Eric Gadelius

Född:1778-07-16 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1827-02-02 – Klara församling, Stockholms län

Läkare


Band 16 (1964-1966), sida 702.

Meriter

1 Gadelius, Eric, f 16 juli 1778 i Sthlm (Maria), d 2 febr 1827 där (Klara). Föräldrar: notarien vid stadsauktionskammaren Sven Veddig G o Catharina Elisabeth Holmen. Elev vid Lyceum i Sthlm 1789, inskr vid Uppsala univ 6 okt 1795, disp pro exercitio där 3 mars 1797, med fil ex där 6 mars s å, inskr vid Åbo akad 19 okt 1799, ex theoreticum där 16 maj 1800, ex practicum där 13 juni s å, läk vid Krigsakad på Karlberg 13 febr 1801—11 okt 1810, kir mag i Sthlm 6 maj 1802, disp pro gradu vid Åbo akad 12 juni s å, med dr där 14 juni s å, läk vid Sabbatsbergs fattighus o hälsobrunn 28 okt 1803, anatomi» prosektor i Sthlm okt 1805—febr 1811, läk vid Sabbatsbergs brunnslasarett 1807, sekr i Sv läkaresällsk 1808—12 o 1818—21, prof:s n h o v 11 okt 1810, prof i teor medicin o kirurgi vid sedermera Karol inst 14 febr 1811, uppehöll även professuren i prakt medicin 6 april 1813— juli 1815. — Led av Finska hushålln:sällsk 1800, LPS 1805, led av samf Pro Patria 1815, LVA 1817 (preses 1824—25), RVO 1818.

G 24 maj 1818 i Filipstad m Emma Charlotta Helling, f 21 dec 1800 i Gbg (Am:f), d 28 maj 1874 i Sthlm (Hedv El), dtr till kh Pehr Nathanael H o Sophia Charlotta Prytz.

Biografi

G förlorade sin far när han var sju år gammal, och hans skoltid blev i ekonomiskt avseende bekymmersam. I Åbo kunde han få hjälp av en släkting, varför han förlade sina senare studier dit. Han blev där lärjunge till Gabriel Eric Haartman och tillägnade sig bl a dennes uppfattning om läkarutbildningen.

G gjorde en stor insats som lärare, först i anatomi, senare i fysiologi, allmän och speciell patologi, i rättsmedicin och i medicinens historia. Han gav den kliniska undervisningen en praktisk inriktning och krävde att de studerande deltog i sjukvården. De bevarade föreläsningsmanuskripten vittnar om hans stora boklärdom och om flit och intresse för lärarkallet. Manuskripten visar ideliga omarbetningar med inskjutna sjukhistorier från egen verksamhet eller från litteraturen.

G var en flitig obducent, »man kunde inte bereda honom större nöje». Han ville bygga läkarvetenskapen på erfarenhetens grund. Sjukdomsläran skulle grundas på kunskap om förändringar inom organens struktur (patologisk anatomi), inom kroppsvätskornas blandning (patologisk kemi) och inom livskraften (patologisk dynamik). Han lade grunden till Karolinska institutets patologisk-anatomiska samling (Ms 59: 6: 1).

Hans »Handbok i medicinallagfarenheten» är en utmärkt praktisk sammanfattning av rättsmedicinen, klar och lättläst. Från 1806 undervisade han ingående i detta fack och eleverna fick förrätta och sätta upp protokoll över rättsmedicinska obduktioner (Ms 59: 5).

G visade intresse för psykiatri och föreläste även i psykologi. Han talade varmt för människovärdig vård för »dårar» och recenserade psykiatrisk litteratur. För att ge även obemedlade möjlighet att dricka brunn inrättade han med hjälp av enskild välgörenhet ett brunnslasarett vid Sabbatsberg. Inrättningen lever alltjämt kvar som en välgörenhetsfond.

Under G:s tid förändrades mycket inom sv medicin. Läkare- och kirurgyrkena förenades, smittkoppsvaccinationen infördes, kemin och den patologiska anatomin vann insteg inom läkarvetenskapen, Karolinska institutet växte fram och för dess kliniska undervisning ordnades ett garnisonssjukhus, mi-litärläkarväsendet reformerades, collegium medicum förstärktes och fick som sundhets-collegium vidgade uppgifter. G var med i den krets aktiva läkare som drev på dessa ärenden. Han tog initiativ till Läkaresällskapet och var dess förste sekreterare. Att ta nappatag med högre myndigheter låg dock ej för hans veka natur. Någon självständig vetenskaplig gärning gjorde han inte. Han hade inte heller läggning för det rent praktiska läkararbetet.

G var en renhjärtad, oegennyttig man, varmt hängiven sin vetenskap, sina patienter och sina vänner. Nyårsdagen 1827 antecknade han: »Att upplysa, att verka och att leva efter Guds behag. Under året har jag haft min vanliga praktiska bana, mycket arbete, mycket nöje i mitt bibliotek och hos min familj».

Författare

Lars Öberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

G:s tjänsteskriv.r i Med:styr:s, Sv läkaresällsk :s o Karol inst:s arkiv. Föreläsningsms i Karol inst samt brev från honom där, i LUB o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handbok i medicinallagfarenheten. Sthlm 1804. (8), 286, (6) s. — Närvarande tidehvarfs medicinska litteratur (Vettenskaps-journal för läkare och fältskärer, bd 1, h. 1, Sthlm 1806, s. 27—48, h. 2, s. 12—27). — Om galenskap (ibid., bd 2, h. 1, 1810, s. 84—87). — Tal hållet ... då han slutade sina föreläsningar uti populära medicinen för religions-lärare, d. 19 dec. 1810 (Journal för litteraturen och teatern, 1811, Sthlm, s. 25—27). — Galenskap. Sthlm 1813[—14]. 34 s. [Anon.] — Hyda-tider, fundne i hjernans ventricler vid en ob-duction (VAH, 1815, Sthlm, s. 279 f). — Åminnelse-tal öfver Kongl. vetenskaps-acade-miens framlidne ledamot, herr Adolf Murray den 30 januarii 1819. Sthlm 1828. (2), 40 s. — Artiklar i Svenska läkare-sällskapets handlingar, bd 1—5, 8, Sthlm 1813—18, 1822, och i Årsberättelse om Svenska läkaresällskapets arbeten, 1815 o. 1816, Sthlm (ut-arb. av G. själv 1810—12, 1819—21).

Utgivit: Vettenskaps-journal för läkare och fältskärer, bd 1: 1—3, 2: 1, Sthlm 1806—10 (tills. m. J. Berzelius).

Källor och litteratur

Källor o litt: J J Berzelii tal till G 1825, VA:s arkiv. — O Aleman, Garnisonssjukhuset i Sthlm 1834 (1811)—1934 (Tidskr i militär hälsovård, 59, 1934); L W Fagerlund

0 R Tigerstedt, Medicinens studium vid Åbo univ (SSLF 16, 1890); Karol mediko-kirur-giska inst:s hist, 1—3 (1910); A Nordström, Från fattighjon till folkpensionär. Sabbatsberg under 200 år (SSEÅ 1952); dens, »Nu är drickning börjad». Glimtar från Sabbatsbergs hälsobrunn (ibid 1954); J Nordström, Notiser till den fysikaliska diagnostikens hist

1 Sverige före Magnus Huss (Lychnos 1944 —45); L Perret, Inremedicinsk diagnostik o sjukdomsbeskrivn under 1800-talet (Hfors 1955); dens, Den medicinska verksamheten vid Åbo akad i början av 1800-talet (Nord Medicin 1958); Sv läkaresällsk :s hist, 1—2: 1 (1908, 1947); Sveriges läkarehist, 1:1—4 (1822—35); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1—2 (1929); C Trafvenfelt, biografi över G (VAH 1827); dens, Åminnelse-tal öfver ... G hållet inför VA (1830).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Gadelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14627, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14627
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Gadelius, urn:sbl:14627, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se