Meriter

Gabrielsson, Karl Johan, f 26 juni 1861 i Fredsberg (Skar), d 31 okt 1901 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: rallaren Olaus G o Stina Kajsa Eriksdtr. Grovarbetare 1878–91, ordf i Sthlms allm grovarbetarefören 1890–94, fast medarb i Social-Demokraten april 1892, red för Folkbladet från 1 juli 1894, led av socialdemokratiska partistyr från s å.

G 2 febr 1890 i Stigtomta (Söd) m Klara Maria Karlsdtr, f 27 sept 1857 där (enl hfl), d 16 maj 1937 i Sthlm (Matt), dtr till torparen Karl Johan Nilsson o Anna Stina Andersdtr.

Biografi

Karl G fick sin organisatoriska skolning i Godtemplarorden 1883–88, hade stark bildnings- och kulturhunger och besökte livligt Sthlms arbetareinstituts föreläsningar. Han började tidigt skriva vers, fick sina första försök tryckta i Nya Sverige och Kasper och 1888 första gången en dikt i Social-Demokraten. År 1889 ingick han i Sthlms allmänna grovarbetareförening, där han blev ordförande 1890. Han representerade sin fackförening på Landsorganisationens konstituerande kongress 1898 och var förste sekreterare i kongressens enda utskott. Han verkade även i Sthlms fackliga centralorganisation, Samverkande fackföreningarnas styrelser, deltog i fackliga underhandlingar, hade allehanda fackliga uppdrag, höll föreläsningar och föredrag samt talade offentligt, bl a på arbetslöshetsmöten.

Samtidigt kom G även in i den politiska arbetarrörelsen. Åren 1890–92 var han sin fackförenings ombud i Social-Demokratens kontrahentförsamling och valdes 1891 till den socialdemokratiska partikongressen i Norrköping men måste av ekonomiska skäl avsäga sig mandatet. Åren 1892–94 var G fast medarbetare i Social-Demokraten och fick därför uppdraget att redigera arbetarpartiets nyupprättade veckotidning Folkbladet. År 1894 invaldes han i den socialdemokratiska partistyrelsen. Han var med på partikongresserna i Gbg 1894 och Sthlm 1897 och redigerade de två kongressernas protokoll. År 1897 var G sekreterare i den kongresskommitté, som färdigställde den sv socialdemokratins första, av Axel Danielsson författade partiprogram. S å deltog han som sekreterare i den femte skandinaviska arbe-tarkongressen i Sthlm. Han var dessutom verksam på ledande poster i partidistriktet och talade flera gånger vid 1 maj-demonstrationerna i Sthlm.

G var sin tids främste kulturpropagandist ur den sv arbetarklassens led, en idealist och nära vän till Hjalmar Branting, som varmt uppskattade honom. Hans kulturella intressen var djupa, han läste de främsta filosofer och litterära författare och lärde sig själv flera språk. Högst bland sv diktare satte han Viktor Rydberg. På hans bokhylla såg man andens stormän: Shakespeare, Goethe och Cervantes, Schopenhauer och Spinoza. I Folkbladet införde han noveller och dikter av världslitteraturens mästare och bl a en av honom själv utförd prosaöversättning av Lessings Nathan den vise. Väl insatt i de socialistiska teorierna, Marx, Engels osv, förstod han utan tvivel den materiella kampens stora betydelse, men huvudsaken var för honom det andliga, intressena ovanför brödkakan: att vidga sitt vetande, hjälpa andra till samma förmån och därigenom bidra till att släktet i samverkan höjde sig i välstånd och odling. Hans socialism gick i internationalismens och humanitetens tecken och hade en ljus, optimistisk färgton, besläktad med Ellen Keys »livstro».

Mellan sina många fackliga och politiska uppdrag skrev G kulturartiklar, sociala reportage, noveller och lyrik: naturstämningar, livsbilder i social indignation och medkänsla, dödsrunor, prologer m m. Realistiskt tecknade han bl a Murareflickan (»mursmäckan»). I andra dikter gav han framtidsvisioner av ett arbetets lyckorike. Hans mest bekanta dikt är hans trohetsförklaring till arbetarklassen och dess kamp för allas lycka: »Och skulle jag glömma, jag?» Litterärt framträdde han under pseudonymen Karolus. – G avled i sitt hem 1901 i sviterna av en förkylning som han ådragit sig vid majdemonstrationen 1899.

Författare

Ture Nerman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Socialdemokratisk agitationsskrift. Till arbetets kvinnor! Sthlm 1891. 4 s. [Pseud.] — Minnesblad ... 20 oktober 1895. Den nya makten. Hamnarbetarefack-föreningen tillägnadt. Sthlm 1895. (1) s. — Mera ljus. Några ord till arbetareklassen om själfundervisning. Sthlm 1897. 11 s. (Svenska folkets öreskrifter, 13.) — Socialistisk katekes. Bearbetning. Sthlm 1897. 19 s. [Sign.] [Nya uppl.] 1902, 1906 (tr. Jönköping), 1908. — Karl Marx. Litet karaktäristik (Julfacklan, SAP:s jultidning, 1897, Sthlm, s. 7—10). — [Självbiografi, dat. nov. 1898] (Brand, julnr 1898, s. 9 f). — Bernstein contra Marx (ibid., julnr 1899, s. 2 f). — [Två prologer, förut tr. i Soc.-Dem.] (K. A. Tengdahl, Folkets hus i Stockholm. Historik och beskrifning, Sthlm 1902, s. 62—64). — Dikter. [Utg. av G. Magnusson.] Sthlm 1903. 159 s. 2. uppl. 1908. — [Sign. sånger] (Socialistisk sångbok, utg. av SAP, Malmö 1907, s. 11 f, 19 f, 23 f). — Medv. med dikter i ovan nämnda tidskrifter och åtskilliga andra, specificerade i Nerman, anf. källa, s. 185—188; medarb. i Social-Demokraten från dec. 1888.

Redigerat: Folkbladet, Sthlm 1894—1901. översatt: M. Schippel, Fackföreningarne, deras nytta och betydelse för arbetarerörelsen, Sthlm (tr. Malmö) 1900, 26 s. [sign.].

Källor och litteratur

Källor o litt: Z Höglund, Hjalmar Branting o hans livsgärning, 1 (1928); [E Kleen,] Profiler från 1896 års folkriksdag af Antonio (1896); T Lindbom, Den sv fackföreningsrörelsens uppkomst o tidigare hist 1872–1900 (1938); Gerhard Magnusson, art:r i Lucifer 1902 o i Minnesskr 1900–1925, Sthlms arbetarekommun (1925); dens, Socialdemokratien i Sverige, 1–3 (1920–24); T Nerman, K J G (Karolus) (1942); Publicistklubbens matr (1901); SMoK; Sv förfdex 1900–1940 (1942); A Uhlén, Arbetarediktn:s pionjärperiod 1885–1909 (1964). – Nekr:r av H Branting, C N Carleson o Gerhard Magnusson i Social-Demokraten 1 nov 1901 o i Folkbladet 2 nov 1901.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl J Gabrielsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ture Nerman), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14618
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl J Gabrielsson, urn:sbl:14618, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ture Nerman), hämtad 2024-04-24.