Alexander Funck

Född:1716-02-01 – Avesta församling, Dalarnas län
Död:1797-11-08 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län (enligt Tåby db)

Bergsråd, Geschworner, Bergmästare


Band 16 (1964-1966), sida 655.

Meriter

4 Funck, Alexander, bror till F 3, f 1 febr 1716 i Avesta (L 45: 4, KB), d 8 nov 1797 i Norrköping (Tåby dödbok). Inskr vid Uppsala univ 26 febr 1728, auskultant i bergskoll 8 okt 1735, eo notarie där 18 dec 1740, direktor vid Ljusnedals bruk (Jämtl) 11 nov1745, geschworner vid Salberget 27 febr 1746, bergmästare i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar o en del av Jönköpings län 12 nov 1752, protonotarie i bergskoll 10 febr 1779, avsked 2 mars s å, bergsråds titel 23 april s å. Ämnessven i VA 2 april 1740, LVA 11 sept 1742, senior där 1795.

G 15 juli 1756 i Norrköping (S:t Olai) m Beata Margareta Löfgren, f 19 maj 1738 där (ibid), d 7 febr 1814 på Almstad i Tåby (Ög), dtr till rådmannen Olof L o Helena Katarina Fries(e).

Biografi

Under sin verksamhet i bergskollegiet blev F tidigt nära vän till dåvarande vice notarien där Daniel Tilas, som till honom och sin blivande svåger, friherre G G Reuterholm, 1738 tillägnade sitt lilla förstlingsarbete »En bergsmans rön och försök i mineralriket». F följde hösten 1739 Tilas på dennes resor till gruvorna i Dalarna. I F:s stamfars forna silvergruva vid Lövåsen i St Skedvi fann de arseniktrioxidkristaller, som Tilas skrev om i VAH 1744, och varav prov bevarats i F:s mineralsamling (jfr nedan). Tilas säger i sina memoarer, att F ehuru han »var väl grundad i matematiske vetenskaper, god stuffkännare och hemma i proberkon-sten, så ansåg han dock all gruvgång och alle gruvsystemer med skeva ögon, föreställandes sig, att den ena malmgången skulle vara den andra lik . . .». Tilas anser emellertid, att han under resan i Dalarna lyckades förändra F:s inställning, så att han hade »fägnaden att se ett applicabelt geni igenom min värvning engagerat till bergsvetenskapens hanterande . . . och gör jag mig en heder därav att tillstå, det han nu kan säga mig mera än jag den tiden kunde säga honom». En gruvbyggnadsplan för Garpenberg, som F ett par år senare utarbetade, anser sig Tilas ha inspirerat F till.

Åren 1741—42 gjorde F på Vetenskapsakademins initiativ och sekreta utskottets uppdrag en resa till Norge för att studera det där inrättade s k Svarta kompaniet med dess tjär-, harts-, beck-, kimröks- och pottaskefabriker. Dessa studier resulterade i hans »Beskrifning om tjäru- och kol-ugnars inrättande» (1748), som trycktes i flera upplagor, varav en på tyska, och jämte senare iakttagelser även i uppsatser om harts- och kimrökstillverkning 1754 och om pottaske-calcinering 1759.

Tidigt hade F kommit att göra undersökningar rörande Sala silvergruva, varom han redan 1741 publicerat en artikel. År 1744 påbörjade han en ingående kartläggning av gruvan, som fullföljdes, sedan han 1746 blivit geschworner där. På egen bekostnad gjorde han på Tilas' uppmaning omfattande undersökningar under ibland livsfarliga gruvstigningar. Resultatet blev en malmgeologisk karta (»skölkarta»). Denna förstördes 1751 genom att den i F:s frånvaro förvarades av Tilas, vars hus i Sthlm då brann. Den rekonstruerades emellertid efter F:s utkast och anteckningar. Vid en besiktning kom kartan till presidenten i bergskollegiet Fredrik Gyllenborgs kännedom. Då han begärde, att Tilas skulle utlämna den till kollegiet, vägrade denne att göra detta under F:s utlandsresa, vilket blev ett uppmärksammat led i den långvariga fiendskapen mellan Tilas och Gyllenborg.

Tilas och F stiftade 1747 »Svenska gruvroten», den första sv förening som bildades för att uteslutande ägna sig åt bergsvetenskapliga frågor, men den upplöstes redan efter några år. Åren 1748—53 gjorde F en omfattande studieresa genom Tyskland, Böhmen, Ungern, Polen, Italien, Frankrike, Brabant, Holland och Danmark. Den resulterade i sju handskrivna illustrerade volymer om kontinentala bergverk och gruvor, som bland sv reseberättelser från kontinenten intar en särställning genom sin utförlighet och rikedom på uppgifter, delvis i tabellform (jfr sammanfattning i Bergs-Journal 1787—88). Från F:s långa verksamhet som bergmästare 1752 —79 föreligger i tryck en å tjänstens vägnar utförd undesökning 1762 om Åtvidabergs kopparverk, som med anledning därav fick nya privilegier följande år.

Uppgiften, att F redan 1735 skulle ha utarbetat en i kommerskollegiets gruvkartekontor förvarad karta över Falu gruva torde bero nå missuppfattning. Kartans text är nämligen av annan hand.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

F:s reseberättelser inlöstes 1784 av Jernkontoret jämte hans delvis från morfadern och andra äldre släktingar ärvda men huvudsakligen under resorna 1741 —42 o 1748—53 hopbragta mineralsamlingar (omkr 2000 stuffer). Jernkontoret skänkte både reseberättelserna o mineralsamlingen till presidenten i bergskollegiet N A Bielke, som överlämnade dem till bergskollegiet. Då detta indrogs 1857, förenades dess mineralsamling med riksmuseets, medan reseberättelserna med bergskollegiets arkiv först kom till kommerskollegiet o sedan till RA.

F:s arkiv, innehållande bl a reseanteckn:r, ekonomiska anteckn:r o ink brev, bevarades länge på det av hans ättlingar ägda Bolltorp i Skönberga (Ög) och är nu dep i KB. Enstaka brev till F även i L 45: 3, KB. Ett brev från Linné till F tr i Bref o skrifvelser af o till Carl v Linné, 1:6 (1912), s 172 f. Brev från F i VA (till P Elvius o P W Wargentin) o UUB (till J A Gyllenhaal).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Observation om dags-liuset i Salbergs silfvergrufva (VAH, Vol. 2, 1741, Sthlm, s. 113—115). — Anmärkning öfver zinkmalm (ibid., 5, 1744, s. 57—61). — Beskrifning om tjäru- och kol-ugnars inrättande, uppå hans kongl. may:ts allernå-digste befallning, genom dess och riksens com-merce collegii föranstaltande förf. och til trycket befordrad. Sthlm 1748. 82 s., 4 pl.-bl. [Föret.] 2. uppl. 1772. 59 s., 4 pl.-bl. — Rön angående harts och dess tilredning (VAH, 15, 1754, s. 94—109). — Potaske calcine-ringen (ibid., 20, 1759, s. 170—181). — [Berättelse om undersökning.] Sthlm 1763. 40 s. [Undert.] ([Bilaga till: D. Tilas,] Om Åtvidabergs kopparverck uti Atveds sokn, Bankekinds härad och östergöthland. Sammandrag af de til höglofl. kongl. maj:ts och riksens Bergs-collegium ingifne berättelser åren 1764 och 1765, Sthlm 1765.) — Anmärkningar i bergs-hushållningen, i anledning af des utri- kes resor (Bergs-journal ... 1787, s. 108—117). — Fortsättning 1788, [1,] s. 12—27).

Källor och litteratur

Källor o litt: Bergskolbs o kommerskoll:s underdån skriv, R 2737, 2810, 2815, 2836, 2837, 2864, förteckn över F:s mineralsaml, bergskollis arkiv, RA; L 45: 4, KB. — UUM 2 (1919—23). —JA Almquist, Bergskoll (1909); B Boéthius o A Kromnow, Jern-kont:s hist, 3:1—2 (1955); E W Dahlgren, VA, personförteckn:r 1739—1915 (1915); E Falk, Daniel Tilas o Fredrik Gyllenborg (PHT 1935); E A Jansson, Ljusnedals bruks krönika (1958), s 69; S Lindroth, Gruvbrytning o kopparhantering vid St Kopparberget intill 1800-talets början, 1—2 (1955); N V E Nordenmark, P W Wargentin (1939), s 432; S Rosenhane, Anteckn:r hörande till VA:s hist (1811); G Sahlin, Hist översikt över sv bergsmannasammanslutningar (JKA 1920: Tekn diskussionsmötet, i Jernkontoret den 29 maj 1920); SKL; D.;Tilas, Curriculum vita:, ed H Wichman (krirr för HH); N Zenzén, Studier i bergskollegii mineralsaml, 1—4 (Arkiv för kemi, mineralogi o geologi, 8: 1, 1920), s 40 ff, 5 (ibid, 8:20, 1922), s 2; dens, Geologiska kartor o geologisk kartläggning i Sverige före upprättandet av Sveriges Geologiska Undersökning (Geologiska fören:s i Sthlm förhandlingar, 47, 1925), s 316 f; dens, Axel Fredrik Cronstedt (SBL 9, 1931), s 282, 284; dens, »Biskop Brasks ring» (Med hammare o fackla, 5, 1933—34), s 116; dens, A F (SMoK 2, 1944); H Åkerman, Gunnebo bruk 1764—1939 (1939), s 5—9, 17; örnberg, 10 (1894), s 354.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alexander Funck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14581, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14581
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alexander Funck, urn:sbl:14581, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se