningens intendentsdep:s handl:r 1906–26, tjänsteförteckn, KrA. – Ur Ludvig Nordströms dagböcker, ed T Bonnier (1955). – I Gewert, In memoriam, F F (Sv intendenturtidskr 1933, s 265–266); A Hultkrantz, F F t (ibid 1933, s 157–160); Intendenturkåren 1880–1930. Biogr uppgifter ... (1930); Intendenturkårens hist 1880–1930 (1930); C Th Kocken, K Västgöta reg, 2 (1948); KrVAH 1933, s 254–257; J Sachs, Mitt livs saldo [1] (1949), s 204; SMoK; Väd 1933.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik A Frölich, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14569
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik A Frölich, urn:sbl:14569, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-26.